Skillnad mellan versioner av "Släktforskarsal"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 1: Rad 1:
En '''släktforskarsal''' är en sal som utrustats med hjälpmedel för [[släktforskning]]. 1990-talet växte behovet av att forska i [[mikrofilm]]ade [[Kyrkbok|kyrkböcker]] och andra dokument. Detta ledde till att man på skilda håll ställde upp [[läsapparat]]er på rad, ibland hela salar fulla. Till dessa hörde t.ex. mikrofilmsalarna i [[Riksarkivet]], Arninge, och [[Stockholms stadsarkiv]], [[Släktforskarnas Hus]] i Leksand, [[SVAR]] i Ramsele, m.fl. Utöver dessa fanns många mindre salar utrustade med läsapparater runtom i Sverige.
+
En '''släktforskarsal''' är en sal som utrustats med hjälpmedel för [[släktforskning]]. I början på 1990-talet uppstod det i olika delar av landet så kallade ''släktforskningscentra'', med kompletta [[mikrokort]]suppsättningar av landets [[kyrkbok|kyrkböcker]] och forskarsalar fullbelagda med [[läsapparat]]er. Dit kunde släktforskare resa och intensivforska, många t o m med egen husvagn på parkeringen utanför. SVARs forskarcentrum i Ramsele, [[Släktforskarnas Hus]] i Leksand, Släktforskarcentrum i Kyrkhult, och [[Riksarkivet]]s filial i Arninge utanför Stockholm, blev rena rama vallfartsorterna för släktforskare. Senare upprättades även forskarcentra i Jörn och Lund. Utöver dessa fanns många mindre salar utrustade med läsapparater runtom i Sverige.
  
 
När sedan mikrofilmen successivt byttes ut mot databaser, ibland internetbaserade, så förvandlades släktforskarsalarna till datasalar. Sedan några år är behovet av stora forskarsalar mycket mindre just därför att gemene man själv kan abonnera på nätbaserade databaser och läsa kyrkböcker hemma. Forskarsalen har därför blivit någonstans där man kan hålla kurser och studiecirklar i stället.
 
När sedan mikrofilmen successivt byttes ut mot databaser, ibland internetbaserade, så förvandlades släktforskarsalarna till datasalar. Sedan några år är behovet av stora forskarsalar mycket mindre just därför att gemene man själv kan abonnera på nätbaserade databaser och läsa kyrkböcker hemma. Forskarsalen har därför blivit någonstans där man kan hålla kurser och studiecirklar i stället.

Nuvarande version från 19 december 2013 kl. 17.01

En släktforskarsal är en sal som utrustats med hjälpmedel för släktforskning. I början på 1990-talet uppstod det i olika delar av landet så kallade släktforskningscentra, med kompletta mikrokortsuppsättningar av landets kyrkböcker och forskarsalar fullbelagda med läsapparater. Dit kunde släktforskare resa och intensivforska, många t o m med egen husvagn på parkeringen utanför. SVARs forskarcentrum i Ramsele, Släktforskarnas Hus i Leksand, Släktforskarcentrum i Kyrkhult, och Riksarkivets filial i Arninge utanför Stockholm, blev rena rama vallfartsorterna för släktforskare. Senare upprättades även forskarcentra i Jörn och Lund. Utöver dessa fanns många mindre salar utrustade med läsapparater runtom i Sverige.

När sedan mikrofilmen successivt byttes ut mot databaser, ibland internetbaserade, så förvandlades släktforskarsalarna till datasalar. Sedan några år är behovet av stora forskarsalar mycket mindre just därför att gemene man själv kan abonnera på nätbaserade databaser och läsa kyrkböcker hemma. Forskarsalen har därför blivit någonstans där man kan hålla kurser och studiecirklar i stället.