Släktforskarnas årsbok (2009)
Från Wiki-Rötter
(Skillnad mellan versioner)
Jojje (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'right '''Släktforskarnas årsbok ’09''' innehåller följande artiklar: * ''Johan Starbus – ein trefflicher conterfeymahler'' av Bar...') |
Jojje (Diskussion | bidrag) (→Se även) |
||
| Rad 42: | Rad 42: | ||
==Se även== | ==Se även== | ||
| - | * [[Släktforskarnas årsbok]] (sammanställning över samtliga utgivna nummer) | + | * [[Släktforskarnas årsbok (bokserie)]] (sammanställning över samtliga utgivna nummer) |
* [[Släkthistoriskt Forum]] | * [[Släkthistoriskt Forum]] | ||
Nuvarande version från 11 mars 2013 kl. 10.21
Släktforskarnas årsbok ’09 innehåller följande artiklar:
- Johan Starbus – ein trefflicher conterfeymahler av Barbro Waldenström. Som ung påstås han ha räddat Karl XI:s lik ur det brinnande slottet Tre kronor. Det kan knappast vara sant. Men senare blev han i alla fall – efter en lång studieresa på kontinenten – kunglig porträttmålare.
- Gränsinspektor i vilda östern. Henrik Blanckenhagen i Karelen av Christina Backman. På 1600-talet var Sverige ett vidsträckt rike med den östra gränsen en bit bortom det ännu inte anlagda Sankt Petersburg. I dessa ganska ociviliserade trakter skulle Henrik Blanckenhagen hålla ordning.
- Mannen som var nio år yngre än vad kyrkoboken påstår av Magnus Bäckmark. Ursprunget för släkten Kratz från Yxnerum i Östergötland visade sig vara svårt att spåra på grund av felaktigheter i kyrkböckerna. Men skam den som ger sig. Till slut kunde gåtan lösas.
- Varvstimmermannen Simon Johanssons estlandssvenska förfäder av Stig Östenson. Det finns ganska många i Sverige som har sina rötter i de tidigare svenskspråkiga områdena i Estland. Och visst går det att forska också där. I äldre tider är kyrkböckerna till och med skrivna på svenska.
- Corfitz Cronquist. Skånsk tidningsman och blivande emigrant av Åke Adolfsson. Hans litterära talang var uppenbar. Som tioåring uppförde han sitt första skådespel och vid elva fick han en text publicerad. Men ett slagsmål 1857 kom abrupt att ändra hans levnadsbana.
- En storvuxen småförbrytares liv, leverne och släkt av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. När den välbärgade bonden Gudmund Svensson och hans hustru Pernilla Persdotter i Morup i Halland år 1830 lät gifta bort sin dotter med Nils Andersson från Sibbarp, anade de knappast vad som väntade.
- Identitet okänd – jakten på Sofia av Bo Lindwall. Om jakten på Johanna Sofia Schedin alias Johanna Sofia Kihlström, Johanna Sofia Lundström, Maja Lisa Pettersson, Johanna Sofia Pettersson, Maria Sofia Ström, Helena Sofia Ramström, Johanna Sofia Pers...
- Gubben från Hvitemölle med sparvpolskan och guldsmeden Tydell av Mats Pettersson. Frisören och spelmannen Olof Andersson i Åhus kom att ägna en stor del av sitt liv åt att samla in gammal folkmusik. Det var så han lärde känna gubben med sparvpolskan.
- Glömda ansikten av Magnus Bäckmark. På auktioner dyker det ganska ofta upp gamla porträtt. Många gånger är det omöjligt att fastställa vem de föreställer. Men det finns undantag. Här blir några nyligen sålda porträtt identifierade.
- Bertram Pourel, fransk hovspråkmästare i 1600-talets Sverige av Mikael Nahlén & Hans Gidoff. En av många utlänningar som lockades till stormaktstidens Sverige var fransmannen Bertram Pourel. Det slutade illa. Han misshandlades till döds på Drottninggatan i Stockholm vid jultiden 1667.
- Henrik Nilssons andra hustru Ingeborg av Henrik Mosén. Det är i gamla rättegångsprotokoll som svaren på många släktforskargåtor finns. Här kan ny kunskap läggas till adliga ätterna Reuters ursprung på mödernet. Tack vare en arvstvist år 1607.
- Per och Marjana i Kvibille. Spår och villospår i mantalslängderna av Sven Johansson. Gäckande luckor i antavlan kan släktforskaren sällan helt släppa. Det som inte gick att lösa häromåret kanske går i dag. Och så är jakten i gång i något nytt källmaterial. Kan mantalslängderna vara lösningen?
- Nils Axelsson i Hackheda – en underfogde i 1600-talets Småland av Göran Sparrlöf. Nils Axelsson i Hackheda var inte vem som helst hemma i Drev. Han bekostade målningar i kyrkan och satt i främsta bänken. Men vad gjorde egentligen en underfogde och vilken roll hade han i samhället?
- Släkten Wallengren från Hyby av Pontus Möller. Den som tittat på de amerikanska tv-serierna Baywatch och Falcon Crest har i slutet av varje avsnitt kunnat se namnet E.F. Wallengren skymta förbi i eftertexterna. Hans rötter finns i skånska Hyby.
- Silverknekten Anders Lindboms karriär – men varifrån kom han? av Kurt Hultgren. Att söka är släktforskarens väg. Och naturligtvis önskar vi att letandet ska bli framgångsrikt, att målet ska nås. Så sker inte alltid. Men det betyder inte att resan därför skulle ha varit förgäves. Tvärtom.
- Smålandssläkten Baaz under 1500- och 1600-talen av Lars Kenneth Dahlqvist. En nära fyrahundra år gammal gravsten på Gårdsby kyrkogård – i behåll ännu för några år sedan men numera försvunnen – är en viktig pusselbit när smålandssläkten Baaz’ äldre historia ska klarläggas.
- En jägmästarsläkt på Åland av Håkan Skogsjö. I stormaktstidens Sverige tog Joen Nilsson ett kliv uppåt på den sociala stegen när han blev jägmästare på Åland. Men hans barn och barnbarn lyckades inte utnyttja försprånget till ytterligare sociala avancemang.
- Efterskörd & Kommentarer.: Släkten Fruncks äldre led av Michael Lundholm; Rättelse av Pontus Möller.
- Sveriges Släktforskarförbund: Årsredogörelse 2008
Se även
- Släktforskarnas årsbok (bokserie) (sammanställning över samtliga utgivna nummer)
- Släkthistoriskt Forum
