Danmark

Från Wiki-Rötter
Version från den 13 december 2010 kl. 11.32 av Jojje (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Danmarks flagga

Det finns omkring 45 000 danskar som lever i Sverige idag, men antalet svenskar som härstammar från Danmark är många gånger fler. De svenskar som har sina rötter i Skåne, Halland och Blekinge, har danska rötter, eftersom dessa landskap tillhört Danmark fram till år 1658, då de efter freden i Roskilde tillföll Sverige. Dessutom har det genom seklerna förekommit en stor migration mellan länderna, speciellt vid missväxt och då stora skaror varit arbetslösa i endera landet[1]. På senare år har invandringen präglats av Öresundsbrons tillkomst, då många danska flyttar till den svenska sidan på grund av ekonomiska skäl. Den danska restriktiva invandringspolitiken har även den resulterat i att familjer flyttat över sundet.

Innehåll

Danmark - kort historik

Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes styvson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Administrativ indelning - igår och idag

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i 13 amt (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i 270 kommuner (2006). Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Här nedan redovisas först de historiska amten, som släktforskare vanligtvis använder sig av, men de nya regionerna är de gällande administrativa enheterna som arkivväsendet är beroende av - redovisas också.

Danmarksamt.png
  1. (Københavns kommun)
  2. (Frederiksbergs kommun)
  3. Københavns amt
  4. Frederiksborgs amt
  5. Roskilde amt
  6. Vestsjællands amt
  7. Storstrøms amt
  8. Fyns amt
  9. Sønderjyllands amt
  10. Ribe amt
  11. Vejle amt
  12. Ringkjøbings amt
  13. Viborg amt
  14. Nordjyllands amt
  15. Århus amt
  16. Bornholms amt

Aktuell regional administrativ indelning

  • Region Hovedstaden
  • Region Midtjylland
  • Region Syddanmark
  • Region Sjælland
  • Region Nordjylland

Offentliga arkiv och bibliotek

Arkivorganisation-dk.png

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Rigsarkivet är en forskningsinstitution under kulturministeriet. Rigsarkivet insamlar arkivalier från alla centrala danska myndigheter, bl.a. ministerier, styrelser och försvaret samt från privatpersoner och organisationer och ställer dessa till förfogan for allmänheten. Läsesalarna har årligt omkring 19.000 besökande, företrädesvis släktforskare, forskare og studerande. På Rigsarkivets läsesal kan man studera arkivalier från och med 1100-talet till nutid. I arkivalierna kan man återfinna upplysningar om ens släkt och familj, myndigheters och militära dokument, osv. Alla är välkomna till Rigsarkivets läsesal, och det är avgiftfritt att nyttja arkivalierna.

  • Rigsarkivet
Rigsdagsgården 9
DK-1218 København K.
Internet: Rigsarkivet
  • Erhvervsarkivet (yrkesarkiv) är underställt Statens Arkiver.
  • Filmningscentret är underställt Statens Arkiver.
  • Dansk Data Arkiv är högintressant för släktforskare eftersom det är den underavdelningen av Statens Arkiver som ansvarar för de danska kyrkböckerna på nätet. Dansk Data Arkiv har även underavdelningen Dansk Demografisk Database...
  • Dansk Demografisk Database Här finns uppgifter från folketellingarna (folkräkningarna) från hela Danmark, som sakta men säkert kompletteras genom frivilliga inläsare. Dessutom finns databaser över emigranter, immigranter, en del datoriserade kyrkboksregister och mycket mer.

Danmarks Kongelige Bibliotek är en motsvarighet till den svenska Kungliga Biblioteket, som samlar arkivexemplar av varje tryckalster men också har stora samlingar av genealogica i sina samlingar.

  • Kongelige Bibliotek
Christians Brygge 8
DK-1219 København K
Danmark
Internet: Kongelige Bibliotek
Ett exempel på resurser i Kongelige Bibliotek som släktforskaren har nytta av är Portrætsamlingen som hyser inskannade fotografier av många danskar döda före 1940 (yngre material läggs inte ut på nätet av hänsyn till privatlivet). Samlingen är åtkomlig via ett formulär som man fyller i med namn och andra uppgifter, som kan ge ett antal träffar man sedan kan välja personer ur. Porträttet visas sedan med de personuppgifter som är inmatade i databasen (se exemplet nedan).
Portraetsamlingen.png

Regionala arkiv och bibliotek

Dk-arkiv.png

Danmark har fyra landsarkiv som i mångt och mycket fungerar likadant som våra egna svenska landsarkiv. De är, precis som de svenska, underavdelningar till Rigsarkivet och Statens Arkiver.

För Bornholm, Frederiksborg, Holbæk, Maribo, København and København City, Præstø, och Sorø, finns landsarkivet i Köpenhamn:

  • Landsarkivet for Sjælland
Jagtvej 10
DK-2200 København N
Danmark
Tel: +45 35 24 82 00
Internet: Landsarkivet for Sjælland

För Odense, Svendborg och öarna söder om Fyn, finns landsarkivet i Odense:

  • Landsarkivet for Fyn
Jernbanegade 36
DK-5000 Odense
Danmark
Tel: +45 66 12 58 85
Internet: Landsarkivet for Fyn

För Ålborg, Århus, Hjørring, Randers, Ribe, Ringkøbing, Skanderborg, Thisted, Viborg, och Vejle, finns landsarkivet i Viborg:

  • Landsarkivet for Nørrejylland
Ll. Sct. Hansgade 5
DK-8800 Viborg
Danmark
Tel: +45 86 62 17 88
Internet: Landsarkivet for Nørrejylland

För Slesvig (eller Sønderjylland) finns landsarkivet i Åbenrå:

  • Landsarkivet for Sønderjylland
Haderslevvej 45
DK-6200 Åbenrå
Danmark
Tel: +45 74 62 58 58
Internet: Landsarkivet for Sønderjylland


Byggskylt.jpg

Kyrklig indelning

Om landet har kristna kyrkor kan det vara bra att informera om hur den är indelad. (Se färdiga exempel i Wiki-Rötter.)

Släktforskning i Landet

Allmän information

Du har säkert några jätteviktiga goda råd att ge till den som ska släktforska i landet. Det gör inget om de är lite personliga. Här platsar generella råd och tips.

Hur börjar man?

Här förklarar du hur man kan börja släktforska i landet. Var man börjar, hur man fortsätter och vilka resurser som finns närmast till hands.

Några korta råd

Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.

Kyrkböcker

Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.

Civil folkbokföring

Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.

Folkräkningar

Om det har gjorts folkräkningar i landet, redovisar du för dem här. Berätta vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att inhämta ur dessa.

Invandring/Utvandring

Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.

Invandrarregister

Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)

Passagerarregister

Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.

Militära register

Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.

Mormonerna

Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.

Aristokrati

Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.

Religiösa minoriteter

Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.

Namnskick

Under den här rubriken kan man beskriva vilket namnskick som existerar och existerat. Har man i landet tidigare använt sig av patronymikon, kan det vara bra att redovisa och i så fall vilka former dessa hade.

Genealogiska organisationer och internetresurser

Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.


Källor:

  1. Se t.ex. berättelsen om Pelle Erövraren av Martin Andersen Nexø.