Skillnad mellan versioner av "Gabriel Anrep"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
m
(komplettering)
(En mellanliggande version av en användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
 
Gabriel Anrep var äldste son på släktgården Lekeberga i nuvarande Lekebergs kommun, som ärvts inom familjen i 200 år, men som vid fadern, kapten Johan Wilhelm Anreps död 1848 måste säljas. Modern var [[komminister]]dottern Maria Margareta Palin, vars mor i sin tur tillhörde ätten Puke. Efter försäljningen av släktgården var Gabriel Anrep bosatt i Stockholm och ägnade sig åt genealogisk utgivningsverksamhet.  
 
Gabriel Anrep var äldste son på släktgården Lekeberga i nuvarande Lekebergs kommun, som ärvts inom familjen i 200 år, men som vid fadern, kapten Johan Wilhelm Anreps död 1848 måste säljas. Modern var [[komminister]]dottern Maria Margareta Palin, vars mor i sin tur tillhörde ätten Puke. Efter försäljningen av släktgården var Gabriel Anrep bosatt i Stockholm och ägnade sig åt genealogisk utgivningsverksamhet.  
  
År 1854 startade han på eget initiativ en utgivning av [[Sveriges Ridderskaps och Adels kalender]], som han själv redigerade i 27 volymer, fram till 1903. Kalendern har alltsedan dess utgivits, innehållande genealogiska förteckningar över, vid tidpunkten, levande svensk adel.
+
År 1854 startade han på eget initiativ en utgivning av [[Sveriges ridderskap och adels kalender]], som han själv redigerade i 27 volymer, fram till 1903. Kalendern har alltsedan dess utgivits, innehållande genealogiska förteckningar över, vid tidpunkten, levande svensk adel.
  
Mest känd är han för sin utgivning av ''Svenska adelns ättartaflor'' (1858-64 i 4 volymer). Denna har kritiserats för bristande [[källkritik]], men en förutsättning för att Anrep skulle få tillstånd att utge riddarhusets stamtavlor, var att han följde källorna ordagrant.
+
Mest känd är han för sin utgivning av ''Svenska adelns ättartaflor'' (1858-64 i 4 volymer). Denna har kritiserats för bristande [[källkritik]], men en förutsättning för att Anrep skulle få tillstånd att utge riddarhusets stamtavlor, var att han följde källorna ordagrant. De fyra volymerna finns att läsa i digital form på [[Projekt Runeberg]].
  
 
Åren 1871-82 utgav han ett motsvarande arbete i tre band över ett hundratal kulturbärande icke-adliga (ofrälse) ätter, ''Svenska slägtboken''. En modernare utgåva av ättartavlorna redigerades under 1900-talet av [[Gustaf Elgenstierna]]. Men redan 1754-55 utgavs ett större, väl källbelagt genealogiskt verk: ''Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar'', av Anders Ant. von Stiernman i två delar med 1&nbsp;603 sidor.<ref>[http://libris.kb.se/ LIBRIS]</ref>
 
Åren 1871-82 utgav han ett motsvarande arbete i tre band över ett hundratal kulturbärande icke-adliga (ofrälse) ätter, ''Svenska slägtboken''. En modernare utgåva av ättartavlorna redigerades under 1900-talet av [[Gustaf Elgenstierna]]. Men redan 1754-55 utgavs ett större, väl källbelagt genealogiskt verk: ''Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar'', av Anders Ant. von Stiernman i två delar med 1&nbsp;603 sidor.<ref>[http://libris.kb.se/ LIBRIS]</ref>
Rad 18: Rad 18:
  
 
==Externa länkar==
 
==Externa länkar==
 +
*[http://runeberg.org/anrep/ Svenska adelns ättar-taflor (1858-1864) på Projket Runeberg]
 
*[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=gabriel+anrep&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Gabriel Anrep i LIBRIS]
 
*[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=gabriel+anrep&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Gabriel Anrep i LIBRIS]
  
 
[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Anrep, Gabriel]]
 
[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Anrep, Gabriel]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Versionen från 13 mars 2012 kl. 15.50

Johan Gabriel Anrep, född 4 december 1821 på Lekeberga i Knista socken i Närke, död 12 mars 1907 i Stockholm, var en svensk genealog samt grundare av den moderna svenska släktforskningen.

Gabriel Anrep var äldste son på släktgården Lekeberga i nuvarande Lekebergs kommun, som ärvts inom familjen i 200 år, men som vid fadern, kapten Johan Wilhelm Anreps död 1848 måste säljas. Modern var komministerdottern Maria Margareta Palin, vars mor i sin tur tillhörde ätten Puke. Efter försäljningen av släktgården var Gabriel Anrep bosatt i Stockholm och ägnade sig åt genealogisk utgivningsverksamhet.

År 1854 startade han på eget initiativ en utgivning av Sveriges ridderskap och adels kalender, som han själv redigerade i 27 volymer, fram till 1903. Kalendern har alltsedan dess utgivits, innehållande genealogiska förteckningar över, vid tidpunkten, levande svensk adel.

Mest känd är han för sin utgivning av Svenska adelns ättartaflor (1858-64 i 4 volymer). Denna har kritiserats för bristande källkritik, men en förutsättning för att Anrep skulle få tillstånd att utge riddarhusets stamtavlor, var att han följde källorna ordagrant. De fyra volymerna finns att läsa i digital form på Projekt Runeberg.

Åren 1871-82 utgav han ett motsvarande arbete i tre band över ett hundratal kulturbärande icke-adliga (ofrälse) ätter, Svenska slägtboken. En modernare utgåva av ättartavlorna redigerades under 1900-talet av Gustaf Elgenstierna. Men redan 1754-55 utgavs ett större, väl källbelagt genealogiskt verk: Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar, av Anders Ant. von Stiernman i två delar med 1 603 sidor.[1]

Gabriel Anrep gifte sig 14 april 1855 med Maria Christina Carlson (1822-1891),[2] vars far Nicolaus Carlsson var lantbrukare i Gottröra och modern hette Lovia, född Nordgren.

Källor

  • Bengt Hildebrand, "Handbok i släkt- och personforskning", Stockholm 1961, s.274-277.
  • Hans Gillingstam, Återblick på den svenska släktforskningens historia, Släkt och hävd 1987
  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1, s. 73
  1. LIBRIS
  2. Svensk Adelskalender för år 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s. 16

Externa länkar