Nederländerna

Från Wiki-Rötter
Version från den 1 november 2010 kl. 21.48 av Pmenso (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Nederländernas flagga

Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna (eller Holland som det också kallas), och den nederländska invandringen till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.[1] [2] [3] Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med vallonerna - till Sverige. För staden Göteborg kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna A. Cabeliau, Paulus de Kempenere, P. Coymans, Herman Pelgroms, Nyclaes de Hand, Peeter Langer och Paridon van Horn, som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar Karl IX att man bildat ett Compani i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.

Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)

Gustav II Adolf anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren Jan Hendriksen samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren Jacob van Dijck. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var Peter Langer, men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.

Den första registrerade göteborgaren per definition var holländaren Johan wan Lingen som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett borgarebrev efter att ha avlagt en borgared, drygt en vecka efter Göteborgs bildande.[4]

Också Stockholm, Karlskrona, och andra städer[5] befolkades successivt av holländare när Nederländerna utvecklades till en inflytelserik sjömakt. Bankirer, handelsmän, industriidkare, skeppsbyggare (regalskeppen Tre Kronor och Vasa[6] byggdes av holländska skeppsbyggare[7]), ersatte under 1600-talet många tyska handelsmän som verkat under Hansan men som fick mindre betydelse när de holländska handelsskeppen övertog stora delar av östersjöhandeln.

Bland nederländska släkter i Sverige återfinns: De Geer, de Besche, Kock, Ackern, Weyand, Kuyl/Kuylenstierna, Mellbin, Nannings, von der Luft, Frumerie, Kaas, Graver, Kryger, Meitens, Silentz, Momma/Reenstierna, Leuhusen, Weldhuisen, Valck, "de Groote", m.fl.

Karta över Nederländernas provinser

Innehåll

Nederländerna - kort historik

Vid Westfaliska freden 1648 blev Nederländerna självständigt från Spanien. Under 1600-talet blev landet världens ledande handelsmakt och behärskade stora delar av den europeiska handeln men även den nya handeln med kolonier i framför allt Afrika och Asien. Nederländerna skaffade sig besittningar i Afrika, Sydostasien och Västindien. Enorma rikedomar samlades i städerna och kulturen blomstrade.

1806 utropade den franske kejsaren Napoleon sin bror Ludvig (Louis) till kung av Holland. När Ludvig fyra år senare tvingades abdikera inlemmades landet i det franska kejsardömet. Efter Napoleons fall utropades 1814 kungariket Nederländerna.[8]

Administrativ indelning

Nederländerna är sammansatt av tolv provinser, den senaste - Flevoland - blev till på nyvunnet land ur Zuider Zee/IJsselmeer den 1 januari 1986: Drenthe, Flevoland, Fryslân eller Friesland, Gelderland, Groningen, Limburg, Noord-Brabant, Noord-Holland, Overijssel, Utrecht, Zeeland och Zuid-Holland. Provinsernas högsta ämbete innehas av Commissaris van de Koning(in)[9] (kunglig kommissionär) som motsvarar landshövding, som är ordförande för Provinciale Staten (PS; det direktvalda provinsparlamentet) and Gedeputeerde Staten (GS; den exekutiva grenen). Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr.o.m. 2004: 483) som leds av gemeenteraad (kommunfullmäktige) och burgemeester (borgmästare). Arkivväsendet är indelat provinsvis och de för släktforskare viktiga handligarna återfinns i provinshuvudstäderna.

Byggskylt.jpg

Offentliga arkiv och bibliotek

Nationaal Archief (Nationalarkivet i Nederländerna) lagrar handlingar med anknytning till landets historia, kultur och folkliv. Nationaal Archief är beläget i Haag och är landets största offentliga arkiv. Nästan 1 000 år av holländsk historia är lagrad där, i 93 hyllkilometer dokument, kartor, teckningar och fotografier. I nationalarkivet ingår fler än 6 000 olika arkiv, på hemsidan framgår vilka typer av dokument de lagrar. Landsarkiven (

The Dutch government collects records relating to Dutch history, culture, and people. The National Archive is located in ’s-Gravenhage and has the following web-site: National Archive. It contains records of a national nature. The provincial archives are located in the capital of each of the 12 provinces. To find addresses of other archives, see: Archives. You can access it in 5 different languages, namely Dutch, English, German, French and Spanish.

The Nationaal Archief manages more than 6,000 different archives. In this section (see the web-site) you can find out what records the National Archives have in their possession. The documents themselves can only be consulted in the reading room.

