Skillnad mellan versioner av "Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
m (puts)
m
Rad 1: Rad 1:
 
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
 
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
{{stubbe}}
+
 
 
==Geografiska platser==
 
==Geografiska platser==
  
Rad 31: Rad 31:
 
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>
 
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>
  
Tidsperioden spänner över perioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>
+
Arkivet spänner över tidsperioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från och med kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>
  
 
Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
 
Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>

Versionen från 6 april 2011 kl. 20.34

Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen kronofogde och skall inte sammanblandas med det nyare kronofogdedistrikt.

Innehåll

Geografiska platser

Socknar

(Inklusive annexförsamlingar)
Hede, Lillhärdal, Linsell, Ljusnedal, Storsjö, Sveg, Tännäs, Vemdalen, Älvros, Överhogdal i Härjedalen, sedermera även Ytterhogdal, Ängersjö i Hälsingland.

Historik

Härjedalens fögderi omfattade Härjedalens tre tingslag (Hede, Lillhärdal och Sveg) och ägde bestånd till och med år 1883. Det ingick därefter i Jämtlands södra fögderi. Kronofogden i Härjedalen ombesörjde under tiden efter 1645 även fögderiets häradsskrivaresyssla, varför arkivet även, utan särskild åtskillnad, innehåller häradsskrivarehandlingar till 1820, då Härjedalen fick särskild häradsskrivare.

Handlingar har även överförts hit från länsstyrelsens i Jämtlands län arkiv. Vissa handlingar har påträffats i en gård i Ytterhogdal.

Före 1645

Härjedalen utgjorde fögderi redan under landskapets norska tid, dvs. t.o.m. år 1645. Fögderiet gick då under namnet Herdals len och ingick i Trondheim hovedlen.

Inget fogdearkiv på lokal nivå finns bevarat från Härjedalen under den tiden. På central nivå finns ett rikhaltigt material efter de norska fogdarnas verksamhet i länsräkenskaperna över Trondheim len, som sändes in till Rentekammeret i Köpenhamn för revision. Dessa räkenskaper finns idag för Härjedalen till större delen i Kammararkivet, Riksarkivet i Stockholm, under beteckningen ”Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar”[1]. En mindre, men inte obetydlig, del finns kvar i serien Trondheim lensregnskaper, Rentekammeret i Riksarkivet i Oslo. Materialet utgörs årligen förutom av själva räkenskapen med inkomster och utgifter, av en stor mängd verifikationer i form av längder över ordinarie och extra skatter, arrende för kronans fåtaliga gårdsparter, saköreslängder och olika typer av tingsbevis[2].

De norska fogdarna var aldrig bosatta i Härjedalen, utan vanligen i Trondheim eller på gårdar i södra Trøndelag.

Svenska fogderäkenskaper finns i landskapshandlingarna för perioderna 1564-1570 och 1611-1612, då Härjedalen låg under svensk ockupation.

Efter 1645

Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv måste ses som en mycket värdefull källa till kännedom om historia, administration och befolkning i kyrkboksglesa Härjedalen. För lokalhistorikern erbjuder arkivet en nästintill outsinlig databank i form av ett länsstyrelsearkiv i miniatyr. Släktforskaren har speciellt stor nytta av det stora antalet verifikationsvolymer till kronoräkenskaperna.

Kronofogden kallades ibland häradsfogde, men ofta (krono-)befallningsman. Till kronofogdens arbetsuppgifter hörde att tillsammans med länsmännen svara för den allmänna ordningen, samt att fungera som allmän åklagare vid tingen, men den huvudsakliga funktionen var att fungera som länsstyrelsens representant på lokal nivå. De största uppdragen omfattade skattläggning, skatteuppbörd och verkställande av länsstyrelsens och domstolars beslut[3]. Härjedalen saknade före år 1820 särskild häradsskrivare och den sysslan var istället sammanslagen med kronofogdebefattningen.

Kronofogdearkivets innehåll

Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen.

Arkivet spänner över tidsperioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från och med kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.

Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.

Skatteförhållandena i Härjedalen avvek på många punkter, jämfört med landet i allmänhet.

  • Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt rotepenningar fördelade på varje hemmansägare.
  • Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. kungs- eller trögskatten beräknad efter utsädet, bågskatten beräknad på mankön över 15 år, ostskatten utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod[4]. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild skattelängd, som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning.
  • Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer[5]. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast utan namn som siffra i kolumn.
  • Kontributionen eller den allmänna bevillningen har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna.

För närmare information se arkivets specificerade förteckning i NAD

I Häradsskrivaren i Härjedalens fögderi arkiv, ÖLA, finns med början år 1700 en större serie kronouppbördsböcker, som för tiden före 1820 härrör från kronofogdarnas verksamhet. Här redovisas de olika avgifterna och skatterna årsvis för varje hemman, i stället för i olika längder som i kronoräkenskapernas verifikationer.

En hel del handlingar som rör kronofogden i Härjedalen finns i Gävleborgs läns landskontors arkiv och Gävleborgs läns landskanslis arkiv, HLA. Det rör sig om kautioner för fogdens uppbörd, inkommande skrivelser från fogden, utgående skrivelser i registratur och diarium, kronoräkenskaper (i landsboken) med verifikationer. Verifikationerna saknas från större delen av 1600-talet och 1700-talets verifikationer bröts ut ur volymerna och ingår numera till större delen i Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv, ÖLA.

Externa länkar


Arkivalier i skannad form:

Arkivalier som inte finns i mikrofilmad eller skannad form:


Fotnoter

  1. Riksarkivet (1995). Riksarkivets beståndsöversikt. D. 4, Kammararkivet. Stockholm: Riksarkivet, s. 113
  2. Rentekammeret. Lensrekneskapar. 2, Agder, Vestlandet, Trøndelag, Nord-Noreg. (1983). Riksarkivet: Arkivregistraturar 4. Oslo: Riksarkivet
  3. Asker, Björn (2007). Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Stockholm: Riksarkivet
  4. Bromé, Janrik (red.) (1954). Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720. Stockholm: Norstedts.
  5. Lext, Gösta (1968). Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Göteborg: