Skillnad mellan versioner av "Lysning"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Lysning i Sverige)
(Lysning i Sverige)
Rad 6: Rad 6:
  
 
''Kryckeståt'' var (och är ännu på vissa håll i landet) en sedvänja i samband med lysning där det restes träd med enbart toppruskan kvar vid brudparets respektive gårdar<ref>Bonniers lexikon 1998</ref>.
 
''Kryckeståt'' var (och är ännu på vissa håll i landet) en sedvänja i samband med lysning där det restes träd med enbart toppruskan kvar vid brudparets respektive gårdar<ref>Bonniers lexikon 1998</ref>.
 +
 +
'''Arkivhandlingar rörande lysning'''
 +
 +
Handlingar rörande lysning finns i [[kyrkoarkiv]]et med [[signum]]; ''E Lysnings- och vigselböcker''.
  
 
== Källor ==
 
== Källor ==

Versionen från 20 oktober 2010 kl. 13.41

Lysning i Sverige

Lysning har förekommit i Sverige sedan 1216[1]. Lysningen sker oftast vid en högmässa genom att prästen tillkännager vilka som ska gifta sig och när det ska ske. Sedan 1969 är lysning frivillig (hindersprövning är dock obligatorisk). När lysningen var obligatorisk skedde den tre söndagar efter varandra inför bröllopet. Detta för att det skulle finnas möjlighet att anmäla hinder för ett äktenskap. Dessa hinder skulle anmälas innan den tredje lysningen. Sådana äktenskapshinder, nu som då, kan vara att någon av parterna redan är gift, brudparet är släkt på ett ej tillåtet sätt eller att någon av parterna ej uppnått tillräcklig ålder. Efter den tredje lysningen utfärdades en lysningsattest som gav brudparet rätt att gifta sig.

Lysningen sker vanligtvis i den församling där kvinnan är skriven.

Kryckeståt var (och är ännu på vissa håll i landet) en sedvänja i samband med lysning där det restes träd med enbart toppruskan kvar vid brudparets respektive gårdar[2].

Arkivhandlingar rörande lysning

Handlingar rörande lysning finns i kyrkoarkivet med signum; E Lysnings- och vigselböcker.

Källor

  1. Bonniers lexikon 1998
  2. Bonniers lexikon 1998