Skillnad mellan versioner av "Svensk adel"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(mera länkar)
m (länk)
Rad 13: Rad 13:
 
Högsta klassen av adelsmän (förutom kungen) under medeltid i Sverige är [[jarl]], en uppenbarligen ärftlig värdighet. Jarlarna kommenderade över ''riddarna i riksrådet'', som stod över de vanliga [[riddare|riddarna]]. Steget under var [[sven av vapen]], (de förde alltså egen sköld) och sedan [[sven]]ner, i allmänhet unga adelsmän som ännu inte dubbats till riddare.
 
Högsta klassen av adelsmän (förutom kungen) under medeltid i Sverige är [[jarl]], en uppenbarligen ärftlig värdighet. Jarlarna kommenderade över ''riddarna i riksrådet'', som stod över de vanliga [[riddare|riddarna]]. Steget under var [[sven av vapen]], (de förde alltså egen sköld) och sedan [[sven]]ner, i allmänhet unga adelsmän som ännu inte dubbats till riddare.
  
Idag finns ''obetitlad'' och ''betitlad'' adel. De betitlade adelsätterna är [[grevliga]], och [[friherrliga]] ätter. Begreppet ''lågadel'' och ''högadel'' används inte av Riddarhuset men sammanfattningsvis kan sägas att högadeln utgjordes av de grevliga och de friherrliga ätterna jämte riddarklassen från och med 1778 inklusive de 300 äldsta adelsätterna och de så kallade ''kommendörsätterna'' ("obetitlad högadel"), medan lågadeln utgjordes av de resterande obetitlade ätterna.<ref>Jan von Konow (2005): Sveriges Adel, s 219.</ref>
+
Idag finns ''obetitlad'' och ''betitlad'' adel. De betitlade adelsätterna är [[greve|grevliga]], och [[friherre|friherrliga]] ätter. Begreppet ''lågadel'' och ''högadel'' används inte av Riddarhuset men sammanfattningsvis kan sägas att högadeln utgjordes av de grevliga och de friherrliga ätterna jämte riddarklassen från och med 1778 inklusive de 300 äldsta adelsätterna och de så kallade ''kommendörsätterna'' ("obetitlad högadel"), medan lågadeln utgjordes av de resterande obetitlade ätterna.<ref>Jan von Konow (2005): Sveriges Adel, s 219.</ref>
  
 
På [[Riddarhuset|Sveriges riddarhus]] har de olika introducerade ätterna ett nummer, där grevar, friherrar och obetitlad adel numreras åtskiljt var för sig. I regel gäller att ju lägre numret är, desto tidigare har ätten introducerats i Sverige.  Nr 1 bland grevar, ''Brahe'', är dock utslocknad sedan 1930. Det finns dock exempel på att ätter har introducerats på en utslocknad ätts nummer.
 
På [[Riddarhuset|Sveriges riddarhus]] har de olika introducerade ätterna ett nummer, där grevar, friherrar och obetitlad adel numreras åtskiljt var för sig. I regel gäller att ju lägre numret är, desto tidigare har ätten introducerats i Sverige.  Nr 1 bland grevar, ''Brahe'', är dock utslocknad sedan 1930. Det finns dock exempel på att ätter har introducerats på en utslocknad ätts nummer.

Versionen från 19 januari 2011 kl. 00.01

Innehåll

Historia

På Alsnö möte skrevs år 1279 i Alsnö stadga att den tjänstemannaklass som gjorde vapentjänst till häst skulle åtnjuta frälse, det vill säga skattefrihet. Dessa var föregångare till adeln men hade inte samma privilegier.

För att en släkt ska räknas som svensk adel ska den ha erhållit svensk adelsvärdighet av den svenske regenten genom ett adelsbrev. För att vara representerad vid ståndsriksdagen krävdes att ätten var introducerad på Riddarhuset.

När den siste mannen i en adelsätt dött, kallas den utslocknad. "När den sista medlemmen dör stryks ätten i adelskalendern och i förteckningen över samtliga ätter i registret tar man bort markeringen som tyder på att ätten har levande medlemmar och skriver ett kors + samt årtalet när den dog ut på svärdssidan och något mera sker inte." (Riddarhusets kommentar)

Sedan riddarhuset under 1600-talet instiftades att organisera och katalogisera Sveriges adel har 2 962 ätter introducerats. Omkring 80% av dessa är utslocknade. Några har också strukits fast de fortlever, till exempel Friherrliga ätter som von Albedyhl, von Segerbaden och Wadenstierna. (Ätten har bott utomlands i över 100 år och har därmed förlorat säte och stämma på riddarhuset. Dock kan den adliga, kommendörs- eller grevliga ätten vara representerad i riddarhuset.)

Observera att alla ätterna först i vår tid har kallats vid "namn". Natt och Dag till exempel (kanske Sveriges äldsta riddarsläkt) förde redan under tidig medeltid en delad sköld i svart och vitt men de kallade sig inte Natt och Dag för det. I själva verket tvingades sentida ättlingar att börja använda detta familjenamn under slutet av 1800-talet. Medeltida ätter kallas därför efter vad skölden liknar, och inom parentes: till exempel (rosor under stjärna), eller (tillbakaseende ulv). Andra, som ätten Trolle, skrivs Trolle utan parentes men först när de själva börjar kalla sig det i något brev e.d.

Nr.1 Brahe

Högsta klassen av adelsmän (förutom kungen) under medeltid i Sverige är jarl, en uppenbarligen ärftlig värdighet. Jarlarna kommenderade över riddarna i riksrådet, som stod över de vanliga riddarna. Steget under var sven av vapen, (de förde alltså egen sköld) och sedan svenner, i allmänhet unga adelsmän som ännu inte dubbats till riddare.

Idag finns obetitlad och betitlad adel. De betitlade adelsätterna är grevliga, och friherrliga ätter. Begreppet lågadel och högadel används inte av Riddarhuset men sammanfattningsvis kan sägas att högadeln utgjordes av de grevliga och de friherrliga ätterna jämte riddarklassen från och med 1778 inklusive de 300 äldsta adelsätterna och de så kallade kommendörsätterna ("obetitlad högadel"), medan lågadeln utgjordes av de resterande obetitlade ätterna.[1]

Sveriges riddarhus har de olika introducerade ätterna ett nummer, där grevar, friherrar och obetitlad adel numreras åtskiljt var för sig. I regel gäller att ju lägre numret är, desto tidigare har ätten introducerats i Sverige. Nr 1 bland grevar, Brahe, är dock utslocknad sedan 1930. Det finns dock exempel på att ätter har introducerats på en utslocknad ätts nummer.


Forskningskällor

Digitalt material

CD-/DVD-skivor
Internet

Tryckt litteratur

Arkivalier

  • Här kan man nämna befintliga arkivalier.

Register & avskrifter

Föreningar

  • Här kan man nämna föreningar som har koppling till ämnet och ge dem en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla dessa föreningar placeras under "Externa länkar".

Övrigt

Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta ämne.

Externa länkar



  1. Jan von Konow (2005): Sveriges Adel, s 219.