Danmark

Från Wiki-Rötter
Version från den 17 december 2010 kl. 10.13 av Jojje (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Danmarks flagga

Det finns omkring 45 000 danskar som lever i Sverige idag, men antalet svenskar som härstammar från Danmark är många gånger fler. De svenskar som har sina rötter i Skåne, Halland och Blekinge, har danska rötter, eftersom dessa landskap tillhört Danmark fram till år 1658, då de efter freden i Roskilde tillföll Sverige. Dessutom har det genom seklerna förekommit en stor migration mellan länderna, speciellt vid missväxt och då stora skaror varit arbetslösa i endera landet[1]. På senare år har invandringen präglats av Öresundsbrons tillkomst, då många danska flyttar till den svenska sidan på grund av ekonomiska skäl. Den danska restriktiva invandringspolitiken har även den resulterat i att familjer flyttat över sundet.

Innehåll

Danmark - kort historik

Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes styvson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Administrativ indelning - igår och idag

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i amt, som motsvaras av svenska län. Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de dåvarande 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Här nedan redovisas först de historiska amten[2], som släktforskare vanligtvis använder sig av, men de nya regionerna är de gällande administrativa enheterna som arkivväsendet är beroende av - redovisas också.

Amter.png
  1. Bornholm Amt
  2. Frederiksborg Amt
  3. Haderslev Amt
  4. Hjørring Amt
  5. Holbæk Amt
  6. København Amt
  7. Maribo Amt
  8. Odense Amt
  9. Præstø Amt
  10. Randers Amt
  11. Ribe Amt
  12. Ringkøbing Amt
  13. Roskilde Amt
  14. Skanderborg Amt
  15. Sorø Amt
  16. Svendborg Amt
  17. Sønderborg Amt
  18. Thisted Amt
  19. Tønder Amt
  20. Vejle Amt
  21. Viborg Amt
  22. Åbenrå Amt
  23. Ålborg Amt
  24. Århus Amt

Aktuell regional administrativ indelning

  • Region Hovedstaden
  • Region Midtjylland
  • Region Syddanmark
  • Region Sjælland
  • Region Nordjylland

Offentliga arkiv och bibliotek

Arkivorganisation-dk.png

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Rigsarkivet är en forskningsinstitution under kulturministeriet. Rigsarkivet insamlar arkivalier från alla centrala danska myndigheter, bl.a. ministerier, styrelser och försvaret samt från privatpersoner och organisationer och ställer dessa till förfogan for allmänheten. Läsesalarna har årligt omkring 19.000 besökande, företrädesvis släktforskare, forskare og studerande. På Rigsarkivets läsesal kan man studera arkivalier från och med 1100-talet till nutid. I arkivalierna kan man återfinna upplysningar om ens släkt och familj, myndigheters och militära dokument, osv. Alla är välkomna till Rigsarkivets läsesal, och det är avgiftfritt att nyttja arkivalierna.

  • Rigsarkivet
Rigsdagsgården 9
DK-1218 København K.
Internet: Rigsarkivet
  • Arkivalieronline.dk är en dansk motsvarighet till SVAR, där man kan läsa de inskannade kyrkböckerna på nätet. Skillnaden är dock jättestor, eftersom Arkivalieronline är fullkomligt GRATIS! (Se mer information under rubriken Internetresurser!)
  • Dansk Demografisk Database Här finns uppgifter från folketællingerne (folkräkningarna) från hela Danmark, som sakta men säkert kompletteras genom frivilliga inläsare. Dessutom finns databaser över emigranter, immigranter, en del datoriserade kyrkboksregister och mycket mer. Nygårds sedler är en databas där man skannat över 425 000 registerkort från ett kartotek skrivna av H.S.A. Nygård (1869-1964) beskrivna på följande sätt: "Det er 205 kasser med navnesedler, der henviser til kirkebøger, kancelli, rentekammer, folketællinger, matrikel, grundtaxter og hvad ved jeg, i alt over ½ million sedler."

Danmarks Kongelige Bibliotek är en motsvarighet till den svenska Kungliga Biblioteket, som samlar arkivexemplar av varje tryckalster men också har stora samlingar av genealogica i sina samlingar.

