Jordebok

Från Wiki-Rötter
Version från den 27 januari 2012 kl. 09.58 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Jordeböcker

Upprättandet av jordeböcker går tillbaka till medeltiden då större jordägare, såsom kyrkan och adeln, ville ha kontroll över vad underlydande gårdar kunde betala i skatt. För kronans del upprättades jordeböcker först under Gustav Vasas administration vilket gör att de äldsta är från 1540. Man fortsatte att föra jordeböcker fram till slutet av 1800-talet då dessa, eftersom grundskatterna avskaffades, istället ersattes av jordregistret och fastighetsregistret. Två sorters jordeböcker förekommer. Dels finns det en persedeljordebok och dels en extraktjordebok. Persedeljordeboken var mer utförlig och upprättades vart sjätte år. Efter 1731 upprättades den dock vart tionde år. Extraktjordeboken upprättades varje år och var summariska.[1]

Jordeböckerna användes som en skattelängd för att driva in skatter från gårdarna. Dessa var landsomfattande och upprättades av häradsskrivarna. I böckerna redovisas vilken jordnatur en gård hade. De olika jordnaturer som fanns var: frälse-, krono- och skattegårdar. Innan Gustav Vasas reformation fanns det även gårdar som tillhörde kyrkan. Dessa drogs dock in och tillföll antingen kronan eller adeln. Utöver gårdarnas jordnatur redovisar jordeböckerna även de skatter som var knutna till jorden, s.k. grundskatter. Därutöver kan man även få reda på vem som ägde eller brukade gården samt om den hade förpliktelser gentemot kronan, såsom underhåll av soldater eller skyldighet att lämna förnödenheter till krigsmakten.

För att kunna driva in skatt från gårdarna behöver man fastställa hur stor dess avkastning var. I jordeböckerna är mantalsuppgifterna underlag för skattens storlek och utifrån den räknades de olika summorna ut. Vad som betalades i skatt var olika beroende på i vilket geografiskt område gården var belägen. Generellt sett kan man säga att skatt betalas i det som var mest gångbart vad gäller t.ex. spannmålsodling, boskapsuppfödning eller bergsbruk.[2]



  1. Källa: Bengt Källmans hemsida om jordeböcker
  2. Källa: Bengt Källmans hemsida om jordeböcker