Skillnad mellan versioner av "Digitalisering"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med 'Digitalisering är en process där analoga signaler konverteras till digitala signaler, t.ex. genom avfotografering med digitala kameror eller inskanningsapparatur. Digitaliserin...')
 
(uppdatering)
 
(16 mellanliggande versioner av 5 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Digitalisering är en process där analoga signaler konverteras till digitala signaler, t.ex. genom avfotografering med digitala kameror eller inskanningsapparatur. Digitalisering har på senare år betytt mycket för släktforskningen, då man kunnat överföra stora mängder dokument i antingen originalformat eller mikrofilmat format till elektroniska (digitaliserade) bilder som sedan lagts ut på Internet eller tillhandahållits genom CD- och DVD-skivor.
+
[[Fil:Födelseattest-argentina.jpg|180px|thumb|right|Digitaliserad bild på födelseattest från Buenos Aires 1952]]
 +
[[Fil:Datorer.png|70px|left]]
 +
'''Digitalisering''' är en process där ''analoga signaler'' (variabla storheter) omvandlas till ''digitala signaler'' (siffror), t.ex. genom avfotografering med digitala kameror eller inskanningsapparatur. Digital information har fördelen att den kan kopieras exakt i flera led utan att försämras, överföras över långa avstånd samt sökas och bearbetas i datorer.
  
Digitalisering er en prosess der [[analog|analoge signaler]] konverteres til [[digital|digitale signaler]]. Digitalisering benyttes i dagligtale om konvertering av lyd og bilde til digitalbilder og digital lyd. Digitalt lagrede opplysninger har den fordelen at signalene ikke svekkes nevneverdig over tid, samt at lyd og bilder kan også kopieres fra ett digitalt medium til et annet, uten at kvaliteten forringes. Man regner med at høykvalitets CD-er eller DVD-er vil holde i minst 100 år. Hvis man med jevne mellomrom, f.eks hvert 20.år kopierer informasjon til nyere medier, vil de digitale signalene i prinsippet bevare sin kvalitet uendelig.  
+
==Betydelse för släktforskningen==
 +
Digitalisering har på senare år betytt mycket för släktforskningen på flera avgörande sätt, och släktforskning utan dator är helt otänkbart i dagens läge.
  
== Digitalisering av bilder ==
+
:* '''Datorns inträde i släktforskningen''' - Genom persondatorn har släktforskaren fått tillgång till ett mycket skarpt verktyg som kan användas på många sätt. Man kan nu lagra, sortera, bearbeta, och publicera mängder med data.
 +
:* '''Internets inträde i släktforskningen''' - När Internet kom fick släktforskarna helt nya och avgörande möjligheter att publicera egen forskning, söka reda på andras släktforskning och utbyta kunskaper och åsikter i diskussionsfora som [[Anbytarforum]] och [[Arkivguidens Forum]].
 +
:* '''Databasernas inträde i släktforskningen''' - Ingen släktforskare klarar sig längre utan CD- och DVD-skivor med omfattande digitaliserade databaser. Tillgängligheten är oändligt mycket större, och det har blivit arkivens och museernas största uppgifter att göra sina samlingar lättillgängliga genom digitalisering och internetpublicering.
 +
:* '''De skannade kyrkböckernas inträde i släktforskningen''' - När [[Genline]] tog initiativ till att skanna de svenska kyrkböckerna påbörjades en ny epok i släktforskningens historia. Nu behövde släktforskarna inte längre springa på biblioteken och beställa mikrokort, utan kunde sitta hemma vid köksbordet och läsa kyrkböckerna direkt i sina persondatorer. [[Arkiv Digital]] tog 2005 initiativet till nyfotografering i färg av alla kyrkböcker för att öka läsbarheten då man arbetar med dator via Internet. Många av de nyfotograferade volymerna är restaurerade sedan [[mormonerna]]s filmning på 50 och 60-talen och har därför i högre grad moderna och tydliga innehållsförteckningar.
  
Digitalisering av bilde eller papirdokument gjøres gjerne med en skanner, som tar foto av et bilde eller dokument og måler lysstyrke og farge i enkeltpunkter på bildet, samt registrer bildepunktets plassering i bildet. Dataene fra hvert bildepunkt kan lagres i en datamaskin og senere hentes frem igjen som et bilde skjerm, skrives ut skriver, eller sendes via nettverk til andre datamaskiner.
+
Att förvara den mängd information som rymdes i ett stort bibliotek i en liten dosa nyckelringen, det är digitaliseringens förtjänst, och kanske kan förklara begreppet bästa sätt.
  
