Wiki-Rötter - Användarbidrag [sv]

Diskussion:Ancestry

2012-05-23T13:40:12Z

Cognatus: Skapade sidan med 'Annlouise, den senaste editeringen av sidan, där du plockar bort en mening för att en del av er verksamhet upphör, bör korrigeras. Även om nu sidan Familjeband.se nu upphör...'

Annlouise, den senaste editeringen av sidan, där du plockar bort en mening för att en del av er verksamhet upphör, bör korrigeras. Även om nu sidan Familjeband.se nu upphör så är inte det en anledning att ta bort den informationen från wikin, däremot ska den omformuleras till ett historiskt perspektiv. Tänk på att wikin inte är till för att marknadsföra tjänster utan för att informera om tjänster--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 23 maj 2012 kl. 15.40 (CEST)

Gottfrid Hintze

2012-05-22T09:47:22Z

Cognatus: /* Se även */ raderade cirkelreferens

[[Fil:GottfridHintze.jpg|170px|left|En ung Gottfrid Hintze]]
Trädgårdsmästaren och [[genealog]]en '''Oscar ''Gottfrid'' Engelbrekt Hintze''' född den 26 april 1904 i Högestad utanför Ystad, och död den 9 januari 1979 i Råsunda, Solna, har främst gjort sig känd genom att under sin livstid ha byggt upp en enastående samling böcker, tidskrifter, anteckningar och register som nu finns i [[Släktforskarnas Arkiv och Bibliotek]]<ref>[http://www.genealogi.net/sf_arkiv/hintze/hintze.htm Hintze-biblioteket, Genealogiska Föreningen (hemsida)]</ref>. ''Hans främsta intresse var invandrade släkter från Tyskland'' från 1500- till och med 1800-talet. Han gjorde noggranna excerpter om alla personer tillhörande sådana släkter som han träffade på i litteratur och arkivalier, och förde upp dem på cirka 100 000 registerkort. Dessutom samlade han på sig en imponerande boksamling på över 160 hyllmeter, varav över hälften utgjordes av tyskspråkig litteratur.<ref>Pontus Möller: Nekrolog över Gottfrid Hintze, Släkt och Hävd nr.3/1979 s.358.</ref>

Gottfrid Hintze förblev ogift och var ett stort original i såväl uppträdande som levnadsvanor. Han levde ytterst spartanskt och ägnade hela sin lediga tillvaro åt sin forskning och sina samlingar. När han på ålderns höst ville försäkra sig om sin samlings fortlevnad, överlät han sin samling genom att [[Genealogiska Föreningen]] (GF) fick köpa den, dessutom skänkte han en summa på 70 000 kronor till föreningen för att de skulle fortsätta hans värv. I gengäld utsågs Hintze till hedersledamot 1973 i GF. Föreningen agerade dock alldeles för långsamt enligt hans (orimliga) förväntningar, vilket ledde till att Hintze ångrade sin försäljning och försökte ta tillbaka och låta en stiftelse<ref>''Svenska invandrarinstitutet, Gottfrid Hintzes stiftelse'', senare ''Gottfrid Hintzes Stiftelse för Invandrarforskning'' (se Möller 1979)</ref> förvalta den.

De allra sista åren av Gottfrid Hintzes liv förmörkades något av konflikten med GF, som motsatte sig ett ensidigt återkallande av försäljningen. Svenska invandrarinstitutets styrelse fastslog dock att GF var rättmätiga ägare till samlingen redan innan Hintze avled. Föreningens handhavande av samlingen resulterade emellertid senare i att den delvis förblev nedpackad i kartonger under många år. Först 1996 fick Hintzesamlingen bättre levnadsförhållanden, när GF flyttade in i nya lokaler i Katarinahuset på gamla Sabbatsbergs sjukhusområde<ref>Grosjean Dreisbach & Sesemann Datta: ''Gottfrid Hintze och hans livsverk'', Släkt och Hävd, jubileumsutgåva 2008, s.7-22.</ref>. I dag utgör Hintzesamlingarna i Släktforskarnas Arkiv och Bibliotek ett av GF:s viktigaste innehav, som efter hand överförs till elektronisk data, åtkomligt via datorn.

