Skillnad mellan versioner av "Danmark"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(bygget pågår)
(bygget fortsätter)
Rad 149: Rad 149:
 
I dagens läge har Folkekirken väldigt lite med släktforskning att göra. Man har en strikt själavårdande uppgift, och är till föga hjälp om man skulle vända sig till en församling i släktforskningsärenden. De kyrkliga register som normalt ligger till grund för släktforskning har omhändertagits av Statens Arkiver och tillgängliggörs på landsarkiven eller via arkivens Internet-baserade databaser. Folketellingarna (folkräkningarna) har genomförts av statliga myndigheter, och har inget med kyrkans register att göra, även om registreringen skett på sockenbasis.
 
I dagens läge har Folkekirken väldigt lite med släktforskning att göra. Man har en strikt själavårdande uppgift, och är till föga hjälp om man skulle vända sig till en församling i släktforskningsärenden. De kyrkliga register som normalt ligger till grund för släktforskning har omhändertagits av Statens Arkiver och tillgängliggörs på landsarkiven eller via arkivens Internet-baserade databaser. Folketellingarna (folkräkningarna) har genomförts av statliga myndigheter, och har inget med kyrkans register att göra, även om registreringen skett på sockenbasis.
  
==Släktforskning i Landet==
+
==Släktforskning i Danmark==
  
 
===Allmän information===
 
===Allmän information===
 +
[[Fil:Slaegten.jpg|right|200px]]
 
Danmark har mycket att erbjuda för dem som söker sina rötter där. Precis som i Sverige har kyrkan fört böcker över sina församlings- medlemmar i varje socken sedan 1600-talet. Det man bör känna till är i vilken församling som ens anfäder tillhörde. Tillsammans med [[kyrkböcker]], [[folkräkning]]ar (folketellinger) och [[bouppteckning]]ar finns stora möjligheter att finna svar. Känner man bara till ungefär när en person avlidit och namnet på församlingen är kyrkböckerna och bouppteckningar de rätta källorna.  
 
Danmark har mycket att erbjuda för dem som söker sina rötter där. Precis som i Sverige har kyrkan fört böcker över sina församlings- medlemmar i varje socken sedan 1600-talet. Det man bör känna till är i vilken församling som ens anfäder tillhörde. Tillsammans med [[kyrkböcker]], [[folkräkning]]ar (folketellinger) och [[bouppteckning]]ar finns stora möjligheter att finna svar. Känner man bara till ungefär när en person avlidit och namnet på församlingen är kyrkböckerna och bouppteckningar de rätta källorna.  
  
Rad 157: Rad 158:
 
Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketellinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med släktnamn, men det går att hitta personer med patronymikon, även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.
 
Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketellinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med släktnamn, men det går att hitta personer med patronymikon, även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.
  
Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. DIS-Danmark har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund].
+
Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund].
  
[[Fil:Byggskylt.jpg]]
+
För den som föredrar att läsa böcker, finns en bra introduktionsbok som går att få tag på här i Sverige;  ''På Sporet af Slægten'' av Charlotte S.H Jensen, Arbejdsbog for Slægtsforskning, Utgiven av Statens Arkiver i samarbete med DR år 2002.
====Några korta råd====
+
  
 +
====Några korta råd====
 
Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.
 
Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.
  
 +
[[Fil:Byggskylt.jpg]]
 
===Kyrkböcker===
 
===Kyrkböcker===
 
 
Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.
 
Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.
  
 
===Civil folkbokföring===
 
===Civil folkbokföring===
 
 
Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.
 
Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.
  
Rad 176: Rad 176:
  
 
===Invandring/Utvandring===
 
===Invandring/Utvandring===
 
 
Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.
 
Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.
  
 
====Invandrarregister====
 
====Invandrarregister====
 
 
Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)
 
Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)
  
 
====Passagerarregister====
 
====Passagerarregister====
 
 
Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.
 
Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.
  
 
===Militära register===
 
===Militära register===
 
 
Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.
 
Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.
  
 
===Mormonerna===
 
===Mormonerna===
 
 
Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.
 
Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.
  
 
===Aristokrati===
 
===Aristokrati===
 
 
Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.
 
Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.
  
 
===Religiösa minoriteter===
 
===Religiösa minoriteter===
 
 
Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.
 
Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.
  
 
===Namnskick===
 
===Namnskick===
 
+
Det faktum att det i Danmark existerar ett annat [[namnskick]] än i Sverige kan få släktforskare att tro att personer som fått namn efter samtida "kändisar" faktiskt hör till dennes släkt. Således finns det i Danmark åtskilliga '''"Tomas Kingo"''' med åtföljande [[patronymikon]], som inte alls är släkt med den populäre biskopen och psalmdiktaren [http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Kingo Thomas Kingo], utan bara har fått biskopens för- och efternamn som sina ''förnamn''. ''Tomas Kingo Rasmussen'' kan således mycket väl heta ''Tomas Kingo'' i förnamn och ''Rasmussen'' i efternamn. Många danskar har dessutom <u>två efternamn</u>, till exempel ''Poul Nyrup Rasmussen''. Det första efternamnet, som ofta är moderns efternamn och formellt kallas för ''mellannamn'', kan användas vid ''tilltal'', men det är det <u>andra</u> som sorterar bäraren i telefonkatalogen och är det "riktiga" efternamnet.  
Under den här rubriken kan man beskriva vilket namnskick som existerar och existerat. Har man i landet tidigare använt sig av patronymikon, kan det vara bra att redovisa och i så fall vilka former dessa hade.
+
  