== Digitalisering av film ==
+
==Digitalisering av text==
Etter hvert som digital lagring og fremvisning har overtatt for tradisjonell filmopptak og -fremvisning har behovet for digitalisering av eldre filmer blitt stadig mer aktuelt. Film taper både bilde og teknisk kvalitet over tid.  
+
Även om digitalisering omfattar all sorts information (som ljud, fotografier och temperaturmätningar) så avses oftast inmatningen i datorer av skrivna dokument. Den enklaste formen av digitalisering är '''avskrift''' med vanligt tangentbord, vilket ofta är gott nog. Men speciellt för historiska dokument uppstår lätt frågan: Är avskriften korrekt?
  
Digitalisering av smalfilm, 16mm og andre formater utføres som oftest med spesialutstyr. Den enkleste form for digitalisering av film kan likevel gjøres med alment tilgjengelig utstyr. Den enkleste metoden, består i å filme med et digitalt kamera, mens filmen fremvises på lerret. Dette gir imidlertid et stort visuelt kvalitetstap, og anbefales ikke for film som har verdi for ettertiden. Profesjonell digitalisering av film utføres med spesialutstyr som scanner hver filmrute. I dag kan man forvente at profesjonell digitalisering utføres med utstyr som gir høy oppløsning og bildekvalitet. Slik utstyr har gjerne 3 fotoelektriske lyssensorer<ref> [http://en.wikipedia.org/wiki/Charge-coupled_device]</ref>
+
Därför föredrar man att alltid först göra en digital '''bild''' av dokumentet, sida för sida. Sedan år 2000 har detta revolutionerats av digitalkamerans genombrott. Tidigare användes alltid en långsammare skanner. Bilden har fördelen att exakt och trovärdigt återge en textsida. Nackdelen är att bildens innehåll inte blir direkt sökbar som ett textdokument.
  
== Digitalisering av lysbilder==
+
Ett textigenkänningsprogram, vanligen kallat '''OCR''' (optical character recognition), kan tyda tryckt text i en digital bild. Att automatiskt tolka handskrift är vanligen omöjligt, utan texten måste skrivas av för hand. Även för tryckt text har den automatiska textigenkänningen problem med frakturstil, ovanliga typsnitt, äldre stavning och ovanliga namn, kanske just de namn som man har störst nytta av att kunna söka efter. Därför måste även automatiskt tolkad text '''korrekturläsas''' av människor för att bli helt tillförlitlig och användbar.
Å samme måte som ved digitalisering av film, kan lysbilder digitaliseres ved scanning. Det er mulig å digitalisere enkeltbilder i vanlige kontor-scannere, med spesielle lysbildeholdere, men større serier gjerne må sendes inn til firmaer med automatisert utstyr.  
+
  
 +
Olika '''digitaliseringsprojekt''' skiljer sig i hur de finansieras och i vilka slags dokument de digitaliserar (böcker, brev, födelseregister) men också i vilka av de ovan uppräknade momenten som utförs (se nedan). Projektens omfattning räknas i antalet sidor. För att jämföra med arkiv kan man som en tumregel räkna med 20.000 sidor per hyllmeter. Nordisk familjebok i 38 band omfattar 29.000 sidor (770 sidor per band) eller cirka 1,5 hyllmeter. [[Arkiv Digital]] omfattar 50 miljoner sidor (cirka 2.500 hyllmeter). [[Krigsarkivet]] innehåller 72.000 hyllmeter.
  
----
+
* Projekt som enbart fångar bild: [[Genline]]/[[Ancestry]], [[Arkiv Digital]], [[SVAR]].
<references/>
+
* Projekt som skriver av: Släktforskarförbundets projekt [[Gravstensinventeringen]], [[Sveriges dödbok]], [[Namn åt de döda]]
 +
* Projekt som OCR-tolkar texten utan korrekturläsning: [[Google Books]], [[Internet Archive]], [[Riksdagen (äldre protokoll)]], [[Kungliga biblioteket]] ([[dagstidning]]ar)
 +
* Projekt som korrekturläser: [[Litteraturbanken]], [[Projekt Runeberg]], [[Project Gutenberg]], [[Wikisource]]
 +
 
 +
==Referenser==
 +
* '''Elektroniska handlingar och elektronisk dokumenthantering''' http://www.samradsgruppen.se/index.asp?p=1020
  
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 +
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]
 +
[[Kategori:Teknik för släktforskare]]

Nuvarande version från 11 januari 2013 kl. 11.17

Digitaliserad bild på födelseattest från Buenos Aires 1952
Datorer.png

Digitalisering är en process där analoga signaler (variabla storheter) omvandlas till digitala signaler (siffror), t.ex. genom avfotografering med digitala kameror eller inskanningsapparatur. Digital information har fördelen att den kan kopieras exakt i flera led utan att försämras, överföras över långa avstånd samt sökas och bearbetas i datorer.

