Skillnad mellan versioner av "Riddarhuset"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Kompletteringar)
 
(3 mellanliggande versioner av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Riddarhuset.jpg|left|thumb|200px|Riddarhuset]]
+
[[Fil:Riddarhuset-cartoon.jpg|left|thumb|450px|Riddarhuset]]
'''Riddarhuset''' är benämningen på såväl den '''''samlingslokal för adeln''''' i Gamla stan i Stockholm, som den '''''institution som Ridderskapet och adeln utgör'''''. Palatset, tillhör kollektivt de ännu levande adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen (det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter). Sedan 1869 samlas Sveriges adel i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till stipendier för dess medlemmar.
+
'''Riddarhuset''' är benämningen på såväl den '''''samlingslokal för adeln''''' i Gamla stan i Stockholm, som den '''''institution som Ridderskapet och adeln utgör'''''. Palatset, tillhör kollektivt de ännu levande adelssläkter som har sina [[vapensköld]]ar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen (det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter). Sedan 1869 samlas Sveriges adel i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till stipendier för dess medlemmar.
  
 
==Adeln==
 
==Adeln==
 
[[Fil:Vlinne.jpg|right|Carl von Linnés vapenbild hänger i Riddarhuset]]
 
[[Fil:Vlinne.jpg|right|Carl von Linnés vapenbild hänger i Riddarhuset]]
Sveriges ridderskap och [[adel]] utgjorde till och med 1866 ett riksstånd, det vill säga en särskilt specificerad del av landets riksdag. Med införandet av tvåkammarriksdag detta år förlorades denna ställning, men adeln förblev i enlighet med den så kallade riddarhusordningen ett särskilt reglerat rättssubjekt och den svenske kungens rätt att nyadla bestod till och med införandet av 1974 års regeringsform (även om detta inte tillämpades efter Sven Hedins adlande 1902).
+
Sveriges ridderskap och [[adel]] utgjorde till och med 1866 ett [[Stånd (samhällsklass)|riksstånd]], det vill säga en särskilt specificerad del av landets riksdag. Med införandet av tvåkammarriksdag detta år förlorades denna ställning, men adeln förblev i enlighet med den så kallade riddarhusordningen ett särskilt reglerat rättssubjekt och den svenske kungens rätt att nyadla bestod till och med införandet av 1974 års regeringsform (även om detta inte tillämpades efter Sven Hedins adlande 1902).
  
Fram till den 1 juli 2003 hade riddarhusordningen ställning som officiell författning, vilket innebar att ändringar i densamma skulle godkännas av regeringen. Numera kan ridderskapet och adeln själv fritt ändra riddarhusordningen genom beslut av adelsmötet. Detta i kombination med att den obsoleta Ridderskapets och adelns privilegier (SFS 1723:1016) formellt upphävdes innebar att all reglering av adeln och dess särställning försvann. Däremot kvarstår riddarhuset som en privaträttslig korporation ägd av den introducerade svenska adeln.
+
Fram till den 1 juli 2003 hade riddarhusordningen ställning som officiell författning, vilket innebar att ändringar i densamma skulle godkännas av regeringen. Numera kan ridderskapet och adeln själv fritt ändra riddarhusordningen genom beslut av adelsmötet. Detta i kombination med att den obsoleta ridderskapets och adelns privilegier (SFS 1723:1016) formellt upphävdes innebar att all reglering av adeln och dess särställning försvann. Däremot kvarstår riddarhuset som en privaträttslig korporation ägd av den introducerade svenska adeln.
  
 
Sedan 1990 är Sveriges riddarhus medlem av [[CILANE]].
 
Sedan 1990 är Sveriges riddarhus medlem av [[CILANE]].
  