  • Kongelige Bibliotek
Christians Brygge 8
DK-1219 København K
Danmark
Internet: Kongelige Bibliotek
Ett exempel på resurser i Kongelige Bibliotek som släktforskaren har nytta av är Portrætsamlingen som hyser inskannade fotografier av många danskar döda före 1940 (yngre material läggs inte ut på nätet av hänsyn till privatlivet). Samlingen är åtkomlig via ett formulär som man fyller i med namn och andra uppgifter, som kan ge ett antal träffar man sedan kan välja personer ur. Porträttet visas sedan med de personuppgifter som är inmatade i databasen (se exemplet nedan).
Portraetsamlingen.png

Regionala arkiv och bibliotek

Dk-arkiv.png

Danmark har fyra landsarkiv som i mångt och mycket fungerar likadant som våra egna svenska landsarkiv. De är, precis som de svenska, underavdelningar till Rigsarkivet och Statens Arkiver.

För Bornholm, Frederiksborg, Holbæk, Maribo, København and København City, Præstø, och Sorø, finns landsarkivet i Köpenhamn:

  • Landsarkivet for Sjælland
Jagtvej 10
DK-2200 København N
Danmark
Tel: +45 35 24 82 00
Internet: Landsarkivet for Sjælland

För Odense, Svendborg och öarna söder om Fyn, finns landsarkivet i Odense:

  • Landsarkivet for Fyn
Jernbanegade 36
DK-5000 Odense
Danmark
Tel: +45 66 12 58 85
Internet: Landsarkivet for Fyn

För Ålborg, Århus, Hjørring, Randers, Ribe, Ringkøbing, Skanderborg, Thisted, Viborg, och Vejle, finns landsarkivet i Viborg:

  • Landsarkivet for Nørrejylland
Ll. Sct. Hansgade 5
DK-8800 Viborg
Danmark
Tel: +45 86 62 17 88
Internet: Landsarkivet for Nørrejylland

För Slesvig (eller Sønderjylland) finns landsarkivet i Åbenrå:

  • Landsarkivet for Sønderjylland
Haderslevvej 45
DK-6200 Åbenrå
Danmark
Tel: +45 74 62 58 58
Internet: Landsarkivet for Sønderjylland

Universitetsbibliotekets utbud av böcker är stort - mest publikationer från Danmark.

  • Universitetsbibliotekets 1 Af (Div.)
Fiolstræde 1
DK-1171 København
Danmark
Internet: Universitetsbiblioteket
  • Universitetsbibliotekets 2 Af (Div.)
Nørre Alle 49
DK-2200 København
Danmark

Frederiksberg Kommunebibliotek har samlingar gällande lokalhistoria, kartor, tidskrifter och en stor samling släkthistoria.

  • Frederiksberg Kommunebibliotek
Solbjergvej 25
DK-2000 København
Danmark

Kyrklig indelning

Det var kung Kristian IV som ålade kyrkan att börja föra kyrkböcker i mitten på 1640-talet. Före dess fördes kyrkböcker spontant här och där, tidigast i Naksovs sogn 1572. Precis som i Sverige erkändes endast den danska evangelisk-lutheranska statskyrkan - Folkekirken - fram till mitten av 1700-talet, då den reformerta kyrkan erkändes officiellt. Mosaiska församlingar erkändes först 1814, medan katolska bekännare de facto erkändes redan på 1680-talet. I mitten på 1800-talet infördes religionsfrihet, men alla var i praktiken tvungna att ändå folkbokföra sig i Folkekirkens församlingsliggare.

Ända sedan reformationen då Folkekirken skapades har Danmark haft en erkänd statskyrka. Statskyrkan sköter mycket av de uppgifterna som tidigare sköttes även av Svenska kyrkan i Sverige då den senare hade en liknande roll. Folkekirken registrerar alla adressändringar, ändringar av civilstånd, födslar och dödsfall etc. Undantaget gäller det som tidigare var Sönderjyllands amt i nuvarande Region Syddanmark där sådant sköts av kommunerna, detta som ett arv från den tiden då området tillhörde Preussen på 1800-talet.