Each archive collects records from its respective province. Records of genealogical value at these archives include:

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Regionala arkiv och bibliotek

Om det finns viktiga regionala arkiv och bibliotek, så ska de in här. Länka gärna till deras hemsidor.

Kyrklig indelning

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) och protestantism (15%). Omkring 63% av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). År 2006 beräknades nästan 6% av befolkningen vara muslimer, och mera än 1% hinduer.

Släktforskning i Landet

Allmän information

Du har säkert några jätteviktiga goda råd att ge till den som ska släktforska i landet. Det gör inget om de är lite personliga. Här platsar generella råd och tips.

Hur börjar man?

Här förklarar du hur man kan börja släktforska i landet. Var man börjar, hur man fortsätter och vilka resurser som finns närmast till hands.

Några korta råd

Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.

Kyrkböcker

Collectie doop-, trouw- en begraafregisters (DTB)

Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.

Civil folkbokföring

Den civila folkbokföringen i Nederländerna inleddes 1811 på order av Napoleon under den franska ockupationen 1795-1813. Idag förs bokföringen lokalt i varje kommun/liten stad/. Det finns fyra typer av folkbokförningsarkiv:

  • Register över födda: innehåller oftast namn, ålder, yrken och föräldrarnas adress och dopvittnernas namn.
  • Register över vigda och skilda innehåller namn, ålder, födelseort, yrken och bostadsort för brud och brudgum. Utöver detta finner man namn, ålder (efter 1907), yrken och adresser för parets föräldrar och vittnena. (Observera att det på 1800-talet i Nederländerna var det normala att gifta sig på brudens bostadsort.) Varje vigseldokument har bilagor.
  • Register över döda innehåller namn, ålder, adresser, datum för dödsfallet, och oftast namn på efterlevande maken/makan. Det finns också uppgifter om vem som registrerat den avlidne, och ibland även dennes föräldrars namn.
  • Lysningsregister finns på brudens och brudgummens bostadsort. Ett stort problem med dessa register är bristen på index, vilket gör sökningen tidsödande.

De ovannämnda registren är arkiverade i nationella-, kommunala- och regionala arkiv för perioden 1811-1912. Fullmäktige (gemeenteraad) i varje kommun avgör i vilket arkiv registren ska placeras, vilket gör att forskaren kan behöva resa runt i hela landet för att titta på registren för de olika kommunerna. Oftast får man betala en avgift för att se registren. Det går också att få kopior av dokumenten.

De tre första av registren ovan har gjorts tillgängliga med hjälp av "tioårs-listorna", ett alfabetiskt index över efternamn, uppställda i tioårsperioder.

Tillägg till vigseldokument: Dessa tillägg rörande vigseldokumenten skall iordningställas av arkivtjänstemannen i den kommun där vigseln äger rum. Tjänstemannen avgör om alla krav för bröllopet är uppfyllda. Dessa tillägg är värdefulla för släktforskaren. De innehåller kopior av födda-registren för brud och brudgum eller, för perioden 1811-1855(ca), kopior av dopregistreringen. Genom dessa dokument kan forskaren ofta få reda på parets religion, vilket är betydelsefullt för den fortsatta forskningen. Dessutom hittar man kopior av föräldrarnas dödsattester (i förekommande fall) och uppgifter om tidigare partners. Andra källor som kan finnas med är myndighetsbevis, läkarundersökningar och, i början av 1800-talet, intyg att brudgummen har uppfyllt kraven i värnpliktslagen.


Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.

Folkräkningar

Om det har gjorts folkräkningar i landet, redovisar du för dem här. Berätta vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att inhämta ur dessa.

Invandring/Utvandring

Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.

Invandrarregister

Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)

Passagerarregister

Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.

Militära register

Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.

Mormonerna

Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.

Aristokrati

Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.

Religiösa minoriteter

Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.

Namnbruk

Under den här rubriken kan man beskriva vilket namnbruk som existerar och existerat. Har man i landet tidigare använt sig av patronymikon, kan det vara bra att redovisa och i så fall vilka former dessa hade.

Genealogiska organisationer och internetresurser

Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.



Fotnoter:

  1. SCB:s statistik över utrikes födda 2009
  2. SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [1]
  3. DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [2]
  4. Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28
  5. Christina Dalhede: Handelsfamiljer på Stormaktstidens Europamarknad, Partille 2001.
  6. Populär Historia 6/2005, Lars Ericson Wolke: "Kungligt skrytbygge" [3]
  7. Se Henrik Hybertsson i Svenska Wikipedia [4]
  8. UD:s hemsida [5]
  9. I provinsen Limburg kallas kommissionären Gouverneur.