Johan Bure

Från Wiki-Rötter
Version från den 28 juni 2014 kl. 01.11 av Minor (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Porträtt av Johan Bure. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).

Johan Thomasson Bure (med latiniserad namnform Johannes Thomae Agrivillensis Bureus, ”Johan Thomasson Bure från Åkerby”), född 25 mars 1568 i Åkerby socken, död 23 oktober 1652 i Uppland, var en svensk genealog, fornforskare, språkman, mystiker, poet och vetenskapsman. Johan Bure var bland annat Sveriges förste fornforskare (i praktiken Sveriges förste riksantikvarie), den förste bibliotekarien för det kungliga biblioteket under stormaktstiden (och därmed den förste riksbibliotekarien) samt Sveriges förste runolog. Han var den förste som skapade en grammatik över det svenska språket och har därför kallats den svenska grammatikens fader. Han assisterade Johan Skytte som lärare åt kronprins Gustav Adolf (sedermera Gustav II Adolf) och dennes syster Maria Elisabeth.

Johan Bures historiska världsbild var starkt formad av den svenska göticismen, dvs. föreställningen att Sverige grundats kort efter syndafloden och att det var ett av de äldsta rikena på jorden; han var även öppen för tanken att svenskan var det äldsta språket på jorden. Liksom många andra lärde i Europa vid denna tid var han ohjälpligt fångad av renässansen esoteriska strömningar, och han ägnade en stor del av sitt privata liv åt studier i kabbalism, nyplatonism, alkemi och astrologi. Han frigjorde den hebreiska kabbalan i dess nyplatonskt-kristna klädedräkt från det hebreiska alfabetet och tillämpade i stället de kabbalistiska principerna på de svenska runorna, som han såg som skrivtecken med djupa andliga dimensioner, så kallade adelrunor.

Johan Bure, som var son till kyrkoherden i det uppländska Åkerby Thomas Matthiae och Malin Andersdotter från Skellefteå, var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev släktforskning på sin fritid och den förste som så gott som uteslutande ägnade sig åt ofrälse (icke adliga) släkter. Han är på så sätt den borgerliga genealogins fader. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598 eller 1599 och ännu 1641 – med att kartlägga främst sin mormors släkt (den så kallade Bureätten) från omkring år 1400 och framåt till sin egen tid. Han gjorde även omfattande släktutredningar för såväl sin morfar, den från Uppland bördige prosten i Skellefteå Andreas Olavi, som sin första hustru, Margareta Mårtensdotter, vars släkt utgjordes av borgarfamiljer i mellersta Sverige från 1500-talets första del. Forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok, som har behandlats av Urban Sikeborg i en rad artiklar i Släktforskarnas årsbok sedan 1996. Sikeborgs sökbara transkription av släktboken med text- och innehållskritiska kommentar och ett stort foto- och artikelbibliotek gavs ut i juni 2014 på dvd av Genealogiska Föreningen.

Innehåll

Antavla

Johan Bures anor
Proband Generation I Generation II Generation III Generation IV

Johan Bure
(1568-1652)

[Far]
Thomas Matthiae,
uppväxt i Stockholm men bördig från Nyland (Finland). Död 1570, kyrkoherde i Åkerby, Uppland.
[Farfar]
Mats Thomasson,
f. sannolikt i landskapet Nyland, Finland.
[Farfars far]
[Farfars fars föräldrar]
[Farfars mor]
[Farfars mors föräldrar]
[Farmor]
hustru Kerstin,
f. i Pernå i landskapet Nyland, Finland.
[Farmors far]
[Farmors fars föräldrar]
[Farmors mor]
[Farmors mors föräldrar]
[Mor]
hustru Malin Andersdotter
f. 1541 i Uppsala, d. 1580 i Vassunda, Uppland.
[Morfar]
Andreas Olavi
f. 1512 i Uppsala, d. 1569, sannolikt i Skellefteå, Västerbotten. Prost i Skellefteå..
[Morfars far]
Olof timmerman
på Tovan i Uppsala.
[Morfars fars föräldrar]
[Morfars mor]
hustru Brita.
[Morfars mors föräldrar]
[Mormor]
hustru Anna Andersdotter
f. sannolikt i Skellefteå, d. 1583.
[Mormors far]
Anders Jakobsson
bodde 1507 i Bure, Skellefteå, därefter i Storkåge i samma socken. Bureättling.
[Mormors farfar]
Jakob Andersson (»Jakob Lagman») i Bure, Skellefteå, underlagman i Västerbotten. Bureättling. G. m.
[mormors farmor]
Kälug från Grubbe i Umeå, »en mäkta dejelig människa».
[Mormors mor]
hustru Malin Andersdotter,
född utom äktenskapet.
[Mormors morfar]
herr Anders,
död före 1507. Katolsk kyrkoherde i Skellefteå. Fick dottern Anna med [mormors mormor]
frillan Gölug från Hälsingland.

Se även

Dvd-skivan med Johan Bures släktbok, transkriberad och dokumenterad av Urban Sikeborg och utgiven av Genealogiska Föreningen 2014.

Externa länkar

Litteratur

  • Hildebrand, Hans (1910). Minne af riksantikvarien Johannes Bureus. Stockholm.
  • Svärdström, Elisabeth (1936). Johannes Bureus’ arbeten om svenska runinskrifter. Stockholm.
  • Lindroth, Sten (1943). Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt, kap. II ”Johannes Bureus” (s. 82–252). Avhandl. Uppsala.
  • Lindroth, Sten (1957). Fru Lusta och Fru Dygd: studier och porträtt, kap. ”Johannes Bureus – mystikern och profeten” (s. 91–106). Stockholm
  • Karlsson, Thomas (2010). Götisk kabbala och runisk alkemi [Elektronisk resurs] : Johannes Bureus och den götiska esoterismen. Avhandl. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Tillgänglig på internet.
  • Håkansson, Håkan (2014). Vid tidens ände: om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Göteborg.
  • Artiklarna ”Johan Bure, den borgerliga släktforskningens fader” och ”Johan Bure, hans uppväxt, familjeförhållanden och relationer” ingående i Sikeborg, Urban (2014). Johan Bures släktbok – Johan Buren sukukirja : transkriberad, analyserad och dokumenterad av Urban Sikeborg. Med finsk presentation av Tiina Miettinen [Elektronisk resurs (dvd)] / utg. Genealogiska Föreningen. Stockholm.