Kyrkan är indelad i elva stift varav ett finns på Grönland. Under sig har dessa 2 400 kyrkor. Bornholm hör till Köpenhamns stift. Färöarnas stift lämnade Danska folkkyrkan 2007 och blev en självständig kyrka, Färöarnas folkkyrka.

  • Köpenhamns stift
  • Helsingörs stift
  • Roskilde stift
  • Lolland-Falsters stift
  • Fyns stift
  • Ålborgs stift
  • Viborgs stift
  • Århus stift
  • Ribe stift
  • Haderslevs stift
  • Grönlands stift

I dagens läge har Folkekirken väldigt lite med släktforskning att göra. Man har en strikt själavårdande uppgift, och är till föga hjälp om man skulle vända sig till en församling i släktforskningsärenden. De kyrkliga register som normalt ligger till grund för släktforskning har omhändertagits av Statens Arkiver och tillgängliggörs på landsarkiven eller via arkivens Internet-baserade databaser. Folketellingarna (folkräkningarna) har genomförts av statliga myndigheter, och har inget med kyrkans register att göra, även om registreringen skett på sockenbasis.

Släktforskning i Danmark

Allmän information

Slaegten.jpg

Danmark har mycket att erbjuda för dem som söker sina rötter där. Precis som i Sverige har kyrkan fört böcker över sina församlings- medlemmar i varje socken sedan 1600-talet. Det man bör känna till är i vilken församling som ens anfäder tillhörde. Tillsammans med kyrkböcker, folkräkningar (folketellinger) och bouppteckningar finns stora möjligheter att finna svar. Känner man bara till ungefär när en person avlidit och namnet på församlingen är kyrkböckerna och bouppteckningar de rätta källorna.

Hur börjar man?

Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de digitaliserade folketællinger (folkräkningar), som man kommer åt genom Dansk Demografisk Database. Man fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med släktnamn, men det går att hitta personer med patronymikon, även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.

Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. DIS-Danmark har en sida med tips om hur man kommer igång: Introduktion til slægtsforskning och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter Slægtsforskning over Øresund.

För den som föredrar att läsa böcker, finns en bra introduktionsbok som går att få tag på här i Sverige; På Sporet af Slægten av Charlotte S.H Jensen, Arbejdsbog for Slægtsforskning, Utgiven av Statens Arkiver i samarbete med DR år 2002.

Ett råd på vägen

I Danmark finns ett antal diskussionsfora man kan ha nytta av (se Internetresurser). Dessutom är danskarna ofta hjälpsamma och glada i att kunna ge en hand eller två när man behöver det. Ställer man en fråga (det går jättebra på svenska), så får man så gott som alltid svar från minst en person. Diskussionssidorna är inte lika stora som det svenska Anbytarforum, men å andra sidan är det lättare att få en övergripande bild av forumtrådarna där. Så ett bra råd är att använda sig av dessa diskussionsfora och fråga sig fram om man är osäker.

Kyrkböcker

De danska kyrkböckerna (kirkebøgerne)[3] omfattar födslar (fødsler), dop (barnedåb), konfirmationer, vigslar och trolovningar (vielser og trolovelse), döda och begravda (dødsfald og begravelse). I vissa kyrkböcker också inflyttningar (tilgang) och utflyttningar (afgang). Kyrkböckerna blev förda i två exemplar, ministerialbog och kontraministerialbog, det ena exemplaret av kyrkoherden (sognepræsten) och den andra av klockaren (læreren eller kordegnen).

Kyrkböckerna ska efter att ha avslutats i församlingen lämnas till landsarkivet. Alla huvudministerialböckerna förda före 1891 är överlämnade. Huvudministerialböcker skrivna efter 1891 ska senast 100 år efter att boken är färdigskriven överlämnas till landsarkivet. Alla kontraministerialböcker är inlevererade.

Kyrkböckerna i landsarkiven blir automatiskt tillgängliga för allmänheten efter 50 år. Död- och begravningslängderna är dock tillgängliga redan efter 10 år.

Alla danska kyrkböcker förda före 1891 är mikrofilmade och finns tillgängliga på Statens Arkivers läsesalar, samt i de lokalarkiv som tillhandahåller bygdens kyrkoarkivalier på mikrofiche. De danska kyrkböcker har på senare tid digitaliserats och gjorts tillgängliga via Arkivalieronline.dk - servicen är helt AVGIFTSFRI.

