Skillnad mellan versioner av "Socken"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
m
(komplettering)
(En mellanliggande version av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Socken''' ''(fornsvenska 'sokn', danska och bokmål 'sogn', nynorsk 'sokn')'' var i Norden ett '''administrativt område bestående av flera intilliggande byar''' och brukssamhällen, men i Sverige inte städer. Ordet betecknade ursprungligen en [[församling]] i Svenska kyrkan (kyrksocken). På 1500-talet infördes sockenbegreppet även som enhet för fastighetsredovisningen ([[jordebok]]ssocken). Dessa administrativa enheter var fristående från varandra och stämde inte alltid överens. Kyrksocknarna avskaffades formellt som administrativa enheter vid kommunreformen 1862, men lever kvar som ett folkligt begrepp hos allmänheten.
+
'''Socken''' ''(fornsvenska 'sokn', danska och bokmål 'sogn', nynorsk 'sokn')'' var i Norden ett '''administrativt område bestående av flera intilliggande byar''' och brukssamhällen, men i Sverige inte i städer. Ordet betecknade ursprungligen en [[församling]] i [[Svenska kyrkan]] (kyrksocken). På 1500-talet infördes sockenbegreppet även som enhet för fastighetsredovisningen ([[jordebok]]ssocken). Dessa administrativa enheter var fristående från varandra och stämde inte alltid överens. Kyrksocknarna avskaffades formellt som administrativa enheter vid kommunreformen 1862, men lever kvar som ett folkligt begrepp hos allmänheten.
  
 
[[Fil:Södermanland Vingåkers socken, vykort Central-Tryckeriet.jpg|250px|thumb|right|Sockendräkten utmärkte tillhörigheten i de olika socknarna. Här ses Vingåkers sockendräkt.]]
 
[[Fil:Södermanland Vingåkers socken, vykort Central-Tryckeriet.jpg|250px|thumb|right|Sockendräkten utmärkte tillhörigheten i de olika socknarna. Här ses Vingåkers sockendräkt.]]
Rad 6: Rad 6:
 
Sockenbildningen, som alltså var knuten till den kristna kyrkan, går tillbaka till 1100- och 1200-talen, och den skedde tidigast i södra Sverige och sist i norra Sverige. Kyrkor kunde byggas både av enskilda personer som kungen, stormännen och representanter för den kyrkliga överheten, och av ett kollektiv som bygdelag eller tingslag.
 
Sockenbildningen, som alltså var knuten till den kristna kyrkan, går tillbaka till 1100- och 1200-talen, och den skedde tidigast i södra Sverige och sist i norra Sverige. Kyrkor kunde byggas både av enskilda personer som kungen, stormännen och representanter för den kyrkliga överheten, och av ett kollektiv som bygdelag eller tingslag.
  
Antalet socknar har varierat under århundradenas lopp. För det mesta har det utökats genom utbrytningar ur äldre socknar, först i form av [[kapellförsamling]] och sedan fullvärdig [[[församling]]. Som mest fanns det drygt 3.000 socknar i Sverige.
+
Antalet socknar har varierat under århundradenas lopp. För det mesta har det utökats genom utbrytningar ur äldre socknar, först i form av [[kapellförsamling]] och sedan fullvärdig [[församling]]. Som mest fanns det drygt 3.000 socknar i Sverige.
  
 
'''Själva ordet socken''' kan ha sina rötter i det förkristna tingssamhället, där det har haft en territoriell betydelse. Ordet är bildat till verbet söka och betyder ’sökande’. Det har bl.a. haft en betydelse ’folksamling’ och har alltså även kunnat beteckna ett område.
 
'''Själva ordet socken''' kan ha sina rötter i det förkristna tingssamhället, där det har haft en territoriell betydelse. Ordet är bildat till verbet söka och betyder ’sökande’. Det har bl.a. haft en betydelse ’folksamling’ och har alltså även kunnat beteckna ett område.
  
Socknen var den minsta kyrkliga enheten, och skötsel av kyrka och prästgård samt utövande av kyrkotukt var viktiga uppgifter. Kyrkotukt innebar straff av olika slag om man inte gick i kyrkan eller inte levde efter kyrkans lära. Redan under medeltiden fick socknen också rent borgerliga funktioner. [[Sockenstämma|Sockenstämman]] beslutade t.ex. om fattigvård, anställning av hantverkare och senare även om skolundervisning.
+
Socknen var den minsta kyrkliga enheten, och skötsel av kyrka och [[prästgård]] samt utövande av [[kyrkotukt]] var viktiga uppgifter. Kyrkotukt innebar straff av olika slag om man inte gick i kyrkan eller inte levde efter kyrkans lära. Redan under medeltiden fick socknen också rent borgerliga funktioner. [[Sockenstämma|Sockenstämman]] beslutade t.ex. om fattigvård, anställning av hantverkare och senare även om skolundervisning.
  
År 1862 delades de kyrkliga socknarna upp i borgerliga och kyrkliga kommuner (nuv. kommuner och [[församling]]ar), men fortfarande låg den gamla socknen till grund för den nya indelningen. Först i kommunreformerna 1952 och 1971 slog man samman en mängd f.d. socknar. I dag genomförs också omfattande församlingssammanläggningar.
+
År 1862 delades de kyrkliga socknarna upp i borgerliga och kyrkliga [[kommun]]er (nuv. kommuner och [[församling]]ar), men fortfarande låg den gamla socknen till grund för den nya indelningen. Först i kommunreformerna 1952 och 1971 slog man samman en mängd f.d. socknar. I dag genomförs också omfattande församlingssammanläggningar.
  
