Skillnad mellan versioner av "Härad"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(länkade)
m
Rad 1: Rad 1:
 
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses hundare vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom Jarlabankestenen vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare. Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.
 
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses hundare vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom Jarlabankestenen vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare. Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.
  
Den dömande instansen, [[häradsrätten]], hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en socken var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall härads- och sockengränserna.
+
Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en socken var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall härads- och sockengränserna.

Versionen från 20 november 2010 kl. 17.38

Härad, mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses hundare vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom Jarlabankestenen vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare. Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.

Den dömande instansen, häradsrätten, hade att röra sig inom sitt tingslag. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett tingslag men även att stora härader delades upp i flera tingslag. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en socken var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall härads- och sockengränserna.