Skillnad mellan versioner av "Patronymikon"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med ''''Patronymikon''' - ''(populärt kallat "sonnamn")'' - efternamn bildat av genitiv av faderns förnamn, med tillägg av ''-son'', eller ''-dotter'', t.ex. '''Andersson''...')
 
Rad 7: Rad 7:
 
De flesta kulturer, både i Öst och Väst, har traditionellt använt sig av patronymikon. En del kulturer, som t.ex. den '''ryska''', den '''arabiska''' och den '''isländska''' använder sig fortfarande av patronymikon. Många fler kulturer har praktiserat patronymikon tidigare, men gått ifrån det. Här nedan visas några exempel:
 
De flesta kulturer, både i Öst och Väst, har traditionellt använt sig av patronymikon. En del kulturer, som t.ex. den '''ryska''', den '''arabiska''' och den '''isländska''' använder sig fortfarande av patronymikon. Många fler kulturer har praktiserat patronymikon tidigare, men gått ifrån det. Här nedan visas några exempel:
  
Exempel
+
<Exempel-bild>
  
Många länders patronymikon bygger på det latinska begreppet '''-filius''', man kan bl.a. se det i de slaviska ändelserna
 
  
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Versionen från 15 september 2010 kl. 14.45

Patronymikon - (populärt kallat "sonnamn") - efternamn bildat av genitiv av faderns förnamn, med tillägg av -son, eller -dotter, t.ex. Andersson, Svensson eller Olsson, resp. Andersdotter, Svensdotter eller Olsdotter. I Sverige avskaffades patronymikon när en ny namnlag infördes år 1901, som fastställde att alla familjer skulle anta ett efternamn. I samband med detta förvandlades många individers patronymikon till rena efternamn, t.ex. när barnen i en familj började använda faderns patronymikon som efternamn i stället för faderns förnamn följt av -son eller -dotter.

Patronymikon användes längst av allmogen, som trots 1901 års namnlag fortsatte att bruka traditionen långt in på 1900-talet. Patronymikon skiljer sig från efternamn såtillvida att det är personligt och inte möjligt att ärva. Sålunda kunde omöjligtvis en bondhustru kallas "fru Svensson" före namnlagen, eftersom hon sannolikt hade ett eget patronymikon med ändelsen -dotter.

I andra kulturer

De flesta kulturer, både i Öst och Väst, har traditionellt använt sig av patronymikon. En del kulturer, som t.ex. den ryska, den arabiska och den isländska använder sig fortfarande av patronymikon. Många fler kulturer har praktiserat patronymikon tidigare, men gått ifrån det. Här nedan visas några exempel:

<Exempel-bild>