 
I dag finns alltså ingen officiell sockenindelning eller sockenfunktion, men trots det är sockenbegreppet levande. Man kan säga att socknen är ett fryst begrepp från 1800-talets mitt. Alla sammanslagningar av kommuner och [[församling]]ar till trots består sockengränserna och sockenbegreppet. För dialektforskare, ortnamnsforskare, släktforskare, historiker och arkeologer finns och kommer alltid att finnas ett behov av sockenindelningen, eftersom deras forskning relateras till en denna indelning som existerat under många århundraden ända sedan tidig medeltid. Även hembygdsföreningarna har ofta en socken som grund.<ref>'''Institutet för språk och folkminnen''' Gerd Eklund: Socknar - http://www.sofi.se/3387</ref>
 
I dag finns alltså ingen officiell sockenindelning eller sockenfunktion, men trots det är sockenbegreppet levande. Man kan säga att socknen är ett fryst begrepp från 1800-talets mitt. Alla sammanslagningar av kommuner och [[församling]]ar till trots består sockengränserna och sockenbegreppet. För dialektforskare, ortnamnsforskare, släktforskare, historiker och arkeologer finns och kommer alltid att finnas ett behov av sockenindelningen, eftersom deras forskning relateras till en denna indelning som existerat under många århundraden ända sedan tidig medeltid. Även hembygdsföreningarna har ofta en socken som grund.<ref>'''Institutet för språk och folkminnen''' Gerd Eklund: Socknar - http://www.sofi.se/3387</ref>

Versionen från 15 mars 2013 kl. 15.16

Socken (fornsvenska 'sokn', danska och bokmål 'sogn', nynorsk 'sokn') var i Norden ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och brukssamhällen, men i Sverige inte i städer. Ordet betecknade ursprungligen en församling i Svenska kyrkan (kyrksocken). På 1500-talet infördes sockenbegreppet även som enhet för fastighetsredovisningen (jordebokssocken). Dessa administrativa enheter var fristående från varandra och stämde inte alltid överens. Kyrksocknarna avskaffades formellt som administrativa enheter vid kommunreformen 1862, men lever kvar som ett folkligt begrepp hos allmänheten.

Sockendräkten utmärkte tillhörigheten i de olika socknarna. Här ses Vingåkers sockendräkt.

Vid mitten av 1800-talet bodde större delen av Sveriges befolkning ännu på landsbygden. Alla utanför städerna tillhörde en socken med en sockenkyrka, som oftast låg i socknens centrum. Det var alltså en kyrksocken, och inom varje landskap fanns det en heltäckande sockenindelning. Socknarna kunde vara få och till ytan stora som exempelvis i de norrländska landskapen, medan man i Västergötland från någon höjd kunde se fyra - fem kyrktorn.

Sockenbildningen, som alltså var knuten till den kristna kyrkan, går tillbaka till 1100- och 1200-talen, och den skedde tidigast i södra Sverige och sist i norra Sverige. Kyrkor kunde byggas både av enskilda personer som kungen, stormännen och representanter för den kyrkliga överheten, och av ett kollektiv som bygdelag eller tingslag.

Antalet socknar har varierat under århundradenas lopp. För det mesta har det utökats genom utbrytningar ur äldre socknar, först i form av kapellförsamling och sedan fullvärdig församling. Som mest fanns det drygt 3.000 socknar i Sverige.

Själva ordet socken kan ha sina rötter i det förkristna tingssamhället, där det har haft en territoriell betydelse. Ordet är bildat till verbet söka och betyder ’sökande’. Det har bl.a. haft en betydelse ’folksamling’ och har alltså även kunnat beteckna ett område.

Socknen var den minsta kyrkliga enheten, och skötsel av kyrka och prästgård samt utövande av kyrkotukt var viktiga uppgifter. Kyrkotukt innebar straff av olika slag om man inte gick i kyrkan eller inte levde efter kyrkans lära. Redan under medeltiden fick socknen också rent borgerliga funktioner. Sockenstämman beslutade t.ex. om fattigvård, anställning av hantverkare och senare även om skolundervisning.

År 1862 delades de kyrkliga socknarna upp i borgerliga och kyrkliga kommuner (nuv. kommuner och församlingar), men fortfarande låg den gamla socknen till grund för den nya indelningen. Först i kommunreformerna 1952 och 1971 slog man samman en mängd f.d. socknar. I dag genomförs också omfattande församlingssammanläggningar.

I dag finns alltså ingen officiell sockenindelning eller sockenfunktion, men trots det är sockenbegreppet levande. Man kan säga att socknen är ett fryst begrepp från 1800-talets mitt. Alla sammanslagningar av kommuner och församlingar till trots består sockengränserna och sockenbegreppet. För dialektforskare, ortnamnsforskare, släktforskare, historiker och arkeologer finns och kommer alltid att finnas ett behov av sockenindelningen, eftersom deras forskning relateras till en denna indelning som existerat under många århundraden ända sedan tidig medeltid. Även hembygdsföreningarna har ofta en socken som grund.[1]



  1. Institutet för språk och folkminnen Gerd Eklund: Socknar - http://www.sofi.se/3387