Judar

Från Wiki-Rötter
Version från den 7 oktober 2013 kl. 14.07 av Jojje (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Davidsstjärnan representerar det judiska folket.

Judar är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina eller Israel. Enligt judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin. Samtliga inriktningar: ortodox judendom, konservativ judendom och reformjudendom tar emot konvertiter. Antalet judar är ungefär 14 miljoner, därav ungefär 18 000 i Sverige.[1]

Innehåll

Den judiska invandringen till Sverige i korthet

På 1770-talet fick judar tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Till en början fick de bara bo i Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona, under en kortare period (1775-1794) även i Marstrand. 1860 fick judar som var svenska medborgare tillåtelse att bo var de ville i riket. 1873 försvann även alla bosättningsrestriktioner för judar som var icke-svenska medborgare.

1850 bodde omkring 1000 judar i Sverige, de flesta härstammande från Tyskland, många från Mecklenburg. Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt 1850-1920 på grund av invandring från Ryssland och Polen. År 1920 var det officiella antalet 6469 stycken. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i de fyra ovannämnda städer, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.[2]

Sedan första världskriget har invandringen till Sverige varit reglerad. Under mellankrigsperioden invandrade relativt få judar till Sverige. På 1930-talet fick mindre grupper av tyska, österrikiska och tjeckiska judar tillstånd att invandra. Under slutskedet av och strax efter andra världskriget anlände tusentals judiska flyktingar till Sverige, av vilka några stannade kvar i landet. Under kriget fick dessutom mer än 7 000 danska och cirka 925 norska judar en fristad i Sverige.[3]

Efter andra världskriget har judar invandrat från till exempel Ungern, Tjeckoslovakien, Polen, f.d. Sovjetunionen och Nord- och Sydamerika. Det är svårt att veta hur många judar som bor i Sverige idag, en uppskattning anger att antalet är 17 000, mindre än 0,2 % av det totala invånarantalet. På grund av blandäktenskap är dock antalet personer med judiska rötter mångdubbelt större.[4]

Att släktforska i judiska släkter

Judar i synagogan vid Jom Kippur

För alla svenskar med judisk börd har släktforskningen ofta tagit ett abrupt slut redan under senare hälften av 1800-talet. Att följa de judiska anfäderna ut i Europa har sällan varit möjligt. Men under de senaste åren har situationen blivit avsevärt bättre, inte minst tack vare Internet.

Praktiska råd

I Släktforskarnas årsbok 1997, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund, beskriver Carl Henrik Carlsson utförligt hur han burit sig åt för att finna sin judiska mormors ursprung i Östeuropa. Han avslutar artikeln med en del konkreta och praktiska råd. Den texten återges här (och den omtalade artikeln återfinns alltså i Släktforskarnas årsbok).

En handbok i judisk släktforskning utifrån svensk horisont saknas ännu och här finns inte möjlighet att närmare redogöra för hur man forskar i svenska eller utländska arkiv. Vad gäller det svenska materialet är alltså de viktigaste arkivhandlingarna

  • ansökningshandlingar av olika slag (de flesta finns på Riksarkivet) och
  • folkbokföringsmaterialet, såväl de judiska församlingarnas (om vederbörande tillhörde en sådan), det civila (Stockholm och Göteborg) som de lutherska församlingarnas (glöm inte inflyttningsattesterna!).

Det är inte helt självklart var en jude var folkbokförd och ofta kunde det dröja flera år innan han eller hon blev registrerad i husförhörslängden/församlingsboken. En del uppgifter om enskilda individer kan också erhållas i de monografier som skrivits om en del av de judiska församlingarna.

Vad gäller utlandet varierar naturligtvis typen av och tillgången på källmaterial från land till land, men som framgår av artikeln går det ofta att få fram mer än man till en början kan tro. Det värdefullaste – men naturligtvis långt ifrån det enda – materialet är födelse-, vigsel- och dödlängder. Mormonerna har filmat – och/eller planerar att filma – åtskilliga sådana rörande judiska församlingar i Polen, Tyskland, Estland, Ungern, Vitryssland, Bulgarien, Slovakien, Ukraina med flera och järnridåns fall har gjort flera viktiga arkiv i forna Sovjetunionen mer lättillgängliga.

