Skillnad mellan versioner av "Härad"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(+kategori)
m
(En mellanliggande version av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses ''hundare'' vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom ''Jarlabankestenen'' vid [[Vallentuna]] kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare. Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.
+
[[Fil:Klubba-m.jpg|left]]
 +
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses ''hundare'' vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom ''Jarlabankestenen'' vid [[Vallentuna]] kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: ''Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare.'' Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.
 +
 
 +
Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en [[socken]] var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall
 +
härads- och sockengränserna.
 +
 
 +
==Länder==
 +
 
 +
===Sverige===
 +
Den gamla häradsindelningen i Sverige undergick under årens lopp åtskilliga förändringar, särskilt genom den nyare skeppslagsindelningen; men behöll länge sin betydelse som bestämmande de minsta områdena för rättskipningsverksamheten på landsbygden. Under ståndsriksdagens tid hade häraderna - respektive närmast motsvarande lokala institutioner i andra delar av landet - en viktig politisk roll genom att de var valkretsar vid val av riksdagsmän i bondeståndet. Valet förrättades i allmänhet av socknarnas utsedda ombud. Det var tillåtet för flera härader att förena sig om en riksdagsman, och detta förekom inte sällan, men en på det sätt vald riksdagsman hade inte mer än en röst i ståndets omröstningar.
 +
 
 +
I härader och socknar utövades den kommunala självstyrelsen på landsbygden under flera århundraden, och i häraderna förenades på gammalt sätt rättskipning och en del "kommunala" politiska beslut. Häradsindelningen hade sålunda betydelse för flera slag av offentlig verksamhet, däribland även ''väghållningen''. Rikets indelning i [[fögderi]]er utgick i senare tid från häradsindelningen men under medeltiden var det vanligen [[slottslän]]en som var identiska med fögderierna. Den judiciella indelningen kom dock att förändras och en [[häradsrätt]]s rättskipningsområde blev i senare tid i stället [[domsaga]]n, vilken kunde bestå av två eller flera härader.
 +
 
 +
Enligt [[Byggningabalken]] i [[1734 års lag]] skulle häradet svara för byggandet av [[gästgivargård]]ar, landsvägar, häradsvägar och broar samt uppsättandet av milstolpar, ha tillsyn över härads[[allmänning]]ar och [[fiske]]n, av vilkas avkastning häradet hade inkomster.  Rättegångsbalken ålade häradet att bygga och underhålla tingshusbyggnad, häradsfängelse och häradsarkiv, samt ha ansvaret för den s.k. [[häradskista]]n som skulle innehålla olika judiciella handlingar och symboler (t.ex. sammanträdesklubba och sigill). Ansvaret för tinghusbyggnaden levde kvar in i senaste tid under det rättsliga begreppet ''tingshusbyggnadsskyldige''.
 +
 
 +
Den särskilda organisation som häraderna haft för sin verksamhet försvann genom ''1862 års kommunalförordningar'' och väghållningen på landsbygden lades i enlighet med 1891 års väglag från och med år 1895 under särskilda vägdistrikt, vilka dock baserades på häradsindelningen. En kommunal angelägenhet, som enligt lag även efter 1862 angick häradet, var dock vården av häradets allmänning. Bestämmelser om förvaltning av häradsallmänning förekom i kunglig förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket 26 januari 1894, och upphävdes genom ny lag om häradsallmänning 1932, vilken 1952 ersattes av nu gällande lag om häradsallmänning. Sedan 1932 utgör häradsallmänningarna en form av samfällighet av de närmast berörda markägarna. Se [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19520166.htm lag om häradsallmänningar (extern länk)].
 +
 
 +
Häradet var även i senare tid ett led i den kommunala organisationen, på så sätt att härads- eller tingslagsindelningen fram till tiden efter andra världskriget var av viss betydelse vid bildandet av valkretsar för landstingsmannaval. Ända in på 1900-talet hade häradet en liten inkomst av de [[saköre]]n, som enligt äldre lag skulle gå till treskiftes mellan kungen, häradet och målsäganden, för av häradets lott tillföll en tredjedel häradet självt, under det att de andra två tredjedelarna delades lika mellan [[häradshövding]]en och nämnden.
 +
 
