Rådhusrätt

Från Wiki-Rötter
Version från den 18 november 2013 kl. 10.43 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Klubba-m.jpg
Session vid Stockholms rådhusrätt. Trägravyr av John Beer, publicerad i Ny illustrerad tidning 1877.

Rådhusrätt eller Rådsturätt, (äldre stavning:Rådstuvurätt eller Rådstufvurätt) kallades i Sverige och Finland tidigare underrätten i allmänna mål i städer till skillnad från underrätten på landet, häradsrätterna i varje domsaga.

Fram till 1800-talet var denna institution andra instans i städerna, medan den så kallade kämnärsrätten var första instans. Samtliga svenska rådhusrätter i ersattes vid tingsrättsreformen i Sverige 1971 med tingsrätter. Detta som ett led i harmoniseringen av rättsväsendet i hela landet.

Rådhusrätten hängde samman med magistraten, som var stadens styrande instans. Rådhusrättens arkiv hittar man därför tillsammans med magistratens arkiv, ibland under den gemensamma beteckningen stadsarkiv. Det heter till exempel "Lunds stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv" och "Skellefteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv." I rådhusrätternas arkiv finns bland annat domböcker med rättegångsprotokoll och domar och bouppteckningar som är förteckningar över tillgångar och skulder, i regel upprättad vid dödsfall.

Ledamöterna i en rådhusrätt kallades för rådmän till skillnad mot landsbygdens nämndemän i häradsrätterna.

Se även