 
===Genealogiska organisationer och internetresurser===
 
===Genealogiska organisationer och internetresurser===
 
+
:* [http://www.ssf.dk/forening.htm Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger] är i grund och botten motsvarigheten till det svenska riksförbundet SSf. Man har 37 lokalföreningar över hela Danmark: Brønderslev, Djursland, Grindsted, Hedeboegnen, Herning, Hjørring, Nordvestjysk Slægthistorisk Forening, Horsensegnen Slægtsforskere, Hvidovre, Kolding, Korsør, Løgstør, Mors, Nordsjælland, Odderegnen, Odense, Randers, Roskilde, Ry, Rødovre, Silkeborg, Skibby, Storkøbenhavn, Slægthistorisk Forening Guldborgsund, Sydkystens Slægtsforkerforening i Gersagerparken, Sydsjælland, Sæby-Saltlandet, Sønderjylland, Thy, Trekantområdet, Vejle, Vestegnen-Glostrup, Vestlolland, Viborg, Ø.V.N. Horne Herred, Ålborg, samt Århus.
Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.
+
:* [http://www.slaegtogdata.dk/ DIS-Danmark] är motsvarigheten till [[DIS]] i Sverige och har sju lokalföreningar som kan återfinnas i [[DIS-Danmark]]s hemsida [[Slægt & Data]]. Dessa är: Ålborg, Faxe, Helsingør, København-Nord, Odense, Slagelse-Sorø och Syd-Fyn.
  
 
----
 
----

Versionen från 13 december 2010 kl. 16.42

Danmarks flagga

Det finns omkring 45 000 danskar som lever i Sverige idag, men antalet svenskar som härstammar från Danmark är många gånger fler. De svenskar som har sina rötter i Skåne, Halland och Blekinge, har danska rötter, eftersom dessa landskap tillhört Danmark fram till år 1658, då de efter freden i Roskilde tillföll Sverige. Dessutom har det genom seklerna förekommit en stor migration mellan länderna, speciellt vid missväxt och då stora skaror varit arbetslösa i endera landet[1]. På senare år har invandringen präglats av Öresundsbrons tillkomst, då många danska flyttar till den svenska sidan på grund av ekonomiska skäl. Den danska restriktiva invandringspolitiken har även den resulterat i att familjer flyttat över sundet.

Innehåll

Danmark - kort historik

Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes styvson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Administrativ indelning - igår och idag

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i 13 amt (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i 270 kommuner (2006). Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Här nedan redovisas först de historiska amten, som släktforskare vanligtvis använder sig av, men de nya regionerna är de gällande administrativa enheterna som arkivväsendet är beroende av - redovisas också.

Danmarksamt.png
  1. (Københavns kommun)
  2. (Frederiksbergs kommun)
  3. Københavns amt
  4. Frederiksborgs amt
  5. Roskilde amt
  6. Vestsjællands amt
  7. Storstrøms amt
  8. Fyns amt
  9. Sønderjyllands amt
  10. Ribe amt
  11. Vejle amt
  12. Ringkjøbings amt
  13. Viborg amt
  14. Nordjyllands amt
  15. Århus amt
  16. Bornholms amt

Aktuell regional administrativ indelning

  • Region Hovedstaden
  • Region Midtjylland
  • Region Syddanmark
  • Region Sjælland
  • Region Nordjylland

Offentliga arkiv och bibliotek

Arkivorganisation-dk.png

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Rigsarkivet är en forskningsinstitution under kulturministeriet. Rigsarkivet insamlar arkivalier från alla centrala danska myndigheter, bl.a. ministerier, styrelser och försvaret samt från privatpersoner och organisationer och ställer dessa till förfogan for allmänheten. Läsesalarna har årligt omkring 19.000 besökande, företrädesvis släktforskare, forskare og studerande. På Rigsarkivets läsesal kan man studera arkivalier från och med 1100-talet till nutid. I arkivalierna kan man återfinna upplysningar om ens släkt och familj, myndigheters och militära dokument, osv. Alla är välkomna till Rigsarkivets läsesal, och det är avgiftfritt att nyttja arkivalierna.

  • Rigsarkivet
Rigsdagsgården 9
DK-1218 København K.
Internet: Rigsarkivet
  • Arkivalieronline.dk är en dansk motsvarighet till SVAR, där man kan läsa de inskannade kyrkböckerna på nätet. Skillnaden är dock jättestor, eftersom Arkivalieronline är fullkomligt GRATIS! (Se mer information under rubriken Internetresurser!)
  • Dansk Demografisk Database Här finns uppgifter från folketellingarna (folkräkningarna) från hela Danmark, som sakta men säkert kompletteras genom frivilliga inläsare. Dessutom finns databaser över emigranter, immigranter, en del datoriserade kyrkboksregister och mycket mer.

