Skillnad mellan versioner av "Sjömanshus"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Handlingar från 1749 till 1969)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Skonertskeppet krona.jpg|640px|right|thumb|"Skon. Skepp Krona Kapt. J T Swensson på resa från Haiti till Havre"]]
+
[[Fil:Skonertskeppet krona.jpg|640px|right|thumb|"Skon. Skepp Krona Kapt. J T Swensson på resa från Haiti till Havre" (Skonertskeppet Krona från Landskrona).]]
 
'''Sjömanshus''' var en institution avsedd för [[Sjöman|sjömän]] i handelssjöfart, som i Sverige upprättades genom det s.k. kofferdireglementet den 30 mars 1748 och en kunglig förklaring 1752. Sjömanshusen hade till ändamål att samla och meddela upplysningar om allt inhemskt sjöfolk och alla för handeln avsedda fartyg, som hade sin hemort inom riket, att hålla förteckning över sjömanskap och fartyg samt att i övrigt ägna eftersyn åt sjömännen och bereda understöd åt dem och deras efterlämnade änkor och barn. Varje svensk sjöman i handelssjöfart skulle vara inskriven vid ett sjömanshus, normalt det inom vars distrikt han var kyrkobokförd. Arkivhandlingarna från sjömanshusen är därför ett mycket användbart material för släktforskare.
 
'''Sjömanshus''' var en institution avsedd för [[Sjöman|sjömän]] i handelssjöfart, som i Sverige upprättades genom det s.k. kofferdireglementet den 30 mars 1748 och en kunglig förklaring 1752. Sjömanshusen hade till ändamål att samla och meddela upplysningar om allt inhemskt sjöfolk och alla för handeln avsedda fartyg, som hade sin hemort inom riket, att hålla förteckning över sjömanskap och fartyg samt att i övrigt ägna eftersyn åt sjömännen och bereda understöd åt dem och deras efterlämnade änkor och barn. Varje svensk sjöman i handelssjöfart skulle vara inskriven vid ett sjömanshus, normalt det inom vars distrikt han var kyrkobokförd. Arkivhandlingarna från sjömanshusen är därför ett mycket användbart material för släktforskare.
  

Versionen från 4 april 2013 kl. 16.44

"Skon. Skepp Krona Kapt. J T Swensson på resa från Haiti till Havre" (Skonertskeppet Krona från Landskrona).

Sjömanshus var en institution avsedd för sjömän i handelssjöfart, som i Sverige upprättades genom det s.k. kofferdireglementet den 30 mars 1748 och en kunglig förklaring 1752. Sjömanshusen hade till ändamål att samla och meddela upplysningar om allt inhemskt sjöfolk och alla för handeln avsedda fartyg, som hade sin hemort inom riket, att hålla förteckning över sjömanskap och fartyg samt att i övrigt ägna eftersyn åt sjömännen och bereda understöd åt dem och deras efterlämnade änkor och barn. Varje svensk sjöman i handelssjöfart skulle vara inskriven vid ett sjömanshus, normalt det inom vars distrikt han var kyrkobokförd. Arkivhandlingarna från sjömanshusen är därför ett mycket användbart material för släktforskare.

Innehåll

Handlingar från 1749 till 1969

Sjömanshusen skulle främst ha hand om registrering och mönstring av sjöfolk samt betala ersättning åt dem som lidit skada. Kontrollen över sjöfolket har bl.a. givit upphov till en serie in- och utmönstringsböcker (mönstringsrullor), som under skiftande namn förts mellan 1749 och 1961. Där hittar forskaren uppgifter om fartygets namn, hemort och destination samt därutöver namn födelseort, ålder, civilstånd och hyra för befälhavare, övrigt befäl och besättning. Liknande uppgifter återkommer senare i inskrivningsregister, manskapsförteckningar, m.m.[1]

I början reglerades sjömanshusens verksamhet av 1748 års kofferdiregemente. Reglerna ändras vid flera tillfällen fram till 1960 då de då ca 30 återstående sjömanshusen ersattes av 20 statliga organ. Dessa kallades dock också för sjömanshus. År 1969 omorganiserades verksamheten igen och ett sjömansregister infördes, liksom sjömansförmedlingar. Sjömanshusens verksamhet centraliserades då (1969) till Sjöfartsverket i Norrköping. [2]

Sjömanshusregister

I Sverige har det funnits ca 50 sjömanshus. Ett register (som tillhandahålls av SVAR genom abonnemang, eller finns utgivet på CD-skivan Sjöfolk) innehåller information ur mönstringsliggare, tjänstematriklar och sjömansrullor från de 10 sjömanshusen Härnösand, Gamlakarleby, Västervik, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Karlskrona, Oskarshamn, Visby och Örnsköldsvik. (Se länk längre ner!)

Fartygsbesättning.jpg
Däckskrubb.jpg
Sjömanshus Tidsperiod Landsarkiv
Göteborg 1753-1969 Göteborg
Karlstad 1823-1969 Göteborg
Kungälv 1864-1939 Göteborg
Lidköping 1880-1939 Göteborg
Lysekil 1903-1969 Göteborg
Marstrand 1864-1961 Göteborg
Strömstad 1778-1813, 1871-1961 Göteborg
Uddevalla 1864-1969 Göteborg
Åmål 1819-1856 Göteborg
Falkenberg 1866-1939 Lund
Halmstad 1792-1961 Lund
Helsingborg 1862-1969 Lund
Karlshamn 1774-1969 Lund
Karlskrona 1753-1961 Lund
Kristianstad 1754-1961 Lund
Landskrona 1864-1969 Lund
Malmö 1755-1969 Lund
Ronneby 1883-1939 Lund
Simrishamn 1871-1939 Lund
Sölvesborg 1864-1961 Lund
Trelleborg 1868-1961 Lund
Varberg 1817-1939 Lund
Ystad 1801-1961 Lund
Jönköping 1875-1939 Vadstena
Kalmar 1753-1969 Vadstena
Linköping 1874-1939 Vadstena
Norrköping 1754-1969 Vadstena
Oskarshamn 1857-1967 Vadstena
Söderköping 1864-1939 Vadstena
Vadstena 1878-1939 Vadstena
Västervik 1753-1961 Vadstena
Visby 1752-1969 Visby
Nyköping 1754-1969 Uppsala
Uppsala 1889-1939 Uppsala
Västerås 1879-1939 Uppsala
Stockholm 1748-1961 Stockholm
Gävle 1750-1961 Härnösand
Haparanda 1875-1939 Härnösand
Hudiksvall 1814-1939 Härnösand
Härnösand 1808-1967 Härnösand
Luleå 1800-1968 Härnösand
Piteå 1840-1939 Härnösand
Skellefteå 1840-1940 Härnösand
Sundsvall 1840-1970 Härnösand
Söderhamn 1840-1960 Härnösand
Umeå 1840-1860 Härnösand
Örnsköldsvik 1890-1961 Härnösand

Externa länkar

Se även

Källor

  1. Forska själv! En bok om arkiven i Stockholm, Stockholms Stad 1990.
  2. Per Clemensson & Kjell Andersson: Släktforska vidare, s.126, Natur & Kultur 2009.