==Se även==
:* [[Gottfrid Hintzes Stiftelse för Invandrarforskning]]
:* [[Genealogiska Föreningen]]

----
<references/>

[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Hintze, Gottfrid]]

Diskussion:Gottfrid Hintze

2012-05-22T08:00:37Z

Cognatus:

Jag har fått kritik för att jag kallar GF:s tidiga handhavande av Hintzes donation för "senfärdigt" eftersom man hävdar att man saknade plats att förvara den i. Men jag grundar mitt ordval på det faktum att man först skriver under en handhavandeplan, sedan vägrar att lämna ifrån sig samlingen när donatorn själv vill överföra den till stiftelsen han inrättat, och sedan de facto behåller stora delar av den nedpackad i kartonger i tjugo års tid. Man tar alltså på sig att följa en handhavandeplan, och sedan rår man inte med att genomföra den. Det är inte bara senfärdigt, utan ansvarslöst. I det stora hela spelar detta ingen roll, eftersom man nu uppfyller donatorns önskemål med råge, men ordet "senfärdigt" är ändå väl motiverat i sammanhanget. - [[Användare:Jojje|Jojje]] 3 december 2010 kl. 12.10 (CET)

Nu har Mats Ahlgren censurerat bort ordet "senfärdiga" vilket jag tycker han inte borde ha gjort eftersom han är JÄVIG! GF handhavande av Hintzes donation var senfärdigt, och även om jag kan förstå att det inte varit GF:s avsikt att söla med att göra samlingen tillgänglig, så har det i alla fall blivit resultatet. Det tog många år innan de donerade böckerna blev tillgängliggjorda i GF:s bibliotek, och det bör man inte sopa under mattan. --[[Användare:Jojje|Jojje]] 21 maj 2012 kl. 14.34 (CEST)

:Jag kan tycka att ordet "senfärdig" är en smula subjektivt då man inte känner alla detaljerna i sammanhanget, texten fungerar bra utan den värderingen och beskriver trots allt att arbetet gick långsamt. Jag tycker även att "(orimliga)" skulle kunna plockas bort av liknande anledningar.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 22 maj 2012 kl. 10.00 (CEST)

Borgare

2012-05-19T00:39:02Z

Cognatus: Återställde redigeringar av Cognatus (användardiskussion) till senaste versionen av Jojje

[[Fil:Quentin Massys 001.jpg|right|thumb|300px|"Penningväxlaren och hans hustru" av flamländaren Quinten Matsys (1514).]]
'''Borgare''' var ursprungligen personer med [[burskap]], det vill säga som hade ''rätt att bedriva näringsverksamhet, [[hantverk]] och handel i [[stad]]en'' som de var verksamma i. Vilka näringar staden hade, om utrikeshandel fick bedrivas och vilka borgarna fick upphandla av, reglerades av [[stadsprivilegier]]na. Borgarna lydde under stadslagar.

Ordet borgare kommer troligen av medellågtyska ''borgere'' 'stadsbo', "borginvånare". Under medeltiden använde man i stället oftast begreppet byaman. Den kvinnliga motsvarigheten till borgare är borgerska. Dessa borgare kunde vara fiskarborgare, köpmän eller hantverkare.

Borgaren hade rätt att delta i stadens beslutande organ, som leddes av [[borgmästare]]n och [[stadsråd]]et, och dömas efter stadslagen i [[Rådhusrätt|rådhus-]] och [[kämnärsrätt]]er. De förvaltade dessutom kyrkan, betalade förmögenhetsskatt, borgerlig tunga, men organiserade också stadens brandskydd, nattvakt och försvar.