Gravar och gravstenar

Civil folkbokföring

CPR-nummer

Personnumren i Danmark kallas CPR-nummer och även personnummer, där CPR står för Det Centrale Personregister, vilket är aktuell myndighet. Numren liknar de svenska numren, men bara delvis. De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Efter ett ev. bindestreck är det fyra siffror till, varav tre är ett löpnummer och den sista är en kontrollsiffra. Den sista siffran är jämn för kvinnor och udda för män. Kontrollsifferberäkningen är mer avancerad än i Sverige.[4]

Folkbokföringen i Danmark

Det centrale personregister (folkbokföringsmyndigheten) lyder under inrikesministeriet och sociala frågor. Kontoret ansvarar för det danska folkbokföringssystemet och fungerar som den största leverantören av grundläggande personinformation till myndigheter och den privata sektorn. Sedan år 1924 har namn, adresser, civilstånd, mantalsort och andra grundläggande uppgifter systematiskt registreras för varje person med hemvist (nuvarande samt tidigare) i Danmark eller Grönland. I början byggde registreringen på manuellt sammanställda kommunala arkiv.

I början av 1960-talet hade den ökande efterfrågan av de kommunala registren nått en nivå då data inte längre kunde serveras inom den befintliga ramen. Samtidigt växte kravet på en allmän kartläggning av persondata för såväl offentligt som privat bruk.

Den centraliserade folkbokföringen (CRS) skapades år 1968 genom en datorisering av innehållet i de kommunala registren, vilket resulterade i ett register som omfattar hela Danmark.

Folkräkningar

Ddd.gif

Folketællinger (folkräkningar) har genomförts i Danmark sedan år 1769, och det är dessa folkräkningar som släktforskaren kan ha nytta av för att lokalisera personer och hushåll, eftersom Danmark saknar husförhörslängder. Åren för folkräkningarna är: 1769, 1787, 1801, 1803, 1834, 1835, 1840, 1845, 1850, 1855, 1860, 1870, 1880, 1885, 1890, 1901, 1906, 1911, 1916, 1921, samt 1925. Dansk Demografisk Database håller sedan ett antal år på att lägga över folkräkningarna på data, men ännu återstår att lägga in stora delar av materialet. Vissa regioner är dock kompletta. Databasen är sökbar genom denna länk.

Invandring/Utvandring

Danmarks migrationshistoria sammanfaller med Sveriges. Från att ha varit ett typiskt utvandrarland, han man under de senaste årtiondena blivit ett mångkulturellt invandrarland. Invandringen har skapat stora problem socialt, då många danskar har känt sig hotade av de främmande kulturerna. Bristen på integration har därför gjort många danskar xenofobiska, och politiken präglas mer och mer av invandringsfientliga åtgärder.

Invandring

  • Immigrantmuseet ligger i Farum, en förstad till Köpenhamn, och är ett aktuellt och modernt museum för indvandringens historia i Danmark. Muséet har i sin hemsida sökbara databaser; "arbejdsophold", "indfødsretstildelinger", "udviste 1875-1919", etc.

Utvandring

Dansk utvandring liknar i stora drag den svenska utvandringen. De flesta emigrerade till Nordamerika med början på 1820-talet, och hamnade i USA:s mellanvästern eller på Kanadas prärier. Det som skiljer danskarna åt från svenskarna, är att det företogs en betydligt större utvandring till Sydamerika, Australien och Söderhavet. I Argentina, t.ex. finns områden i södra Buenos Aires-provinsen, där den danska befolkningen varit dominerande, och där flera städer är uppkallade efter danskar.

  • Det Danske Udvandrerarkiv - i Aalborg, Danmark bildades 1932 för att samla historiska källor om utvandrade danskar och vårda deras och deras ättlingars kulturella band. Sajten innehåller många länkar till andra internetresurser om dansk utvandring. Under länken "Databaser" återfinns en sökmotor till arkivets databasregister över danska emigranter. Där kan man söka enskilda personer som utvandrat från Danmark.
  • The Danish Immigrant Museum - Elk Horn was founded in 1983 to preserve the history of Danish immigration to America. In 1994 the first phase building, reminiscent of Danish architecture was completed, housing significant artifacts important to the interpretation of the Danish immigration story.

