Rote

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök

Förgreningssida.png
Rote är ett begrepp som under mycket lång tid i Sverige används för flera företeelser inom olika sammanhang. Begreppet används numera inom flygvapnet, där det avser en grupp om två flygplan. Begreppet rote används också fortfarande inom viss föreningsverksamhet och kyrkan.

Första gången termen dyker upp är under 1500-, 1600-talet då det avser en militär underavdelning av en fänika eller ett kompani.

Historia

  • Militär äldre grundterm: Roten bestod av 6-10 man under befäl av en rotemästare. Fyra rotar bildade ett korpralskap.
  • Indelningsverkets organisation: 1682 införde Karl XI generalindelningsverket och det ständiga knektehållet. Detta innebar att landet delades in i små administrativa områden som alla skulle ha minst en knekt. De gårdar som ingick i området tvingades att förse och underhålla en soldat för den indelta armén med ett soldattorp. Invånarna i gårdarna kom att kallas rotebönder eller rotehållare och personen som tog hand om soldattorpet kallades rotemästare. Om soldaten var inom kavalleriet så motsvarades en rote av ett rusthåll. Inom flottan så motsvarades en rote av ett båtmanshåll. Denna militära form användes fram till 1901 då den värnpliktsbaserade försvarsreformen infördes.
  • Indelta soldaters tjäntgöring: Med uttrycket tjänsten på roten avsågs i den indelta armén de övningar och den kontroll av vapen och utrustning, soldatens uppförande och disciplin som förekom "hemma" när inte förbanden var sammandragna till övningsläger, kommenderingar eller krigstjänst.
  • Städers indelning: I städerna blev termen med tiden närmaste synonymt med stadsdel. I Stockholm delades staden in i rotar enligt rotemanssystemet år 1878-1926. I varje rote levde cirka 10000 invånare. En roteman eller ett roteombud var en tjänsteman ansvarig för folkbokföring och att mantalsföra alla inflyttningar och utflyttingar för alla fastigheter som roten omfattade.
  • Socknars indelning: Denna administrativa indelning kom att överföras även på olika sociala verksamheter och inom kyrkan. En socken delades in i ett antal rotar som hade ansvar för vissa aktiviteter som utöver soldatrote även omfattade husförhörsrote, fattigrote, postrote, skjutsningsrote etc. Detta syftade på att skapa jämnstora grupper som de olika bördorna kunde fördelas rättvist på. En person som underhölls av en fattigrote kallades rotehjon.
  • Civila myndigheters indelning: Brandväsen, polisväsen, fattigvård har traditionellt indelats i rotar.
  • Modern militär indelning: Ordet rote används idag i svenska språket som militär term avseende en formering av två stridsenheter, exempelvis två flygplan eller två fartyg.

Begreppet rotel är besläktat med ordet rote.