===Borgarståndet===
Borgarna utgjorde i de flesta europeiska stater ett av [[Stånd (samhällsklass)|stånden]], borgarståndet.

I Sverige var troligen borgarna representerade redan vid Arboga möte 1435. Borgarståndet utvaldes av borgmästare och rikets städers råd. De höll sina ståndsmöten åtminstone från 1582 i Stockholms rådhus och därefter i Börshuset på samma plats vid Stortorget. Från 1833 höll man sina möten på Gamla riksdagshuset. Systemet avskaffades i representationsreformen 1866.

Vid industrialiseringen blev borgerskapet allt rikare och fick mer makt. På 1800-talet infördes näringsfrihet i Sverige.

===Gillen och skråväsende===
Borgerskapet i städerna organiserade sig i [[gillen]] bestående av yrkesbröder som organiserade sig för ömsesidig nytta och skydd samt med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Senare kom gillena att formaliseras och kallades [[skrån]]. Gillena kom också att inneha en betydande politisk betydelse i städerna.

[[Kategori:Yrken]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]

Fil:Quentin Massys 001.jpg

2012-05-19T00:36:43Z

Cognatus: laddade upp ny version av "Fil:Quentin Massys 001.jpg": Återställer till versionen från 27 januari 2012 kl. 14.45.

"Penningväxlaren och hans hustru" av Quinten Matsys

Användardiskussion:Jojje

2012-05-18T23:36:02Z

Cognatus:

Hej Jojje! Hur gör du för att tillföra licenseringsinformationen när det gäller Wikimedia Commons? Jag har laddat upp ''Fil:KBwebblogo svart.jpg'' men är inte riktigt med på hur jag skall lägga till erforderlig info.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 23 mars 2011 kl. 18.38 (CET)

:Tja, jag överlämnar just detta till Ninwik med lättnad... Hon är dock sjukskriven sedan igår, så frågan får anstå några dagar... - [[Användare:Jojje|Jojje]] 24 mars 2011 kl. 09.00 (CET)

----

Det är dax att åtgärda sidan: Varför släktforska? --[[Användare:Edis|Edis]] 22 juni 2011 kl. 22.24 (CEST)
:Åtgärdat! - [[Användare:Jojje|Jojje]] 23 juni 2011 kl. 10.02 (CEST)

----
Hej igen. Det finns text kopierat från NE som Yger har uppmärksammat. Exempel [[Forserum (F)]] Historik. Texten kommer från JBGF hemsida tror jag men är en kopia av NE. Detsamma gäller ett antal församlingar i närheten. Vad göra? Radera hela Historik för dessa?--[[Användare:Edis|Edis]] 17 augusti 2011 kl. 10.08 (CEST)

==Felaktigt placerade diskussionsinlägg==
Jag och säkert flera andra användare tycker det vore bra om du inte placerade dina diskussionsinlägg på de sidor som är reserverade för våra presentationer. Det finns s.k. användardiskussioner som är avsedda för sådant. Du har dina diskussionsinlägg på Bergqvists användarsida för att ta ett exempel. Sedan har jag på Wikipedia sett att man brukar dela upp de diskussioner som förekommer under särskilda underrubriker som du kanske sett att jag numera gör.--[[Användare:Viking|Viking]] 2 november 2011 kl. 05.01 (CET)

----
Tjena Jojje, om du undrar varför jag varit inne och miklat med bilderna i artikeln om Borgare så beror det på att jag blir lite syrak när man beter sig som skaparen av www.slaktforskare.com . Någon som försöker profitera på det arbete som vi på wiki-rötter lagt ned. Den nämnda sidan länkar direkt till bilderna här på wikin, därför kände jag för att ändra lite så han inser vad det innebär att vara beroende av andras goda vilja.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 19 maj 2012 kl. 00.54 (CEST)
:Jag har givetvis inte ändrat något så att det påverkar wikins utseende!--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 19 maj 2012 kl. 01.36 (CEST)