Husförhörslängd

Från Wiki-Rötter
Version från den 31 december 2010 kl. 17.48 av Anders (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)

Husförhörslängd: Kyrkbok med personuppgifter om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts fastighets- och familjevis. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i husförhören beträffande kunskaper i den kristna läran samt noteringar om nattvardsgång. De äldsta längderna är folkalängderna från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex katekismilängd. Från 1895 benämns boken församlingsbok, (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas födelsetid och -ort, äktenskap, flyttningar, dödsfall, etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se Rotemansarkivet). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur mantalslängder och mantalsuppgifter hos landsarkiven eller i kammararkivet på riksarkivet.

Internationellt

Det är bara i Finland något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna (i Finland kallade kommunionslängder) började föras.

Förteckningsplan

  • AI Husförhörslängder
  • AII Församlingsböcker