Skillnad mellan versioner av "Så börjar du släktforska"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Läs böcker och gå på kurs!)
(5 mellanliggande versioner av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:SläktforskareSkara.jpg|right|Släktforskning i Skara bibliotek]]
+
[[Fil:SläktforskareSkara.jpg|right|thumb|350px|Släktforskning i Skara bibliotek]]
 
'''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.'''
 
'''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.'''
  
Rad 9: Rad 9:
 
====Vad vet faster Birgitta?====
 
====Vad vet faster Birgitta?====
 
Fråga släktingarna om de vet något. Vad de har att berätta kan du nästan aldrig hitta i något [[arkiv]]. [[Kyrkböcker]]na uppger att farfar var arbetare, men gamla faster Birgitta vet minsann att han var finsnickare och gjorde så stiliga möbler. »Det här bordet gjorde han alldeles innan han gifte sig», berättar hon och pekar på matsalsbordet där du suttit så många gånger och ätit söndagsmiddag. Men glöm inte att skriva ner vad faster berättar. Det är så lätt att glömma eller blanda ihop saker hon sagt.
 
Fråga släktingarna om de vet något. Vad de har att berätta kan du nästan aldrig hitta i något [[arkiv]]. [[Kyrkböcker]]na uppger att farfar var arbetare, men gamla faster Birgitta vet minsann att han var finsnickare och gjorde så stiliga möbler. »Det här bordet gjorde han alldeles innan han gifte sig», berättar hon och pekar på matsalsbordet där du suttit så många gånger och ätit söndagsmiddag. Men glöm inte att skriva ner vad faster berättar. Det är så lätt att glömma eller blanda ihop saker hon sagt.
 +
 +
====Vad behöver jag för redskap?====
 +
Släktforskarens viktigaste redskap är papper och penna. Man kan givetvis ha datorprogram och färdigtryckta blanketter, men man klarar sig riktigt bra med ett anteckningsblock och en blyertspenna. Ett bra ordningssinne underlättar självklart mycket.
  
 
====Läs böcker och gå på kurs!====
 
====Läs böcker och gå på kurs!====
 +
[[Fil:Marinderkurs.jpg|thumb|350px|Jan-Henrik Marinder, är ordförande i [[Västerbergslagens Släktforskare]]. Här hjälper han deltagarna i släktforskningskursen i Ludvika att hitta sina förfäder via Internet. Fotograf: Thomas Isaksson]]
 
När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första arkivbesöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av kyrkoböcker och andra gamla handlingar. Här är några råd:
 
När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första arkivbesöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av kyrkoböcker och andra gamla handlingar. Här är några råd:
  
 
* '''Hitta litteratur!''' För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök vår Internetbaserade bokhandel. Klicka på länken för att ta del av en hel värld av släktforskning, [http://shop.genealogi.se/shop/ Rötterbokhandeln]. För att få tips på vilka böcker det kan vara bäst att starta med när du ska börja släktforska - starta här: [[Läroböcker i släktforskning]].
 
* '''Hitta litteratur!''' För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök vår Internetbaserade bokhandel. Klicka på länken för att ta del av en hel värld av släktforskning, [http://shop.genealogi.se/shop/ Rötterbokhandeln]. För att få tips på vilka böcker det kan vara bäst att starta med när du ska börja släktforska - starta här: [[Läroböcker i släktforskning]].
  
* '''Gå en kurs!''' Studieförbunden brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett arkiv eller pastorsämbete. Dessutom får du träna dig i att läsa den [[Paleografi|gamla »tyska» handstilen]] som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka digitala hjälpmedel man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa.
+
* '''Gå en kurs!''' Studieförbunden och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett arkiv eller bibliotek. Dessutom får du träna dig i att läsa den [[Paleografi|gamla »tyska» handstilen]] som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa.
  
* '''Gå med i en förening!''' Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, tillhandahåller databaser, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - [[Sveriges Släktforskarförbund|medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund]].
+
* '''Gå med i en förening!''' Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - [[Sveriges Släktforskarförbund|medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund]].
  
 
====Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?====
 
====Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?====
Rad 33: Rad 37:
 
''-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?''
 
''-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?''
  
Svar: Nättidningen [[Rötter]] får ofta frågor om hur man går till väga för att släktforska utomlands. Tyvärr har redaktionen inte resurser att sammanställa tips och råd om alla de länder som kan komma ifråga. I stället rekommenderar vi läsarna att söka information här på Wiki-Rötter - Rötters egen interaktiva encyklopedi, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad [[:Kategori:Släktforskning i andra länder|andra länder]] och om en rad [[:Kategori:Etniciteter|etniciteter]] återfinns. Antalet [[:Kategori:Länder|länder]] är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden.
+
Svar: Först och främst rekommenderar vi läsarna att söka information här på Wiki-Rötter - Rötters egen interaktiva encyklopedi, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad [[:Kategori:Släktforskning i andra länder|andra länder]] och om en rad [[:Kategori:Etniciteter|etniciteter]] återfinns. Antalet [[:Kategori:Länder|länder]] är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden. I andra hand kan man söka efter släktforskarorganisationer i respektive land på internet. Eller så kan man gå in på [[FamilySearch]]s hemsida där man kan söka i deras databaser. Det man ska ha helt klart för sig är att det i många andra länder går lika bra att släktforska som här hemma.
  
