Skillnad mellan versioner av "Folkbokföring"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Rad 6: Rad 6:
 
[[Svenska kyrkan]] hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns [[mantalsskrivning|mantalsskrivningen]], som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen. Mantalslängderna upprättades i dataversion från ca 1970 och framåt.
 
[[Svenska kyrkan]] hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns [[mantalsskrivning|mantalsskrivningen]], som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen. Mantalslängderna upprättades i dataversion från ca 1970 och framåt.
  
 +
[[Fil:Skatteverket-logga.jpg|90px|right]]
 
Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda '''folkbokföring''', som förs av [[Skatteverket]] i ett riksomfattande datasystem.
 
Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda '''folkbokföring''', som förs av [[Skatteverket]] i ett riksomfattande datasystem.
  

Versionen från 22 oktober 2010 kl. 14.08

Med folkbokföring (eller civilregistrering) menas den allmänna registreringen av ett lands invånare.

Folkbokföring i Sverige

Folkbokföringen i Sverige har mycket gamla anor. Det var kyrkans församlingar som hade hand om denna uppgift, och de äldsta bevarade kyrkböckerna är från början av 1600-talet. I vanliga fall finns kompletta kyrkoarkiv bevarade från 1700-talet och framåt, men luckor förekommer. Dessa böcker används, i form av avfotograferingar, bl a av släktforskare. De viktigaste kyrkoböckerna är födelse-, vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder, där alla invånare i församlingen är inskrivna familjevis med persondata och där betyg från husförhören skrevs in. Genom en kunglig förordning år 1894 kom husförhörslängderna att ersättas av de snarlika församlingsböckerna från och med året därpå.

Svenska kyrkan hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns mantalsskrivningen, som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen. Mantalslängderna upprättades i dataversion från ca 1970 och framåt.

Skatteverket-logga.jpg

Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda folkbokföring, som förs av Skatteverket i ett riksomfattande datasystem.

De uppgifter som registreras i folkbokföringen är:

I kyrkobokföringen registrerades, utöver ovanstående uppgifter, även yrke/titel samt dödsorsak.

Från och med mitten av 1940-talet upprättades för varje individ en personakt, där samtliga ovanstående uppgifter fördes in. Akten följde personen vid flyttning mellan församlingar. Personakterna fördes parallellt med födelse-, vigsel- och dödböcker samt församlingsböcker och har legat till grund för inmatningen i dagens folkbokföringssystem. Uppgifter som saknas på personakterna kan därför saknas i folkbokföringen.

Samtliga kyrkobokföringshandlingar kommer att överföras från församlingarna till landsarkiven. Denna process är 2010 nästan avslutad.