Namnskick

Från Wiki-Rötter
Version från den 14 januari 2011 kl. 20.08 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Namnskick, norm för personnamn. Namnskicken kan vara helt olika i länder som gränsar till varandra - beroende på olika kulturer, eller olika landsändar.

Innehåll

Släktforskning

Det är bra att känna till namnskicket i det land man släktforskar i, annars kan det lätt uppstå missförstånd och en släktforskare kan hamna fel i sin forskning. Det faktum att det i t.ex. Danmark har ett annat namnskick än i Sverige kan få släktforskare att tro att personer som fått namn efter samtida "kändisar" faktiskt hör till dennes släkt. Således finns det i Danmark åtskilliga "Tomas Kingo" med åtföljande patronymikon, som inte alls är släkt med den populäre biskopen och psalmdiktaren Thomas Kingo, utan bara har fått biskopens för- och efternamn som sina förnamn. Tomas Kingo Rasmussen kan således mycket väl heta Tomas Kingo i förnamn och Rasmussen i efternamn.

Namnskick i Sverige

Namnskick i Norden

Danmark

Många danskar har två efternamn, till exempel Poul Nyrup Rasmussen. Det första efternamnet kan användas vid tilltal, men det är det andra som sorterar bäraren i telefonkatalogen.

Namnskick i spansktalande länder

Tvärtemot det danska namnskicket, är det det första efternamnet som är det "riktiga" i spansktalande länder där man brukar två efternamn. Det första efternamnet är faderns släktnamn, och det andra är moderns släktnamn. Nobelpristagaren Jorge Mario Pedro Vargas Llosa, heter således Vargas i efternamn, och hans kollega Gabriel García Márquez (eg. Gabriel José de la Concordia García Márquez), heter inte Márquez, utan García i efternamn och ska sorteras därefter.

Namnskick i Nordamerika

Namnskick i Asien

Kina

I Kina är det släktnamnet som står först. Mao Zedong hette således Mao i "efternamn" och Zedong i "förnamn".