Gregorianska kalendern

Från Wiki-Rötter
Version från den 20 juni 2011 kl. 11.58 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Februari 1753 var bara 17 dagar kort.

Gregorianska kalendern, den tideräkning som används i Sverige sedan 1753. På kontinenten infördes den redan i slutet av 1500-talet av påven Greogorius XIII. I Sverige användes den julianska kalendern fram till 1753 då den ersattes med den gregorianska kalendern. (Under ett kort mellanspel, åren 1700-1712, gällde dock den svenska kalendern.) Ortodoxa länder bytte kalender enligt lag efter första världskriget ("Oktoberrevolutionen" i Ryssland inträffade i november, t.ex.), medan ortodoxa kyrkor fortfarande följer den julianska kalendern, som för närvarande skiljer sig 13 dagar mot den gregorianska kalendern.

Införandet i Sverige

I november 1699 beslöt den svenska regeringen att gregorianska kalendern skulle införas i Sverige. Men det skulle inte ske direkt, utan man skulle utesluta skottdagen under 11 skottår (1700-1740) för att få en anpassning i lagom takt.

År 1700 slopade man alltså skottdagen, men i fortsättningen gjorde krig och elände att man glömde bort planerna. Sverige hade nu fått en egen kalender, som inte fanns i något annat land, tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska. Till slut fann man det opraktiskt, så 1711 beslöt Karl XII att man skulle återgå till den gamla kalendern. Det gjordes på så sätt att man satte in en extra skottdag, fredagen den 30 februari, 1712, den så kallade tillökningsdagen.

1753 togs det stora steget till den nya kalendern. Det gick till så, att man tog bort de 11 sista dagarna i februari. 17 februari följdes därför av 1 mars. Sverige ville undvika hänvisningar till påvar, så den gregorianska kalendern kallades för nya stilen. Tiden före 1 mars 1753 kallades för gamla stilen. Genomförandet var dock inte populärt hos alla – många ansåg att man tog bort 11 dagar från deras liv.

Dessa förändringar i tidräkningen har en liten effekt än idag, nämligen i släktforskningssammanhang. Människor som föddes på ena och dog på andra sidan om 1753 års skifte levde alltså elva dagar mindre än vad som står på papperet. Om kyrkböckernas datum för födelse, giftermål, begravning eller dylikt inträffade före skiftet är det alltså elva dagar mindre än så många dagar sedan, som det står på papperet.