Skillnad mellan versioner av "Husförhörslängd"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
m
(2 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
[[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]]
 
[[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]]
'''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok''', (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[mantalslängder]] och ''mantalsuppgifter'' hos [[landsarkiv]]en eller i kammararkivet på [[riksarkivet]].
+
'''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok''', (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[mantalslängd]]er och ''mantalsuppgifter'' hos [[landsarkiv]]en eller i kammararkivet på [[riksarkivet]].
  
 
===Internationellt===
 
===Internationellt===
Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna (i Finland kallade '''kommunionslängder''') började föras.
+
Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska '''kommunionbok''' (fi. rippikirja).
  
 +
== Förteckningsplan ==
 +
 +
* AI Husförhörslängder
 +
* AII Församlingsböcker
  
 
[[Kategori:Kyrkböcker]]
 
[[Kategori:Kyrkböcker]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Källor att börja med]]
 
[[Kategori:Källor att börja med]]

Versionen från 30 januari 2012 kl. 21.27

Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)

Husförhörslängd: Kyrkbok med personuppgifter om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts fastighets- och familjevis. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i husförhören beträffande kunskaper i den kristna läran samt noteringar om nattvardsgång. De äldsta längderna är folkalängderna från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex katekismilängd. Från 1895 benämns boken församlingsbok, (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas födelsetid och -ort, äktenskap, flyttningar, dödsfall, etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se Rotemansarkivet). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur mantalslängder och mantalsuppgifter hos landsarkiven eller i kammararkivet på riksarkivet.

Internationellt

Det är bara i Finland något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska kommunionbok (fi. rippikirja).

Förteckningsplan

  • AI Husförhörslängder
  • AII Församlingsböcker