I USA och andra länder finns en allt växande flora av litteratur med anknytning till judisk släktforskning. Här skall redovisas en del av denna. Somliga böcker kan finnas tillgängliga på något universitetsbibliotek eller Stockholms judiska församlings arkiv. De kan också beställas, de flesta från Avotaynu (se adress nedan) eller t.ex. Hemlins bokhandel i Stockholm som har en judaica-avdelning. De angivna priserna kan naturligtvis komma att ändras och litteraturlistan kan snabbt bli inaktuell, eftersom det ständigt produceras nya böcker av intresse.

Kurzweils handbok, Jewishgen på Internet med mera

Den mest kända allmänna handboken i judisk släktforskning är den i artikeln omnämnda "From Generation to Generation: How to Trace Your Jewish Genealogy and Personal History" av Arthur Kurzweil. Den kom ut i en första upplaga 1980 och i en andra 1994[5]. Den är fortfarande naturligtvis mycket läsvärd och en bra introduktion, men man bör komma ihåg att mycket har hänt sedan den ursprungligen skrevs.

En utmärkt "handbok" för nybörjare finns tillgänglig på Internet, genom den mycket aktiva organisationen Jewish Gen (se nedan) och deras "FAQ" (Frequently Asked Questions) som även kan nås via e-mail faq@jewishgen.org. Denna uppdateras var tredje månad. För den som ej har tillgång till Internet kan den beställas i pappersversion.

JewishGen finns också en lång rad värdefulla "Info Files". Likaså finns bland annat en rad sökbara databaser (som ständigt växer i antal!) och en diskussionsgrupp. Eftersom judisk släktforskning är en internationell företeelse är Internet ett extra användbart redskap, inte bara för informationsökning utan även för snabb kommunikation med släktingar och släktforskarkollegor runt om i världen.

Avotaynu och diverse hjälplitteratur

Avotaynu är en ambitiös tidskrift om judisk släktforskning i allmänhet. Hemsidan finns här. På sidan finns också böcker, skivor mm.

Det i artikeln omnämnda polska topografiska uppslagsverket i 15 band (Slownik Geograficzny krolestwa polskiego, 1880–1902) finns tillgängligt till exempel på Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek.

För den som vill ge sig i kast att tyda ryska födelse-, vigsel- och dödsdokument rekommenderas

  • Jonathan Shea, Russian Language Documents from Russian Poland. A Translation Manual for Genealogists (1989, 73 sidor, ISBN 0-921811-05-6; kostar $12 + porto från Genealogy Unlimited, P.O. Box 537, Orem, UT 84059, USA, tel (800) 666–4363). Shea har också tillsammans med William F. Hoffman skrivit
  • "Following the Paper Trail: A Multilangual Translation Guide" med exempel på dokument och översättningar från 13 olika språk (256 sidor, pris $29+porto. Kan beställas från Avotaynu). För motsvarande dokument på polska rekommenderas varmt
  • Judith Frazin, A Translation Guide to 19th-Century Polish-Language Civil-Registration Documents (2nd ed. 1989, 311 sidor, ISBN 0-9613512-1-7. Kan köpas från JGS of Illinois, c/o 1025 Antique Lane, Northbrook IL 60062. Pris $25+porto). Detta är en utmärkt hjälp att tyda polska födelse-, vigsel- och dödsdokument 1808–68.

De i artikeln nämnda yizker bukhs, det vill säga minnesböcker över under andra världskriget förintade judiska församlingar och deras invånare, är ofta slutsålda, men finns naturligtvis på flera bibliotek, bland annat i USA. Det finns över 1.000 sådana böcker, en förteckning finns bland annat i Kurzweils bok (2:a upplagan).

Litteratur på svenska

Judiska litteratursamfundets skriftserie innehåller flera för släktforskare intressanta volymer:

  • Nr.5 Hugo Valentin: Judarnas historia i Sverige, Alb. Bonniers förlag, Stockholm 1920-talet.
  • Nr.6 Hugo Valentin: Urkunder till Judarnas historia i Sverige, Alb. Bonniers förlag, Stockholm 1924.
  • Nr.8 Gamla judiska gravplatser i Stockholm, Stockholm 1920-talet.
  • Nr.10 Abraham Brody och Hugo Valentin: Minnen : en judisk kulturbild från gustaviansk tid / Aaron Isaac, Stockholm 1932.

