Skillnad mellan versioner av "Olof Bertilssons kyrkobok"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
m (fotnot med referens)
m (puts)
Rad 8: Rad 8:
 
Förutom egenskapen av en tidig kyrkobok, utgör boken ett värdefullt vittnesmål om en prästs anpassning från danskt skriftspråk till svenskt, förorsakad av provinsens avträdelse från Danmark-Norge till Sverige under hans tjänstgöringstid. Den ger också rika inblickar i Olof Bertilssons arbetsförhållanden, hälsa och sociala kontakter.
 
Förutom egenskapen av en tidig kyrkobok, utgör boken ett värdefullt vittnesmål om en prästs anpassning från danskt skriftspråk till svenskt, förorsakad av provinsens avträdelse från Danmark-Norge till Sverige under hans tjänstgöringstid. Den ger också rika inblickar i Olof Bertilssons arbetsförhållanden, hälsa och sociala kontakter.
  
Olof Bertilsson började föra sina anteckningar medan [[Härjedalen]] och [[Jämtland]] ännu tillhörde Norge. Hans kyrkobok tillhör därmed en av de äldsta bevarade ministerialböckerna från Norge, där den äldsta är från 1623 från Andebu i Oslo stift. Den äldsta danska ministerialboken är från 1611.
+
Olof Bertilsson började föra sina anteckningar medan [[Härjedalen]] och Jämtland ännu tillhörde Norge. Hans kyrkobok tillhör därmed en av de äldsta bevarade ministerialböckerna från Norge, där den äldsta är från 1623 från Andebu i Oslo stift. Den äldsta danska ministerialboken är från 1611.
 
Under tidigt 1620-tal utfärdade biskopen Johannes Rudbeckius i [[Västerås stift]] föreskrifter om anteckningar i församlingarna över kyrkliga och ekonomiska förhållanden. I [[Linköpings stift]] infördes år 1634 bestämmelser att register skulle föras över bl.a. dop, vigslar och begravningar<ref>Lext, G. (1984). ''Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946'' (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 54). Göteborg: Landsarkivet i Göteborg.</ref>. Sveriges äldsta bevarade ministerialbok inleds 1616 och är från Skedevi i Linköpings stift.
 
Under tidigt 1620-tal utfärdade biskopen Johannes Rudbeckius i [[Västerås stift]] föreskrifter om anteckningar i församlingarna över kyrkliga och ekonomiska förhållanden. I [[Linköpings stift]] infördes år 1634 bestämmelser att register skulle föras över bl.a. dop, vigslar och begravningar<ref>Lext, G. (1984). ''Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946'' (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 54). Göteborg: Landsarkivet i Göteborg.</ref>. Sveriges äldsta bevarade ministerialbok inleds 1616 och är från Skedevi i Linköpings stift.
  
Oluf  Bertelsen Angdalinus, senare vanligen  benämnd Olof Bertilsson, var född i Ongdal i Nord-Trøndelag i Norge, utbildad i Norge och Danmark och arbetade först 1636-1641 som [[kaplan]] i [[Sveg (Z)|Sveg]] i [[Härjedalen]] och senare 1642-1668 som [[kyrkoherde]] i Offerdal i [[Jämtland]].
+
Oluf  Bertelsen Angdalinus, senare vanligen  benämnd Olof Bertilsson, var född i Ongdal i Nord-Trøndelag i Norge, utbildad i Norge och Danmark och arbetade först 1636-1641 som [[kaplan]] i [[Sveg (Z)|Sveg]] i [[Härjedalen]] och senare 1642-1668 som kyrkoherde i Offerdal i Jämtland.
 
1630 skrevs han in som student vid Köpenhamns universitet och uppskattas vara född under tidiga 1610-talet. Hav avled år 1669 i Offerdal.
 
1630 skrevs han in som student vid Köpenhamns universitet och uppskattas vara född under tidiga 1610-talet. Hav avled år 1669 i Offerdal.
  

Versionen från 4 april 2011 kl. 20.11

Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Trolovningsnotiser från Svegs pastorat 1641


Volymen C:1 i Offerdals kyrkoarkiv är den äldsta bevarade ministerialboken från Jämtlands län. Den tillkom på ett helt privat initiativ av prästen Olof Bertilsson, som anteckningar över hans egna ämbetsförrättningar. Den utgör alltså ingen komplett ministerialbok från de två pastorat han tjänstgjorde i.

Förutom egenskapen av en tidig kyrkobok, utgör boken ett värdefullt vittnesmål om en prästs anpassning från danskt skriftspråk till svenskt, förorsakad av provinsens avträdelse från Danmark-Norge till Sverige under hans tjänstgöringstid. Den ger också rika inblickar i Olof Bertilssons arbetsförhållanden, hälsa och sociala kontakter.

Olof Bertilsson började föra sina anteckningar medan Härjedalen och Jämtland ännu tillhörde Norge. Hans kyrkobok tillhör därmed en av de äldsta bevarade ministerialböckerna från Norge, där den äldsta är från 1623 från Andebu i Oslo stift. Den äldsta danska ministerialboken är från 1611. Under tidigt 1620-tal utfärdade biskopen Johannes Rudbeckius i Västerås stift föreskrifter om anteckningar i församlingarna över kyrkliga och ekonomiska förhållanden. I Linköpings stift infördes år 1634 bestämmelser att register skulle föras över bl.a. dop, vigslar och begravningar[1]. Sveriges äldsta bevarade ministerialbok inleds 1616 och är från Skedevi i Linköpings stift.

Oluf Bertelsen Angdalinus, senare vanligen benämnd Olof Bertilsson, var född i Ongdal i Nord-Trøndelag i Norge, utbildad i Norge och Danmark och arbetade först 1636-1641 som kaplan i Sveg i Härjedalen och senare 1642-1668 som kyrkoherde i Offerdal i Jämtland. 1630 skrevs han in som student vid Köpenhamns universitet och uppskattas vara född under tidiga 1610-talet. Hav avled år 1669 i Offerdal.

Alla präster i Jämtland hade danska som skriftspråk vid tiden för freden i Brömsebro år 1645. Under åren efter det svenska maktövertagandet i Jämtland och drottning Kristinas påbud om det svenska språket, förändrades även det sociala livet för Olof Bertilsson som kyrkoherde i Offerdal. De äldre danska prästerna ersattes allt eftersom av svenska präster, andra danska ämbetsmän hade ersatts av svenska redan vid maktskiftet.

Första året efter det svenska maktövertagandet skedde ingen märkbar förändring i Olof Bertilssons skriftspråk. I Solbritt Hellströms doktorsavhandling i nordiska språk framgår att han verkar ändra inställning till svenskan när han 1647 får förtroendet att representera Jämtlands präster vid riksdagen i Stockholm.

Volymen C:1 i Offerdals kyrkoarkiv har transkriberats och utgivits av Jämtlands läns fornskriftsällskap, som volym XV av dess skrifter. Utarbetandet och transkriptionen har utförts av Christer Kalin och sedermera fil.dr. i nordiska språk Solbritt Hellström.

Tryckt version

x70

Olof Bertilssons kyrkobok : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668, utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin. - 2006. - ISBN 91-87276-30-5

Externa länkar

Fotnoter

  1. Lext, G. (1984). Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946 (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 54). Göteborg: Landsarkivet i Göteborg.