 +
Vägdistrikten försvann genom vägväsendets förstatligande år 1944. Den återstående betydelsen miste häraderna genom [[fögderi]]indelningsreformen år 1946 och häradsrätternas avskaffande år 1971. Till följd av detta upphörde man även med att officiellt fastställa häradernas vapen. År 1970 fanns i Sverige totalt 226 härader, varav sex var skeppslag och ett bergslag.
 +
 
 +
===Danmark===
 +
Det danska '''herredet''' motsvarade ganska nära det svenska häradet och var föga betydande i kommunalt hänseende. Det danska herredet delades i mindre enheter '''birkar'''.
 +
 
 +
===Finland===
 +
Före år [[1809]] se härads historia ovan.
 +
I Finland var '''häradet''' ('''''kihlakunta''''') ett från den judiciella indelningen oavhängigt förvaltningsområde, som någon gång till omfånget sammanföll med den större kretsen för rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets tjänstemän var [[kronofogde]], [[häradsskrivare]] samt ett antal [[kronolänsman|kronolänsmän]]. Häradenas antal var 1909 totalt 51. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hade sig häradsborna inte anförtrodda att vårda, utan alla sådana var fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan.
 +
 
 +
Finland är sedan 1996 indelat i 90 härader, som är distrikt för rättsväsendet.
 +
 
 +
===Norge===
 +
Det norska '''herredet'''  var  ett område, som bildade primärkommunen och, enligt regeln, sammanföll med [[prästgäll]]et. Herreder (ofta kallat ''herredskommune'') i Norge är det samma som kallas ''landskommun'' i Sverige och Finland.
 +
Norska städer (''by'' på norska) ingick inte i herreder, de kallades ''by'' eller ''bykommune'', men hette officiellt ''kjøpstad''.
 +
''Herredsretten'' ([[häradsrätt]]en) hade sin verksamhet inom ett herred, i städerna hette det ''byrett''. Numera är båda sedan 2002 ersatta av tingrett. Herred och by kallas numera alla för ''kommune''.
 +
 
 +
===England och Wales===
 +
 
 +
I England var '''hundradet''' ''(hundred)''<ref>[http://en.wikipedia.org/wiki/Hundred_%28county_subdivision%29 Engelska Wikipedia: Hundred county subdivision]</ref> en underavdelning av ett ''shire'' för administrativa, militära och rättsliga ändamål. Ursprungligen, vid saxarnas införande av systemet mellan 613 och 1017, hade hundradet tillräckligt med land för att upprätthålla ett hundratal hushåll ledda av häradsman ''(hundred-man)'' eller [[häradshövding]] ''(hundred eolder)''. Han var ansvarig för administration, rättvisa, och militära styrkor. Ämbetet var inte ärftlig, men under det tionde århundradet valdes häradshövdingen ut bland ett fåtal framstående familjer. Inom varje hundrade fanns en mötesplats där män diskuterade hundradets lokala frågor, och de rättsliga prövningarna beslutades.
 +
 
 +
Hundradena var indelade i mindre områden. Större och mer folkrika hundraden delades upp i divisioner (eller som i Sussex, ett halv hundrade). Alla hundraden delades in ''tithings'', som innehöll tio hushåll. Därunder var basenheten för mark en ''hide'', vilket var nog jord för att försörja en familj och varierade i storlek från 60 till 120 gamla tunnland, eller 15 till 30 moderna tunnland (6 till 12 ha) beroende på markens kvalitet och fertilitet.
 +
 
 +
Över hundradet stod ''shiret'' (länet) under kontroll av en ''shire-reeve'' ''(sheriff)'' (häradsfogde). Hundradets gränser var oberoende av både församling och länsgränser, dock ofta anpassade, vilket innebär att ett hundrade skulle kunna delas upp mellan länen, eller en församling skulle kunna delas upp mellan hundraden.
 +
 
 +
===USA===
 +
'''Countyn''' i delstaterna Delaware, New Jersey och Pennsylvania i USA delades in i härader (''hundred'') under 1600-talet, som en efterbildning av det engelska systemet. De överlevde i Delaware och användes för skatteupplysningar och som röstdistrikt fram till 1960-talet, men idag spelar de inte längre någon administrativ roll.
 +
 
