Fögderi

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Klubba-m.jpg

Länen var förr indelade i fögderier, och kronofogden var en landshövding i miniatyr i sitt fögderi. Hans viktigaste uppgift var skatteuppbörden. Men han hade också hand om utmätningar, både för kronan och privatpersoner, och var lokal polischef och åklagare. (Kronfogden kallades också befallningsman eller kronobefallningsman. Ej att förväxla med Konungens Befallningshavande, KB, som var landshövdingen.) Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida slottslänen, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken förlänades slottets hövitsman då rätten att uppbära skatt från traktens bönder.

I varje fögderi fanns också en häradsskrivare, som ansvarade för upprättandet av mantals- och andra skattelängder inom fögderiet, samt kronolänsmän, oftast en i varje härad, vilka hade fjärdingsmän som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler.

Kronofogdar, häradsskrivare och kronolänsmän har egna arkiv (på landsarkiven) med många olika typer av handlingar. Bl.a. finns polisprotokoll i kronofogde- och kronolänsmansarkiven, där man t.ex. kan hitta utredningar och förhör efter brott och dödsolyckor.

År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande Riksskatteverket (RSV) till det nya Skatteverket. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. mantalsskrivning, taxering och uppbörd av skattemedel.