Hembygdsrörelsen

Från Wiki-Rötter
Version från den 22 mars 2013 kl. 14.31 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Vårby Fittja hem skylt 2012.jpg

Hembygdsrörelsen växte fram i början av 1900-talet som en protest mot industrialismen. 1800-talets stora samhällsförändringar medförde att den gamla folkkulturen var hotad. Ungdomarna stod i spetsen, man ville försvara människovärdet mot industrialismens framfart. Tusentals människor samlades till möten i Dalarna, allt i Karl-Erik Forsslunds anda.

1916 bildades Samfundet för Hembygdsvård, ett riksomfattande förbund som 1975 förändrades till rörelsens egentliga riksorganisation, Riksförbundet för Hembygdsvård, numera kallat Sveriges Hembygdsförbund. Med Skansen som förebild skapades friluftsmuseer och lokala hembygdsföreningar. Först bildades lokala bygdemuseer, senare ersattes dessa av levande hembygdsgårdar. Idag finns det mer än 1300 hembygdsgårdar i Sverige. Här visar man främst det lokala kulturarvet och bygdens särart.

Byggnadsvård och föremålsinsamling spelade länge en huvudroll. Under senare år har studier och forskning i den lokala historien blivit viktigare. Hembygdsforskning är idag ett begrepp. Föreningarna arbetar också aktivt med att visa och berätta om bygden. Inte minst för skolan är hembygdsföreningarna en viktig resurs för att tydliggöra den lokala historien. Hembygdsturismen växer för varje år: allt fler föreningar väljer att öppna café eller låta turister bo på hembygdsgård. Ju mer hoten mot miljön vuxit har också vården av kulturlandskapet och kulturmiljöerna satts i förgrunden. Hembygdsrörelsen har engagerat sig särskilt för ortnamnens bevarande och för en levande landsbygd.

Av tradition har de flesta hembygdsföreningarna funnits på landsbygden. Idag har engagemanget för hembygden också flyttat till staden. Nya former för hembygdsarbete i stadsmiljön diskuteras. Här gäller det inte minst att skapa social gemenskap och trygghet med hembygdskänslan som grund.

Innehåll

Verksamhet

Skråmmens soldattorp i Fröjered är beläget på västra sluttingen av Hökensås ägs sedan 1975 av Fridene-Fröjered-Korsberga hembygdsförening och fungerar som hembygdsmuseum. Här hålls varje år tipspromenad, friluftsgudstjänst, samt "öppet hus" inom ramen för hembygdsföreningens verksamhet.

Det finns ca 2 000 hembygdsföreningar över hela Sverige. Tillsammans har de ca 430 000 medlemmar. På landsbygden verkar föreningen ofta i en by eller en socken. I större städer är ofta kyrkoförsamlingen det geografiska området för föreningen. Föreningarna är helt självständiga, de drivs ideellt och är öppna för alla. Föreningarna samverkar regionalt i 26 hembygdsförbund och nationellt i Sveriges Hembygdsförbund. Verksamheten är partipolitiskt och religiöst obunden och vilar på en gemensam värdegrund.

Släktforskning

Mycket av den släktforskning som bedrivs ute på landsbygden görs i hembygdsföreningarnas regi. Ofta interagerar hembygdsföreningar och släktforskarföreningar med varandra i diverse projekt, t.ex. byaforskning, där man kartlägger vilka människor som levt i en by eller gård. Därför kan hembygdsföreningar äga stora samlingar med dokument, fotografier, kartor och annat, som kan vara till stor nytta för den enskilde släktforskaren. Det är också möjligt att äldre släktingar donerat föremål till hembygdsföreningen, vilka kan vara intressanta för nutida ättlingar. I vissa fall har hembygdsföreningar inrättat mindre museer i bostäder, butiker eller verkstäder och på så sätt bevarat byggnader eller gårdar som tillhört historiska personer.

Externa länkar

Se även