Betydelse för släktforskningen

Digitalisering har på senare år betytt mycket för släktforskningen på flera avgörande sätt, och släktforskning utan dator är helt otänkbart i dagens läge.

  • Datorns inträde i släktforskningen - Genom persondatorn har släktforskaren fått tillgång till ett mycket skarpt verktyg som kan användas på många sätt. Man kan nu lagra, sortera, bearbeta, och publicera mängder med data.
  • Internets inträde i släktforskningen - När Internet kom fick släktforskarna helt nya och avgörande möjligheter att publicera egen forskning, söka reda på andras släktforskning och utbyta kunskaper och åsikter i diskussionsfora som Anbytarforum och Arkivguidens Forum.
  • Databasernas inträde i släktforskningen - Ingen släktforskare klarar sig längre utan CD- och DVD-skivor med omfattande digitaliserade databaser. Tillgängligheten är oändligt mycket större, och det har blivit arkivens och museernas största uppgifter att göra sina samlingar lättillgängliga genom digitalisering och internetpublicering.
  • De skannade kyrkböckernas inträde i släktforskningen - När Genline tog initiativ till att skanna de svenska kyrkböckerna påbörjades en ny epok i släktforskningens historia. Nu behövde släktforskarna inte längre springa på biblioteken och beställa mikrokort, utan kunde sitta hemma vid köksbordet och läsa kyrkböckerna direkt i sina persondatorer. Arkiv Digital tog 2005 initiativet till nyfotografering i färg av alla kyrkböcker för att öka läsbarheten då man arbetar med dator via Internet. Många av de nyfotograferade volymerna är restaurerade sedan mormonernas filmning på 50 och 60-talen och har därför i högre grad moderna och tydliga innehållsförteckningar.

Att förvara den mängd information som rymdes i ett stort bibliotek i en liten dosa på nyckelringen, det är digitaliseringens förtjänst, och kanske kan förklara begreppet på bästa sätt.

Digitalisering av text

Även om digitalisering omfattar all sorts information (som ljud, fotografier och temperaturmätningar) så avses oftast inmatningen i datorer av skrivna dokument. Den enklaste formen av digitalisering är avskrift med vanligt tangentbord, vilket ofta är gott nog. Men speciellt för historiska dokument uppstår lätt frågan: Är avskriften korrekt?

Därför föredrar man att alltid först göra en digital bild av dokumentet, sida för sida. Sedan år 2000 har detta revolutionerats av digitalkamerans genombrott. Tidigare användes alltid en långsammare skanner. Bilden har fördelen att exakt och trovärdigt återge en textsida. Nackdelen är att bildens innehåll inte blir direkt sökbar som ett textdokument.

Ett textigenkänningsprogram, vanligen kallat OCR (optical character recognition), kan tyda tryckt text i en digital bild. Att automatiskt tolka handskrift är vanligen omöjligt, utan texten måste skrivas av för hand. Även för tryckt text har den automatiska textigenkänningen problem med frakturstil, ovanliga typsnitt, äldre stavning och ovanliga namn, kanske just de namn som man har störst nytta av att kunna söka efter. Därför måste även automatiskt tolkad text korrekturläsas av människor för att bli helt tillförlitlig och användbar.

Olika digitaliseringsprojekt skiljer sig i hur de finansieras och i vilka slags dokument de digitaliserar (böcker, brev, födelseregister) men också i vilka av de ovan uppräknade momenten som utförs (se nedan). Projektens omfattning räknas i antalet sidor. För att jämföra med arkiv kan man som en tumregel räkna med 20.000 sidor per hyllmeter. Nordisk familjebok i 38 band omfattar 29.000 sidor (770 sidor per band) eller cirka 1,5 hyllmeter. Arkiv Digital omfattar 50 miljoner sidor (cirka 2.500 hyllmeter). Krigsarkivet innehåller 72.000 hyllmeter.

Referenser