 +
Härader användes som indelning också i Maryland. ''Carroll County'' i Maryland skapades år 1836 efter att ha införlivat följande härader från ''Baltimore County'': ''North Hundred'', ''Pipe Creek Hundred'', ''Delaware Upper Hundred'', ''Delaware Lower Hundred'' och från ''Frederick County'': ''Pipe Creek Hundred'', ''Westminster Hundred'', ''Unity Hundred'', ''Burnt House Hundred'', ''Piney Creek Hundred'' och ''Taneytown Hundred''.
 +
 
 +
Några platser i det tidiga koloniala Virginia använde dessutom termen härad i namnen, som ''Martin's Hundred'' och ''Flowerdew Hundred''.
 +
 
 +
 
 +
----
 +
<references/>
  
Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en [[socken]] var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall härads- och sockengränserna.
 
  
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
 
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]

Versionen från 2 december 2010 kl. 10.11

Klubba-m.jpg

Härad, mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses hundare vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom Jarlabankestenen vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare. Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.

Den dömande instansen, häradsrätten, hade att röra sig inom sitt tingslag. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett tingslag men även att stora härader delades upp i flera tingslag. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en socken var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall härads- och sockengränserna.

Innehåll

Länder

Sverige

Den gamla häradsindelningen i Sverige undergick under årens lopp åtskilliga förändringar, särskilt genom den nyare skeppslagsindelningen; men behöll länge sin betydelse som bestämmande de minsta områdena för rättskipningsverksamheten på landsbygden. Under ståndsriksdagens tid hade häraderna - respektive närmast motsvarande lokala institutioner i andra delar av landet - en viktig politisk roll genom att de var valkretsar vid val av riksdagsmän i bondeståndet. Valet förrättades i allmänhet av socknarnas utsedda ombud. Det var tillåtet för flera härader att förena sig om en riksdagsman, och detta förekom inte sällan, men en på det sätt vald riksdagsman hade inte mer än en röst i ståndets omröstningar.

I härader och socknar utövades den kommunala självstyrelsen på landsbygden under flera århundraden, och i häraderna förenades på gammalt sätt rättskipning och en del "kommunala" politiska beslut. Häradsindelningen hade sålunda betydelse för flera slag av offentlig verksamhet, däribland även väghållningen. Rikets indelning i fögderier utgick i senare tid från häradsindelningen men under medeltiden var det vanligen slottslänen som var identiska med fögderierna. Den judiciella indelningen kom dock att förändras och en häradsrätts rättskipningsområde blev i senare tid i stället domsagan, vilken kunde bestå av två eller flera härader.

Enligt Byggningabalken i 1734 års lag skulle häradet svara för byggandet av gästgivargårdar, landsvägar, häradsvägar och broar samt uppsättandet av milstolpar, ha tillsyn över häradsallmänningar och fisken, av vilkas avkastning häradet hade inkomster. Rättegångsbalken ålade häradet att bygga och underhålla tingshusbyggnad, häradsfängelse och häradsarkiv, samt ha ansvaret för den s.k. häradskistan som skulle innehålla olika judiciella handlingar och symboler (t.ex. sammanträdesklubba och sigill). Ansvaret för tinghusbyggnaden levde kvar in i senaste tid under det rättsliga begreppet tingshusbyggnadsskyldige.

Den särskilda organisation som häraderna haft för sin verksamhet försvann genom 1862 års kommunalförordningar och väghållningen på landsbygden lades i enlighet med 1891 års väglag från och med år 1895 under särskilda vägdistrikt, vilka dock baserades på häradsindelningen. En kommunal angelägenhet, som enligt lag även efter 1862 angick häradet, var dock vården av häradets allmänning. Bestämmelser om förvaltning av häradsallmänning förekom i kunglig förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket 26 januari 1894, och upphävdes genom ny lag om häradsallmänning 1932, vilken 1952 ersattes av nu gällande lag om häradsallmänning. Sedan 1932 utgör häradsallmänningarna en form av samfällighet av de närmast berörda markägarna. Se lag om häradsallmänningar (extern länk).

Häradet var även i senare tid ett led i den kommunala organisationen, på så sätt att härads- eller tingslagsindelningen fram till tiden efter andra världskriget var av viss betydelse vid bildandet av valkretsar för landstingsmannaval. Ända in på 1900-talet hade häradet en liten inkomst av de sakören, som enligt äldre lag skulle gå till treskiftes mellan kungen, häradet och målsäganden, för av häradets lott tillföll en tredjedel häradet självt, under det att de andra två tredjedelarna delades lika mellan häradshövdingen och nämnden.