 
==Genealogi==
 
==Genealogi==
Riddarhusordningen föreskriver bland annat att varje levande ätt på vissa villkor har rätt att vara representerad vid ett adelsmöte. Det är därför direktionens skyldighet att hålla reda på ätternas huvudmän och vem av ättens medlemmar som kan komma ifråga som deltagare. Inför varje adelsmöte upprättas därför en medlemsmatrikel - [[Adelskalendern]] (Sveriges Adelskalender) - samt en ''huvudmannalista''. Kalendern är alltså i egentlig mening varken en biografisk handbok eller släktkrönika. Emellertid sammanförs biografiskt material i Riddarhusets genealogiska tabeller ([[stamtavla|stamtavlorna]]). Dessa omfattar personuppgifter över mer än en kvarts miljon människor från medeltiden och fram till våra dagar<ref>[http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=606 Riddarhusets genealogi]</ref>.
+
Riddarhusordningen föreskriver bland annat att varje levande [[ätt]] på vissa villkor har rätt att vara representerad vid ett adelsmöte. Det är därför direktionens skyldighet att hålla reda på ätternas huvudmän och vem av ättens medlemmar som kan komma ifråga som deltagare. Inför varje adelsmöte upprättas därför en medlemsmatrikel - [[Adelskalendern]] (Sveriges Adelskalender) - samt en ''huvudmannalista''. Kalendern är alltså i egentlig mening varken en biografisk handbok eller släktkrönika. Emellertid sammanförs biografiskt material i riddarhusets genealogiska tabeller ([[stamtavla|stamtavlorna]]). Dessa omfattar personuppgifter över mer än en kvarts miljon människor från medeltiden och fram till våra dagar<ref>[http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=606 Riddarhusets genealogi]</ref>.
  
I Riddarhuset finns ett omfattande referensbibliotek samt ett arkiv med personhistoria och handlingar om Riddarhusets skötsel.
+
I riddarhuset finns ett omfattande referensbibliotek samt ett arkiv med personhistoria och handlingar om riddarhusets skötsel.
  
 
==Externa länkar==
 
==Externa länkar==
Rad 25: Rad 25:
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]  
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]  
 
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
 
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
 +
[[Kategori:Genealogiska organisationer]]

Nuvarande version från 25 mars 2013 kl. 11.47

Riddarhuset

Riddarhuset är benämningen på såväl den samlingslokal för adeln i Gamla stan i Stockholm, som den institution som Ridderskapet och adeln utgör. Palatset, tillhör kollektivt de ännu levande adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen (det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter). Sedan 1869 samlas Sveriges adel i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till stipendier för dess medlemmar.

Adeln

Carl von Linnés vapenbild hänger i Riddarhuset

Sveriges ridderskap och adel utgjorde till och med 1866 ett riksstånd, det vill säga en särskilt specificerad del av landets riksdag. Med införandet av tvåkammarriksdag detta år förlorades denna ställning, men adeln förblev i enlighet med den så kallade riddarhusordningen ett särskilt reglerat rättssubjekt och den svenske kungens rätt att nyadla bestod till och med införandet av 1974 års regeringsform (även om detta inte tillämpades efter Sven Hedins adlande 1902).

Fram till den 1 juli 2003 hade riddarhusordningen ställning som officiell författning, vilket innebar att ändringar i densamma skulle godkännas av regeringen. Numera kan ridderskapet och adeln själv fritt ändra riddarhusordningen genom beslut av adelsmötet. Detta i kombination med att den obsoleta ridderskapets och adelns privilegier (SFS 1723:1016) formellt upphävdes innebar att all reglering av adeln och dess särställning försvann. Däremot kvarstår riddarhuset som en privaträttslig korporation ägd av den introducerade svenska adeln.

Sedan 1990 är Sveriges riddarhus medlem av CILANE.

Genealogi

Riddarhusordningen föreskriver bland annat att varje levande ätt på vissa villkor har rätt att vara representerad vid ett adelsmöte. Det är därför direktionens skyldighet att hålla reda på ätternas huvudmän och vem av ättens medlemmar som kan komma ifråga som deltagare. Inför varje adelsmöte upprättas därför en medlemsmatrikel - Adelskalendern (Sveriges Adelskalender) - samt en huvudmannalista. Kalendern är alltså i egentlig mening varken en biografisk handbok eller släktkrönika. Emellertid sammanförs biografiskt material i riddarhusets genealogiska tabeller (stamtavlorna). Dessa omfattar personuppgifter över mer än en kvarts miljon människor från medeltiden och fram till våra dagar[1].

I riddarhuset finns ett omfattande referensbibliotek samt ett arkiv med personhistoria och handlingar om riddarhusets skötsel.

Externa länkar



  1. Riddarhusets genealogi