Resandefolket

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Det röda hjulet är en symbol för alla romska folk.

Resandefolket eller resande är en etnisk grupp i Sverige, som länge stod utanför det etablerade samhället. Gruppen har benämnts med olika namn genom tiderna. Under 1800-talet och stora delar av 1900-talet kallades de ofta tattare, en term som idag anses nedsättande med kopplingar till rasbiologiskt grundad diskriminering. Under tidigare århundraden kallades gruppen ofta tartarer eller zigenare, vilket visar gruppens släktskap med romer. Detta är också tydligen genom de resandes språk, svensk romani.

Resandefolket i Sverige uppskattas idag bestå av cirka 20 000 personer.

Innehåll

Resandefolk

Resande1.jpg

I många länder finns personer av skiftande bakgrund som kallar sig resande (på engelska travellers). Ett resandefolk är någon av de etniska eller socioekonomiska grupper som huvudsakligen lever som nomader eller vagabonder i Europa, parallellt med det moderna samhället. De är av olika ursprung, och talar i vissa fall egna folkspråk, eller dialekter eller sociolekter av europeiska folkspråk. Många av Europas resandefolk tillhör de romska grupperna rent kulturellt och historiskt. Det gäller bland andra sinti, spanska cali, engelska romanichal o.s.v. Europarådet använder begreppet Roma and Travellers.

Både resandefolk som tillhör de romska grupperna och andra romer såsom vlax-romer (lovara-kalderash, etc) har genom historien kallats zigenare eller på 1500-talet och tidigare för egyptier, därav ordet "gypsie". I Sverige på 1900-talet kallade de svenska kalderash-romerna sig för ”svenska zigenare”, medan de resande kallade sig andra saker internt medan de i folkmun var benämnda ”tattare”.

I Västeuropa (främst i Tyskland, Nederländerna och Frankrike), finns den romska gruppen sinti som också kallas resandefolk. De är släkt med många av de svenska resandesläkterna. De kallas ofta manouches i Frankrike. En berömd jazzgitarrist, Django Reinhardt, var av sinti-börd.

Resandefolket, tidigare kallare tattare, är ett skandinaviskt resandefolk som genom historien har talat en dialekt av romani, som är ett romskt språk. De finns i Norge, Sverige och Finland (finska romer). Andra resandefolk är jeniska resande, och pavee-folket från Irland.

Ursprung och historia

De första romerna kom från Indien till Europa på 1100-talet e.Kr. Första säkra noteringen är från Konstantinopel år 1320. Därefter finns noteringar i Tyskland 1407, Frankrike 1419, Holland 1420, Wales 1430, England 1440, Skottland 1505, Danmark 1511 och Sverige 1512. I Stockholms stads Tänkebok står det att läsa om en okänd folkgrupp med främmande utseende, annorlunda seder och obegripligt språk som kom till Stockholm den 29 september 1512. Detta anses vara den första immigrationen av romer till Sverige och de kallades då ”tatare”. Många av dagens resande anser sig vara ättlingar till dessa.

Språk

Resanderomers språk hör till den indiska grenen av de indoiranska språken och är alltså liksom svenskan ett indoeuropeiskt språk. Romani har genom seklerna uppdelats i 60 olika varianter vilket bl.a. avspeglar olika romska gruppers omfattande kontakter med skilda folk och språk under tusen års migration och bosättningar i olika länder. De romska språken har alltså övertagit såväl ord och begrepp som språkstrukturer från de språksamhällen de levt i. Men även svenskan (framförallt slanget) har tagit in ord och uttryck från romani, ord som i dag inte många tänker på varifrån de kommer; som tjej, jycke, vischan, pröjsa, kirra, pava, pral, lattjo, grej, lira, haja, tjabo, jack (ögon), lack (arg), tji (inte/inget), osv.

Släktforskning om resande

Att försöka forska på de som kallas resandefolket är en utmaning och betydligt svårare än all annan (svensk) släktforskning. Men det är inte omöjligt: Bo Lindwalls handbok Anor från landsvägen - Hur jag finner mina förfäder bland resandefolket planeras att ges ut i juni 2014.

Se även

Externa länkar

Litteratur

  • Bo Hazell: Resandefolket: från tattare till traveller, Stockholm 2011, Ordfront, 640 sidor, ISBN 9789174410952

Källor