Skillnad mellan versioner av "Riksarkivet"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Riksarkivet i Marieberg)
Rad 66: Rad 66:
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]
 
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]
 +
[[Kategori:Källor, arkiv och bibliotek]]

Versionen från 25 januari 2011 kl. 10.58

Riksarkivets vapen

Riksarkivet är en av Sveriges äldsta myndigheter med rötter i medeltiden. Officiellt grundades myndigheten genom en kansliordning år 1618. Under århundradena har organisationen vuxit och arkivhyllorna med den. Landsarkiven och Riksarkivet har samarbetat på olika sätt över tiden. Den 1 januari 2010 gick man samman i en myndighet, Riksarkivet.

Riksarkivets främsta uppgift är att se till att de offentliga arkiven hanteras och förvaras på ett sådant sätt att de kan förväntas bestå under lång tid. RA ska också bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial som förvaras där.

Verksamheten vid statliga myndigheter, som Riksarkivet och landsarkiven är, styrs av instruktionen, en förordning som säger vilka uppgifter myndigheten har och hur verksamheten ska organiseras. Därutöver kommer varje år i december ett regleringsbrev som ger besked om vilka mål och krav på återrapportering som regeringen beslutat för det kommande året.

Riksarkivet sorterar under Kulturdepartementet och ska därför också leva upp till de övergripande målen för den nationella kulturpolitiken. Lagar och regler som är viktiga för verksamheten är arkivlagen, arkivförordningen, sekretesslagen, tryckfrihetsförordningen och personuppgiftslagen (PUL).

Innehåll

Övergripande mål

Riksarkivets forskarsal

De övergripande och generella målen för Riksarkivet är att vi ska tillgodose:

  • vars och ens rätt att ta del av allmänna handlingar
  • de informationsbehov som rättskipning och förvaltning har
  • forskningens behov

Organisationens utveckling

  • 1618 bildades Riksarkivet officiellt
  • 1805 räknar Krigsarkivet som sitt ursprung. 1995 införlivades Krigsarkivet med Riksarkivet.
  • 1899 öppnades det första landsarkivet i Vadstena
  • 1903 bildades två landsarkiv, ett i Lund, ett i Uppsala
  • 1905 kom nästa landsarkiv, denna gång i Visby
  • 1911 utökades den statliga arkivorganisationen med landsarkivet i Göteborg
  • 1928 startade Landsarkivet i Östersund sin verksamhet
  • 1935 slog Landsarkivet i Härnösand upp dörrarna.
  • 1953 införlivades statens heraldiska verksamhet.
  • 1984 tillkom Svensk Arkivinformation (SVAR).
  • 1995 införlivades Krigsarkivet som en enhet inom Riksarkivet.
  • 2010 slogs landsarkiven samman med Riksarkivet.

Riksarkivets roll för släktforskarna

SVAR

Riksarkivets omedelbara betydelse för släktforskarna är och har varit SVAR (Svensk Arkivinformation), som tillkom 1984 och vars uppgift är att göra arkivalier tillgängliga digitalt för allmänheten. Rent konkret har det betytt att man kunnat beställa hem (hyra) mikrofiche med mikrofilmade arkivhandlingar som t.ex. kyrkböcker, domböcker och militärrullor, via sitt kommunbibliotek. På senare år har samma slags arkivhandlingar digitaliserats och gjorts tillgängliga genom en internettjänst[1] och ett antal CD- och DVD-skivor. Riksarkivet har även upprättat forskarcentra i några orter, t.ex. Ramsele (överlåtet i juli 2010 till Stiftelsen arkiv och kulturhus i Ramsele), Riksarkivets filial i Arninge norr om Stockholm, samt Landsarkivets forskarsal på Arkivcentrum Syd i Lund.

Riksarkivet i Marieberg

I Riksarkivet Marieberg och Arninge förvaras handlingar från den centrala statsförvaltningens äldsta tid fram till nutid och från enskilda arkivbildare, som person- och gårdsarkiv, föreningsarkiv samt några företagsarkiv. RA:s forskarexpeditioner ger besked om vilka arkiv som förvaras på respektive plats. Du kan också själv söka information i Nationella arkivdatabasen (NAD). Både Marieberg och Arninge har bibliotek i anslutning till forskarsalen.

Riksarkivet samlingar beskrivs även närmare i Riksarkivets Beståndsöversikt.

Landsarkiven

(Se särskild artikel: Landsarkiv)

Krigsarkivet

1995 införlivades den tidigare självständiga myndigheten Krigsarkivet som en enhet inom Riksarkivet. Släktforskare kan använda Krigsarkivet för att forska i gångna tiders soldater. Krigsarkivet har också en mycket betydande kartsamling med ca 35 000 handritade kartor från 1600-, 1700- och början av 1800-talet. Samlingen innefattar kartor och sjökort från hela världen.

Riksheraldikerämbetet

Myndigheten Riksheraldikerämbetet lades ned 1953 och statens heraldiska verksamhet inordnades därvid som en avdelning inom Riksarkivet. Riksheraldikerämnetets chef hade haft titeln riksheraldiker men i den nya organisationen blev titeln i stället statsheraldiker.

Externa länkar



  1. SVAR:s Digitala forskarsal [1]