Landsmen och Special Interest Groups

Det har vuxit fram en rad så kallade Special Interest Groups i USA, som fokuserar sitt judiska släktforskningsintresse på ett specifikt geografiskt område. För närvarande finns sådana bland annat för Galizien, Tyskland, Lettland, Ungern, Rumänien, Suwalki & Lomza gubernias (nu i sydvästra Litauen och nordöstra Polen), Kielce & Radom gubernias (nu i södra och centrala Polen) samt Grodno gubernia (nu i västra Vitryssland och i Bialystokregionen i nordöstra Polen). Flera av dessa grupper utger tidskrifter eller nyhetsbrev och antalet ökar kontinuerligt.

Den äldsta av dessa grupper, och den kanske mest ambitiösa, är "Suwalk–Lomza Interest Group for Jewish Genealogists". Denna, som alltså författaren i sin egen forskning haft en oändlig nytta av, är av särskilt svenskt intresse eftersom en mycket stor majoritet av de östjudar som kom till Sverige cirka 1850–80 (och även många senare invandrare) kom från detta område. Denna organisation ger ut tidskriften LANDSMEN med 4 nummer per år sedan 1990 och innehåller förutom intressanta artiklar – ofta i översättning från ryska, hebreiska, jiddish, polska med mera – även taxeringslängder, passhandlingar, donationslistor, passagerarlistor med mera. En "frågespalt" kan ge värdefulla kontakter med andra forskare. Allra mest givande är att varje nummer av LANDSMEN har översatta sammanfattningar till judiska födelse-, vigsel- och dödsdokument från 1800-talet, mikrofilmade av mormonerna, vilka dokument ofta innehåller betydligt mer information än svenska motsvarigheter. Hittills ingår över 100.000 namn från över 25 orter. Ett index över publicerade utdrag i de sex första årgångarna finns tillgängligt på en av Jewish Gens info-files på Internet (se adress ovan). Vill man prenumerera på LANDSMEN kostar det $ 28/år från Sverige inklusive porto (airmail). Man kan också köpa gamla årgångar för samma pris eller årgång 1–5 för $ 130. Landsmen ger också ut fristående publikationer. Adressen är:

  • Landsmen, Apt. 228, 3701 Connecticut Avenue NW, Washington, DC 20008.

En judisk släktforskarförening

Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige

Föreningen grundades formellt den 19 februari 1997 på initiativ av historikern Carl Henrik Carlsson och Maynard Gerber, kantor i den Judiska församlingen i Stockholm. De båda hade den 29 oktober 1996 anordnat ett möte, som visade på ett stort intresse. Över 40 personer hörsammade kallelsen. Sedan 2005 är man medlem i Sveriges Släktforskarförbund.

Föreningen

  • främjar intresset för judisk släktforskning i Sverige
  • sprider kunskap om källor, litteratur och metoder för att finna sina judiska rötter och släktingar i såväl Sverige som utlandet
  • anordnar sammankomster i regel 4 gånger/år med föredrag, studiebesök m.m.
  • publicerar ett medlemsblad (4 nr/år)
  • köper in litteratur med anknytning till verksamheten. Denna förvaras i Judiska församlingens bibliotek i Stockholm.


Judiska släktforskningsföreningen i Sverige
c/o Maynard Gerber, Box 7427, 103 91 Stockholm. Tel 08-679 29 12.
Ordförande: Thomas Fürth, Epost 08.330516@telia.com


Liknande "Jewish Genealogical Societies" (JGS) finns det ett flertal av i USA och i andra länder. Årligen anordnas även internationella seminarier om judisk släktforskning.

Externa länkar


Fotnoter:

  1. Svenska Wikipedia [1]
  2. Susanna Lagerberg: Judarna i Sverige under 1600 - 1800-talet
  3. Rita Bredefeldt: Ekonomi och identitet: de svenska judarnas ekonomiska verksamheter och självbild från 1800-talets andra hälft till 1930 (Stockholms universitet, institutionen för Ekonomisk historia 1997)
  4. Carl Henrik Carlsson [2]
  5. New York: Harper Collins. 388 pages. $27.50 plus porto. ISBN 0-06-270097-9. Den kan beställas från Avotaynu.