 
==Se även==
 
==Se även==
  
 
* [[:Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
 
* [[:Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
 +
* [[:Kategori:Släktforskning i andra länder]]
 
* [[Släktträd]]
 
* [[Släktträd]]
 
* [[Släktskapsrelation]]
 
* [[Släktskapsrelation]]

Versionen från 18 september 2012 kl. 16.52

Släktforskning i Skara bibliotek

Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.

Att börja släktforska innebär inte att rusa i väg till första bästa arkiv för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om släkten innan du gör ditt första arkivbesök.

Innehåll

Leta efter släkten på vinden

Gå igenom byrålådorna och vinden och andra gömmor på jakt efter saker som kan berätta om släkten. Kanske kan du hitta morfars inskrivningsbok i det militära och några överblivna ransoneringskort från första världskriget. Farmors gamla glasögon ligger överst i en liten kartong med brev som farfar skrev till henne när han var på resa. I botten på kartongen ligger deras bröllopsfoto. På baksidan har farmor antecknat dagen då kortet togs: »Söndagen den 14 maj 1913». Fotografen hade sin ateljé i Norrköping – kom farmor från Östergötland?

Vad vet faster Birgitta?

Fråga släktingarna om de vet något. Vad de har att berätta kan du nästan aldrig hitta i något arkiv. Kyrkböckerna uppger att farfar var arbetare, men gamla faster Birgitta vet minsann att han var finsnickare och gjorde så stiliga möbler. »Det här bordet gjorde han alldeles innan han gifte sig», berättar hon och pekar på matsalsbordet där du suttit så många gånger och ätit söndagsmiddag. Men glöm inte att skriva ner vad faster berättar. Det är så lätt att glömma eller blanda ihop saker hon sagt.

Vad behöver jag för redskap?

Släktforskarens viktigaste redskap är papper och penna. Man kan givetvis ha datorprogram och färdigtryckta blanketter, men man klarar sig riktigt bra med ett anteckningsblock och en blyertspenna. Ett bra ordningssinne underlättar självklart mycket.

Läs böcker och gå på kurs!

Jan-Henrik Marinder, är ordförande i Västerbergslagens Släktforskare. Här hjälper han deltagarna i släktforskningskursen i Ludvika att hitta sina förfäder via Internet. Fotograf: Thomas Isaksson

När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första arkivbesöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av kyrkoböcker och andra gamla handlingar. Här är några råd:

  • Hitta litteratur! För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök vår Internetbaserade bokhandel. Klicka på länken för att ta del av en hel värld av släktforskning, Rötterbokhandeln. För att få tips på vilka böcker det kan vara bäst att starta med när du ska börja släktforska - starta här: Läroböcker i släktforskning.
  • Gå en kurs! Studieförbunden och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett arkiv eller bibliotek. Dessutom får du träna dig i att läsa den gamla »tyska» handstilen som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa.
  • Gå med i en förening! Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund.

Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

-Hur långt tillbaka i tiden är det möjligt att komma i sin släktforskning? Jag har sett släktutredningar som går tillbaka till tiden före Kristi födelse. Men de kan väl inte vara korrekta?

Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller bönder, med hjälp av skattelängder och rättegångsprotokoll fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för allmogen är 1530-talet. Då började jordeböcker föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare.

Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom adeln, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren Karl den Store som dog 814. Han förfäder är kända ytterligare några generationer bakåt, till 600-talet. Men sedan är det sannolikt definitivt stopp. Visserligen finns utredningar som går längre tillbaka i tiden, men några övertygande bevis för dessa har veterligen aldrig presenterats.

Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln En 9000 år gammal släkting, skriven av Anders Winroth, biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika).

Hur forskar jag utomlands?

-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?

Svar: Först och främst rekommenderar vi läsarna att söka information här på Wiki-Rötter - Rötters egen interaktiva encyklopedi, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad andra länder och om en rad etniciteter återfinns. Antalet länder är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden. I andra hand kan man söka efter släktforskarorganisationer i respektive land på internet. Eller så kan man gå in på FamilySearchs hemsida där man kan söka i deras databaser. Det man ska ha helt klart för sig är att det i många andra länder går lika bra att släktforska som här hemma.

Se även