Dansk kolonialism

Danmarks kolonialvälde inleddes med Danska Ostindiska Kompaniets handelsstation i indiska Trankebar 1620 och upphörde då Grönland fick "hjemmestyre" 1979. Någon gång mellan 1369 och 1409 förlorade Norge och Island kontakten med den nordiska kolonin på Grönland, med ursprung i vikingatidens expeditioner. Först 1721 inleddes den nya danska kolonisationen under Grønlandsk Kompagni. År 1931 försökte Norge etablera en ny besittning i Österbygden på Grönland (av Norge kallat Eirik Raudes land efter vikingen Erik Röde, av Danmark kallat Kong Christian X:s land) och ockuperade området. Internationella domstolen i Haag dömde 1933 till Danmarks förmån. 1953 blev Grönland en likställd del av Danmark, men fullt självstyre väntade till 1979. År 1917 såldes Danska Västindien till USA, och ögruppen blev därmed Amerikanska Jungfruöarna.

Förutom de utomeuropeiska kolonierna, har Danmark i likhet med Sverige, haft ett antal besittningar i norra Europa. Färöarna och Grönland är idag inga kolonier eller besittningar, utan likställda och självstyrande delar av Danmark.

Norge

Genom Kalmarunionen, år 1397, och gifte med det danska kungahuset, kom Norge under danskt inflytande. Den ursprungliga norska högadeln gick starkt tillbaka och förlorade inflytande. Under åren med Danmark förlorade Norge på 1600-talet några av sina gamla territorier, landskapen Bohuslän (Båhuslen), Jämtland (Jemtland), Härjedalen (Herjedalen) och socknarna Idre (Idre) och Särna (Serna) till Sverige. Napoleonkrigen, med Danmark som förbundsförvant med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge, som år 1814 bildade union med Sverige.

Färöarna

Färöarna (färöiska Føroyar, svensk översättning "Fåröarna"; danska Færøerne) är en ögrupp norr om Brittiska öarna som ingår i det danska kungariket. Dock är Färöarna självstyrande i många lokala frågor sedan 1948, men står utanför Europeiska unionen, trots att resten av det danska riket är med. På de 18 öarna bor knappt 50 000 personer, varav ungefär 17 000 i huvudstaden Torshamn (färöiska Tórshavn) och 5 000 i Färöarnas andra stad Klaksvik (färöiska Klaksvík). Endast en av de 18 öarna (Lítla Dímun) är obebodd.

Grönland

Grönland (grönländska: Kalaallit Nunaat; "inuiternas land" = människornas land) är en ö belägen i norra Atlanten. Det är ett självstyrande danskt territorium. Med sina 2,2 miljoner km² är Grönland världens största ö. Provinshuvudstad är Nuuk, på danska Godthåb.

Island

Genom bildandet av Kalmarunionen 1397 kom Norge liksom Island under danskt styre, vilket för Islands del fortsatte fram till 1904, då ett självstyre inleddes. År 1918 fick Island självständighet, fortfarande i union med Danmark, såsom konungariket Island (Konungsríkið Ísland), vilket innebar bland annat att Danmark skötte Islands utrikespolitik medan Island hade självstyre i det mesta och hade gemensam konung (personalunion) med Danmark. Under andra världskriget blev Danmark ockuperat av Tyskland, men Island blev i stället ockuperat av Storbritannien. Den 17 juni 1944 löpte Islands unionsavtal med Danmark ut. För att undvika en tysk ockupation av Island förlängde man inte avtalet utan utropade sig som republik, något som en del danskar sett som förräderi.

Kolonier i öst och väst

  • Danska Indien:
  • Trankebar på Koromandelkusten i nuvarande Tamil Nadu 1620-1845.
  • Serampore (danska Frederiksnagore) i Västbengalen 1755-1845 och Balasore i Orissa 1763-1845.
  • Nikobarerna (danska Frederiksöerne) 1784-1868
  • Danska Guldkusten 1661-1850: Fort Christiansborg (Osu Castle) i Accra m.fl. fort, faktorier och kastell i nuvarande Ghana.
  • Danska Västindien (nuvarande Amerikanska Jungfruöarna):
  • Saint Thomas 1671-1917
  • Saint John 1718-1917
  • Saint Croix 1733-1917

Militära register

Kartor

  • Kort på nettet är motsvarigheten till svenska Lantmäteriets hemsida om man behöver leta efter orter i Danmark. Länken leder till en sökbar karta.
  • Købstadskort Statens Arkivers databas med kartor över danska städer, s.k. köpstäder.