Vägdistrikten försvann genom vägväsendets förstatligande år 1944. Den återstående betydelsen miste häraderna genom fögderiindelningsreformen år 1946 och häradsrätternas avskaffande år 1971. Till följd av detta upphörde man även med att officiellt fastställa häradernas vapen. År 1970 fanns i Sverige totalt 226 härader, varav sex var skeppslag och ett bergslag.

Danmark

Det danska herredet motsvarade ganska nära det svenska häradet och var föga betydande i kommunalt hänseende. Det danska herredet delades i mindre enheter birkar.

Finland

Före år 1809 se härads historia ovan. I Finland var häradet (kihlakunta) ett från den judiciella indelningen oavhängigt förvaltningsområde, som någon gång till omfånget sammanföll med den större kretsen för rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets tjänstemän var kronofogde, häradsskrivare samt ett antal kronolänsmän. Häradenas antal var 1909 totalt 51. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hade sig häradsborna inte anförtrodda att vårda, utan alla sådana var fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan.

Finland är sedan 1996 indelat i 90 härader, som är distrikt för rättsväsendet.

Norge

Det norska herredet var ett område, som bildade primärkommunen och, enligt regeln, sammanföll med prästgället. Herreder (ofta kallat herredskommune) i Norge är det samma som kallas landskommun i Sverige och Finland. Norska städer (by på norska) ingick inte i herreder, de kallades by eller bykommune, men hette officiellt kjøpstad. Herredsretten (häradsrätten) hade sin verksamhet inom ett herred, i städerna hette det byrett. Numera är båda sedan 2002 ersatta av tingrett. Herred och by kallas numera alla för kommune.

England och Wales

I England var hundradet (hundred)[1] en underavdelning av ett shire för administrativa, militära och rättsliga ändamål. Ursprungligen, vid saxarnas införande av systemet mellan 613 och 1017, hade hundradet tillräckligt med land för att upprätthålla ett hundratal hushåll ledda av häradsman (hundred-man) eller häradshövding (hundred eolder). Han var ansvarig för administration, rättvisa, och militära styrkor. Ämbetet var inte ärftlig, men under det tionde århundradet valdes häradshövdingen ut bland ett fåtal framstående familjer. Inom varje hundrade fanns en mötesplats där män diskuterade hundradets lokala frågor, och de rättsliga prövningarna beslutades.

Hundradena var indelade i mindre områden. Större och mer folkrika hundraden delades upp i divisioner (eller som i Sussex, ett halv hundrade). Alla hundraden delades in tithings, som innehöll tio hushåll. Därunder var basenheten för mark en hide, vilket var nog jord för att försörja en familj och varierade i storlek från 60 till 120 gamla tunnland, eller 15 till 30 moderna tunnland (6 till 12 ha) beroende på markens kvalitet och fertilitet.

Över hundradet stod shiret (länet) under kontroll av en shire-reeve (sheriff) (häradsfogde). Hundradets gränser var oberoende av både församling och länsgränser, dock ofta anpassade, vilket innebär att ett hundrade skulle kunna delas upp mellan länen, eller en församling skulle kunna delas upp mellan hundraden.

USA

Countyn i delstaterna Delaware, New Jersey och Pennsylvania i USA delades in i härader (hundred) under 1600-talet, som en efterbildning av det engelska systemet. De överlevde i Delaware och användes för skatteupplysningar och som röstdistrikt fram till 1960-talet, men idag spelar de inte längre någon administrativ roll.

Härader användes som indelning också i Maryland. Carroll County i Maryland skapades år 1836 efter att ha införlivat följande härader från Baltimore County: North Hundred, Pipe Creek Hundred, Delaware Upper Hundred, Delaware Lower Hundred och från Frederick County: Pipe Creek Hundred, Westminster Hundred, Unity Hundred, Burnt House Hundred, Piney Creek Hundred och Taneytown Hundred.

Några platser i det tidiga koloniala Virginia använde dessutom termen härad i namnen, som Martin's Hundred och Flowerdew Hundred.



  1. Engelska Wikipedia: Hundred county subdivision