Den spanska kolonisationen av Amerika

Från Wiki-Rötter
Version från den 1 december 2011 kl. 12.42 av Jojje (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Conquistadores.jpg

Latinamerika, dvs Syd- och Mellanamerika, samt den södra halvan av Nordamerika, koloniserades av europeerna på mindre än hundra år. Det var främst spanjorer och portugiser, dåtidens starkaste makter, som erövrade och bosatte sig i glesa skaror och beblandade sig med ursprungsbefolkningen.


För en allmän information om den spanska kolonisationen av Amerika, se: Wikipedia: Den spanska koloniseringen av Amerika


Här under följer en allmängiltig information om hur man kan finna genealogiska uppgifter om de spanska kolonisatörerna i framför allt spanska och sydamerikanska källor.

Innehåll

Genealogisk forskning efter spanska kolonisatörer

Efter Christofer Columbus upptäckt av Nya Världen år 1492, startade en snabb och effektiv kolonisering av dubbelkontinenten Amerika. Spanjorerna koloniserade den nordligaste delen, samt Sydamerikas kuster gentemot Karibiska sjön och Stilla Havet. Koloniseringen av de sydligaste delarna av Sydamerika skedde främst norrifrån, från Peru.

Fram till år 1775 skickade den spanska staten kolonisatörer främst från de centrala och södra delarna av det nutida Spanien. Folk var vanligen från regionerna Kastilien, Extremadura eller Andalusien. Consejo de Indias ("indienrådet"), som var den spanska myndighet som styrde koloniseringen, tillät inte folk från Katalonien, Aragonien, Baskien och Galicien att fara till Amerika. Efter 1775 öppnade emellertid kung Karl III av Spanien Amerika för kolonisatörer även från dessa regioner. Emigrationen från Spanien dokumenterades noga av Consejo de Indias som äger ett omfattande arkiv över alla handlingar rörande kolonierna.

Archivo General de Indias

Archivo General de Indias, Sevilla - Huvudingång

Archivo General de Indias (Ost- och väst-)indiska generalarkivet tillkom 1785 på begäran av kung Karl III av Spanien, med målet att centralisera på en enda plats referensdokument rörande de spanska kolonierna som då var utspridda på flera arkiv: Simancas, Cádiz och Sevilla. Ansvarig för projektet blev José de Gálvez y Gallardo, Indiensekreterare, som tog hand om den akademiska delen och historikern Juan Bautista Muñoz, förste kosmograf för Indias, som tog hand om dess utförande.

Byggnaden Casa Lonja de Mercaderes i Sevilla, som var konstruerad under Filip II av Spanien mellan 1584 och 1598, av Juan de Mijares, efter ritningar av Juan de Herrera, valdes som plats för arkivet, en uppgift som den har även i dag.

Arkivet omfattar i dag mer än 9 000 hyllmeter. Det handlar om 43 000 dossier med omkring 80 miljoner sidor och 8 000 kartor och teckningar som härstammar huvudsakligen från koloniernas stadsförvaltningar:

  • Consejo de Indias, 1500-talet-1800-talet
  • Casa de la Contratación, 1500-talet-1700-talet
  • Consulados de Sevilla y Cádiz, 1500-talet-1800-talet
  • Secretarías de Estado y del Despacho Universal de Indias, de Estado, Gracia y Justicia, Hacienda y Guerra, 1700-talet-1800-talet
  • Secretaría del Juzgado de Arribadas de Cádiz, 1700-talet-1800-talet
  • Comisaría Interventora de la Hacienda Pública de Cádiz, Dirección General de la Renta de Correos, 1700-talet-1800-talet
  • Sala de Ultramar, Tribunal de Cuentas, 1800-talet
  • Real Compañía de la Habana, 1700-talet-1800-talet.

Några dokument härstammar direkt från organisationer i kolonierna eller personer i den koloniala förvaltningen eller från enskilda personer (till exempel dokumenten från Columbus som förvärvades 1930).

För närvarande är arkivet det största existerande över Spaniens aktiviteter i Amerika och Filippinerna och innehåller dokument som behandlar den politiska, sociala och ekonomiska historien, kyrkans historia och konstens och kulturens utveckling samt om geografin i dessa områden. Arkivet innehåller en stor mängd ovärderliga historiska artefakt: handskrivna texter av Christofer Columbus, Ferdinand Magellan, Vasco Núñez de Balboa, Hernán Cortés, Francisco Pizarro med flera. Tusentals forskare besöker arkivet varje år.

Arkivet är ett av de allmänna arkiven (tillsammans med arkivet i Aragón och arkivet i Simancas) som hör till den spanska staten. 1987 utsågs det till Världsarv av Unesco tillsammans med katedralen, Giralda och Reales Alcázares i Sevilla.

För genealogisk forskning rekommenderas i första hand följande avdelningar av Archivo General de Indias:

  • Informaciones de Méritos y Servicios de los Descubridores/Conquistadores ("Information rörande upptäckarnas/erövrarnas meriter och tjänster"). Här finns handlingar rörande skepp och passagerare som seglade till kolonierna under det tidiga 1500-talet.
  • Casa de Contratación de las Indias (Indiens kontraktshus) är en utmärkt informationskälla för t.ex. passagerarlistor för skepp som seglade till Amerika mellan 1509-1701. Där finner man dessutom petitioner (framställning till myndighet från samhällsmedlemmar) och licenser för emigrations-attester för perioden 1534-1790.

Länk till Archivo General de Indias hemsida (spanska): http://www.mcu.es/archivos/MC/AGI/index.html

Litteratur

  • Catálogo de Pasajeros a las Indias durante los Siglos XVI, XVII, XVIII (Katalog över passagerare till Indias under 1500-, 1600- och 1700-talen). Sevilla, Spanien 1940[1]
  • Calvo, Carlos: "Nobiliario del antiguo Virreynato del Río de la Plata" (Det gamla vicekonungadömet Río de la Platas adelssläkter). Buenos Aires, Argentina 1924, 1936–43.[2]
  • Espejo, Juan Luis: "Nobiliario de la antigua Capitanía General de Chile" (Adelssläkter i Gamla Chile)[1] (länk till uppladdningsbar PDF-fil), Santiago, Chile 1917-1921.
  • Gammalsson, Hialmar E.: "Los pobladores de Buenos Aires y su descendencia" (Buenos Aires första bosättare och deras ättlingar) [2]
  • Morales Guiñazú, Fernando: "Los Corregidores y subdelegados de Cuyo" (Cuyos borgmästare och styresmän), Imprenta y editorial Coni, Buenos Aires, 1936.
  • Mujica de la Fuente, Juan: "Lineajes españoles: nobleza colonial de Chile" (Koloniala Adelssläkter i Chile), Santiago, Chile 1927.
  • Retamal Favereau, Julio; Celis Atria, Carlos; & Muñoz Correa, Juan Guillermo: "Familias Fundadoras de Chile, 1540-1600" (Chiles grundarfamiljer), Editorial Universitaria, Santiago, Chile, 1992.
  • Estudios Genealógicos y Heráldicos, Vol.1, Asociación Española de Estudios Genealógicos y Heráldicos, 1985 ISBN:84-398-3591-4.

Se även

Externa länkar


Noter:

  1. Finns på mormonernas Family History Library (FHL book 946 W2sa; FHL films 0277577-8.)
  2. Family History Library film 1103946–1103949 - kan beställas och läsas på mormonernas släktforskningscentra