Mormonerna

Mormonerna har mycket information om Danmark här: FamilySearch:Denmark

Aristokrati

Vapenbild för den uradliga släkten Bille

Den danska adeln, grovt indelat i uradel, brevadel, högadel och lågadel, består idag av cirka 200 släkter som antingen är obetitlade, friherrliga, länsfriherrliga, grevliga, eller länsgrevliga[5]. Som uradel räknas de adelssläkter som existerade före reformationen (1536), medan brevadel är den adel som därefter har erhållit adelsbrev.[6] Allt som allt har det existerat cirka 725 danska adelssläkter genom tiderna, varav en hel del av dem också haft svenska grenar.

Religiösa minoriteter

  • Jødisk Genealogisk Selskab i Danmark är föreningen för judisk släktforskning. Man betonar att det rör sig om gränsöverskridande släktforskning och har ett nära samarbete med andra judiska släktforskningsorganisationer.

Namnskick

Det faktum att det i Danmark existerar ett annat namnskick än i Sverige kan få släktforskare att tro att personer som fått namn efter samtida "kändisar" faktiskt hör till dennes släkt. Således finns det i Danmark åtskilliga "Tomas Kingo" med åtföljande patronymikon, som inte alls är släkt med den populäre biskopen och psalmdiktaren Thomas Kingo, utan bara har fått biskopens för- och efternamn som sina förnamn. Tomas Kingo Nikolajsen kan således mycket väl heta Tomas Kingo i förnamn och Nikolajsen i efternamn. Många danskar har dessutom två efternamn, till exempel Poul Nyrup Rasmussen. Det första efternamnet, som ofta är moderns efternamn och formellt kallas för mellannamn, kan användas vid tilltal, men det är det andra som sorterar bäraren i telefonkatalogen och är det "riktiga" efternamnet.

Genealogiska organisationer och internetresurser (externa länkar)

  • Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger är i grund och botten motsvarigheten till det svenska riksförbundet SSf. Man har 37 lokalföreningar över hela Danmark: Brønderslev, Djursland, Grindsted, Hedeboegnen, Herning, Hjørring, Nordvestjysk Slægthistorisk Forening, Horsensegnen Slægtsforskere, Hvidovre, Kolding, Korsør, Løgstør, Mors, Nordsjælland, Odderegnen, Odense, Randers, Roskilde, Ry, Rødovre, Silkeborg, Skibby, Storkøbenhavn, Slægthistorisk Forening Guldborgsund, Sydkystens Slægtsforkerforening i Gersagerparken, Sydsjælland, Sæby-Saltlandet, Sønderjylland, Thy, Trekantområdet, Vejle, Vestegnen-Glostrup, Vestlolland, Viborg, Ø.V.N. Horne Herred, Ålborg, samt Århus.
  • DIS-Danmark är motsvarigheten till DIS i Sverige och har sju lokalföreningar som kan återfinnas i DIS-Danmarks hemsida Slægt&Data. Dessa är: Ålborg, Faxe, Helsingør, København-Nord, Odense, Slagelse-Sorø och Syd-Fyn.
  • Slægt&Datas DIS-forum är DIS-Danmarks motsvarighet till Rötters Anbytarforum - ett diskussionsfora för släktforskare.
  • Anetavlen Slægthistorisk Forening for Storkøbenhavn har ett eget diskussionsforum kallad Anetavlen, där man kan efterlysa och ställa frågor.
  • Släktforskning över Öresund hjälper släktforskare från båda sidor att ta sig fram "på andra sidan".
  • Hovedstadsarkiver.dk Siten hovedstadsarkiver.dk er udarbejdet af Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv, Frederiksberg Stadsarkiv, Københavns Stadsarkiv og Statens Arkiver.
  • Samfundet for dansk genealogi og Personalhistorie, grundad redan 1879, är motsvarigheten till svenska GF eller Personhistoriska Samfundet, dvs en förening med lite mer vetenskaplig (eller fördjupad) verksamhet, samt personhistoriska studier på schemat. Samfundet for dansk genealogi og Personalhistorie är riksomfattande.
  • Netdetektiverne "Siden 2001 har vi ydet den særlige indsats, at vi uden beregning, har hjulpet mennesker med at opspore savnede personer. Det har været biologiske forældre, søskende, halvsøskende, bortadopterede børn, bedsteforældre, gamle venner og gode rejsekammerater – også udenfor landets grænser."
  • Hvem Forsker Hvad Bogen er udkommet i 2010 for 42. gang, med indlæg om slægter, områder og emner man forsker i, således at man kan få kontakt med andre der forsker i det samme emne eller område.
  • Arkivdatabasen Daisy är Danmarks motsvarighet till NAD Nationella ArkivDatabasen.
  • Historisk Samling fra Besættelsestiden 1940-45 (HSB) (Historisk samling från ockupationstiden 1940-45) samlar material och vittnesmål om tiden för andra världskriget och den tyska ockupationen av Danmark.
  • Frihedsmuseets modstandsdatabase Danska Nationalmuséets databas om andra världskrigets motståndsrörelse i Danmark.
  • Dødsannoncer i Danmark Sökbar internetdatabas för dödsannonser i hela Danmark.
  • Skifte- og fæsteuddrag Bouppteckningsdatabas
  • Historiens Hus, Odense Historiens Hus er en guldgrube for slægtsforskere med rødder i Odense og på Fyn.
  • Sammenslutningen af Lokalarkiver organiserar de danska lokalarkiven som finns spridda över hela landet. Lokalarkiven är en dansk motsvarighet till bygdearkiv och hembygdsföreningar i Sverige.
  • Krabsens stednavnebase är en ortnamnsdatabas där man kan söka danska ortnamn.
  • Esbjerg Byhistoriske Arkiv - Søulykker Databas över olyckor till sjöss.
  • Dansk Folkemindesamlings billedarkiv
  • Historisk billedarkiv Danskebilleder.dk er en billeddatabase, som gør det muligt at søge i billedsamlinger fra de deltagende arkiver og biblioteker. Motsvarar svenska SOFIE-projektet.
Foton ur Handels- og Søfartsmuseets billedarkiv - Saxarens förlisning
  • Handels- og Søfartsmuseets billedarkiv innehåller en digitaliserad fotodatabas på över 32 000 sökbara fotografier. Fotografierna rör inte bara Danmark, utan där återfinner man också annat (se ovan).
  • Vartov-Arkivet - arkivet for folkelige bevægelser Vartov-Arkivets samlinger omfatter arkivalier, billeder, film lydklip og udklip fra højskoler, husholdnings- og landbrugsskoler, efterskoler, folkekor, ungdoms- og gymnastikforeninger og andre foreninger. Ikke mindst arkivalier fra enkeltpersoner i det grundtvigske kulturmiljø i vid betydning.
  • Landsbyhistorier En sajt som samlar på byars historier.
  • Danmarks Nationale Privatarkivdatabase- DANPA I DANPA kan du søge oplysninger om arkivalier og billeder af privat oprindelse, som opbevares i lokal- og stadsarkiver, Statens Arkiver, Museernes Samlinger, Det Kongelige Bibliotek, Frihedsmuseet samt forskellige specialsamlinger som f.eks. Det Danske Udvandrerarkiv og Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv. Desuden kan du søge efter tryksager, kort, tegninger, lyd og film, som de pågældende institutioner har registreret elektronisk.

Släktskapsrelationer på danska

Kinshipdk.png


Källor:

  1. Se t.ex. berättelsen om Pelle Erövraren av Martin Andersen Nexø.
  2. Amt-Herred-Sogn - en portal där man hittar listor på danska socknar, härader och historiska amt.
  3. Danska Wikipedia: Kirkebog
  4. Artikel i Danska Wikipedia
  5. Svensk uppslagsbok - nätupplagan
  6. Adel i Danmark, Danska Wikipedia