Diplomatarium

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök

Diplomatarium definieras som en samling medeltidsurkunder, huvudsakligen diplom. Benämningen har varit i bruk i Norden sedan 1700-talet. Under senare hälften av 1600-talet inleddes i Sverige insamling och avskrivning av äldre urkunder under ledning av Antikvitetsarkivet. Flera stora avskriftssamlingar eller handskrivna diplomatarier tillskapades och kom att benämnas efter Antikvitetsarkivets chefer. På detta sätt tillkom Hadorphs stora kopiebok, Peringskölds (Bullarium och) Diplomatarium samt assessorn Örnhielms klosterarbete. Under 1760-80-talen utfördes avskriftsarbeten av Antikvitetsarkivets anställda Nils Reinhold Brocman och Johan Adolf Stechau. Det resulterade i det som kallas Brocmans diplomatarium. År 1829 kom tryckningen av de svenska medeltidsbreven igång i form av Svenskt Diplomatarium/Diplomatarium Suecanum och utgivningen, som fortfarande pågår, är avsedd att ske i kronologisk följd.[1].

Diplom (av grekiskans diploma, som betyder det sammanlagda, det vikta, det som är dubbelt) används som begrepp för medeltidsbrev. Diplom är vanligen rättsliga dokument formade efter bestämda regler. Det rör sig alltså inte i snäv betydelse om privatbrev, men de ytterst få av den kategorin från medeltiden räknas i allmänhet ändå till diplomen.

Diplomatik. Under medeltiden användes för diplom beteckningarna charta, pagina, literæ och epistola[2]. Brev med föregivet medeltida ursprung, blev under 1500- och 1600-talen i Norden och Europa ofta framvisade i rättsliga tvister som åtkomsthandlingar. De medeltida skrivarna, såväl världsliga som andliga, visade ofta goda färdigheter i att förfalska rättsliga urkunder, något som skapade ett behov att kunna skilja ut äkta brev från förfalskningarna. Det praktiskt-juridiska behovet gav upphov till diplomatiken, vetenskapen om medeltidsbrevens utformning och skrivsätt. Diplomatik som historisk hjälpvetenskap formerades ffa i Frankrike under senare hälften av 1600-talet[3]. Det var också i 1600-telets Frankrike som ordet diplom återfördes som beteckning på alla offentligrättsliga handlingar från medeltiden. I tyskspråkig tradition används av hävd ordet Urkunde[4].

Diplomatarisk textåtergivning innebär numera att krav på exakthet och vetenskaplig noggrannhet är stora och vilar på språkvetenskap och historisk källkritik.[5]

Innehåll

Diplomatarier i släktforskningen


Diplomatarier i Norden

Diplomatarium Dalecarlikum.png

Sverige

  • Svenskt diplomatarium: Diplomatarium Suecanum. (1829-). Stockholm: Utg. av Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien och Riksarkivet.
Lokala/regionala diplomatarier
  • Weibull, Lauritz (red.) (1900-1939). Diplomatarium diocesis Lundensis: Lunds ärkestifts urkundsbok. Lund:
  • Kröningssvärd, Carl Gustaf (red.) (1842-1853). Diplomatarium Dalekarlicum: urkunder rörande landskapet Dalarne. Stockholm:
  • Wiktorsson, Per-Axel & Odelman, Eva (red.) (1996). Dalslands diplomatarium. Åmål: Dalslands fornminnes- och hembygdsförb.
  • Jämtlands och Härjedalens diplomatarium. Utgivet av Jämtlands läns biblioteks diplomatariekommitté. (1943-). Östersund: Wisénska bokh. (distr.)
  • Weibull, Lauritz (red.) (1901-1917). Malmö stads urkundsbok: Diplomatarium civitatis Malmogiensis. Malmö:
  • Hellbom, Algot (red.) (1972). Medelpads äldre urkunder. Sundsvall: Medelpads fornminnesförening

Danmark

  • Erslev, Kristian (red.) (1894-1939). Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis: Fortegnelse over Danmarks Breve fra Middelalderen med Udtog af de hidtil utrykte . København: Gad. 13 band. Omfattar tiden 1085-1513 och innehåller regester och utdrag av medeltidsbrev.
  • Diplomatarium Danicum . (1938-2002). København: Munksgaard . C.A. Reitzel. 35 band. Tiden 789-1400. Tiden 1401-1412 föreligger endast i elektronisk form. Hela verket omfattar det dåvarande Danmark.
  • Blatt, Franz (red.) (1938-). Danmarks riges breve . København: Reitzel. 28 band. Tiden 789-1400. Diplom översatta till nutidsdanska. Tiden 1401-1412 föreligger endast i elektronisk form.


Äldre diplomatarier utgivna i Danmark:

  • Thorkelin, Grimus Johannis (red.) (1786). Diplomatarium Arna-magnaeanum, exhibens .... Havniae: . (föråldrat)
  • Knudsen, Hans & Wegener, Caspar Frederik (red.) (1856). Diplomatarium christierni primi: samling af aktstykker, diplomer og breve, henhörende til Kong Christiern den förstes historie . Kjöbenhavn: J.D. Qvist.
  • Nielsen, O. (red.) (1872-1887). Kjøbenhavns diplomatarium: samling af dokumenter, breve og andre kilder til oplysning om Kjøbenhavns ældre forhold før 1728 . Kjøbenhavn:

Finland

  • Hausen, Reinhold (red.) (1910-1935). Finlands medeltidsurkunder. Helsingfors:
  • Hausen, Reinhold (red.) (1890). Registrum ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas svartbok. Helsingfors:
  • Diplomatarium Fennicum (DF). Databas som omfattar Finlands medeltidsurkunder (FMU) och Åbo Domkyrkas Svartbok.

Norge

  • Diplomatarium Norvegicum: Oldbreve til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slægter, sæder, lovgivning og rettergang i middelalderen. (1849-). Christiania: P. T. Mallings forlagshandel.

Sträcker sig ända till slutet av 1500-talet, av stor betydelse. Kr. Lange och C.R. Unger började utgivningen 1847 och H.J. Huitfeldt-Kaas fortsatte till sin död 1905. 22 volymer har hittills utkommit[6].
Norska (bokmål) Wikipedia har en specificerad förteckning över Diplomatarium Norvegicum, med direktlänkar till skannade delar i olika internetresurser. Se externa länkar nedan.

Externa länkar

Sverige

Danmark

Finland

Norge

Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Fotnoter

  1. Fritz, Birgitta (1980). De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets början: en arkivhistorisk översikt. Meddelanden från svenska Riksarkivet. 1976/1977, s. 68-135
  2. Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.
  3. Imsen, Steinar & Winge, Harald (2004). Norsk historisk leksikon: kultur og samfunn ca. 1500 - ca. 1800. 2. utg. 3. oppl. Oslo: Cappelen akademisk forl.
  4. Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.
  5. Nationalencyklopedin.(1998). Bd 5, [Dio-Et]. Höganäs: Bra böcker
  6. Wikipedia