Danmarks Kongelige Bibliotek är en motsvarighet till den svenska Kungliga Biblioteket, som samlar arkivexemplar av varje tryckalster men också har stora samlingar av genealogica i sina samlingar.

  • Kongelige Bibliotek
Christians Brygge 8
DK-1219 København K
Danmark
Internet: Kongelige Bibliotek
Ett exempel på resurser i Kongelige Bibliotek som släktforskaren har nytta av är Portrætsamlingen som hyser inskannade fotografier av många danskar döda före 1940 (yngre material läggs inte ut på nätet av hänsyn till privatlivet). Samlingen är åtkomlig via ett formulär som man fyller i med namn och andra uppgifter, som kan ge ett antal träffar man sedan kan välja personer ur. Porträttet visas sedan med de personuppgifter som är inmatade i databasen (se exemplet nedan).
Portraetsamlingen.png

Regionala arkiv och bibliotek

Dk-arkiv.png

Danmark har fyra landsarkiv som i mångt och mycket fungerar likadant som våra egna svenska landsarkiv. De är, precis som de svenska, underavdelningar till Rigsarkivet och Statens Arkiver.

För Bornholm, Frederiksborg, Holbæk, Maribo, København and København City, Præstø, och Sorø, finns landsarkivet i Köpenhamn:

  • Landsarkivet for Sjælland
Jagtvej 10
DK-2200 København N
Danmark
Tel: +45 35 24 82 00
Internet: Landsarkivet for Sjælland

För Odense, Svendborg och öarna söder om Fyn, finns landsarkivet i Odense:

  • Landsarkivet for Fyn
Jernbanegade 36
DK-5000 Odense
Danmark
Tel: +45 66 12 58 85
Internet: Landsarkivet for Fyn

För Ålborg, Århus, Hjørring, Randers, Ribe, Ringkøbing, Skanderborg, Thisted, Viborg, och Vejle, finns landsarkivet i Viborg:

  • Landsarkivet for Nørrejylland
Ll. Sct. Hansgade 5
DK-8800 Viborg
Danmark
Tel: +45 86 62 17 88
Internet: Landsarkivet for Nørrejylland

För Slesvig (eller Sønderjylland) finns landsarkivet i Åbenrå:

  • Landsarkivet for Sønderjylland
Haderslevvej 45
DK-6200 Åbenrå
Danmark
Tel: +45 74 62 58 58
Internet: Landsarkivet for Sønderjylland

Universitetsbibliotekets utbud av böcker är stort - mest publikationer från Danmark.

  • Universitetsbibliotekets 1 Af (Div.)
Fiolstræde 1
DK-1171 København
Danmark
Internet: Universitetsbiblioteket
  • Universitetsbibliotekets 2 Af (Div.)
Nørre Alle 49
DK-2200 København
Danmark

Frederiksberg Kommunebibliotek har samlingar gällande lokalhistoria, kartor, tidskrifter och en stor samling släkthistoria.

  • Frederiksberg Kommunebibliotek
Solbjergvej 25
DK-2000 København
Danmark

Kyrklig indelning

Det var kung Kristian IV som ålade kyrkan att börja föra kyrkböcker i mitten på 1640-talet. Före dess fördes kyrkböcker spontant här och där, tidigast i Naksovs sogn 1572. Precis som i Sverige erkändes endast den danska evangelisk-lutheranska statskyrkan - Folkekirken - fram till mitten av 1700-talet, då den reformerta kyrkan erkändes officiellt. Mosaiska församlingar erkändes först 1814, medan katolska bekännare de facto erkändes redan på 1680-talet. I mitten på 1800-talet infördes religionsfrihet, men alla var i praktiken tvungna att ändå folkbokföra sig i Folkekirkens församlingsliggare.

Ända sedan reformationen då Folkekirken skapades har Danmark haft en erkänd statskyrka. Statskyrkan sköter mycket av de uppgifterna som tidigare sköttes även av Svenska kyrkan i Sverige då den senare hade en liknande roll. Folkekirken registrerar alla adressändringar, ändringar av civilstånd, födslar och dödsfall etc. Undantaget gäller det som tidigare var Sönderjyllands amt i nuvarande Region Syddanmark där sådant sköts av kommunerna, detta som ett arv från den tiden då området tillhörde Preussen på 1800-talet.

Kyrkan är indelad i elva stift varav ett finns på Grönland. Under sig har dessa 2 400 kyrkor. Bornholm hör till Köpenhamns stift. Färöarnas stift lämnade Danska folkkyrkan 2007 och blev en självständig kyrka, Färöarnas folkkyrka.

  • Köpenhamns stift
  • Helsingörs stift
  • Roskilde stift
  • Lolland-Falsters stift
  • Fyns stift
  • Ålborgs stift
  • Viborgs stift
  • Århus stift
  • Ribe stift
  • Haderslevs stift
  • Grönlands stift

I dagens läge har Folkekirken väldigt lite med släktforskning att göra. Man har en strikt själavårdande uppgift, och är till föga hjälp om man skulle vända sig till en församling i släktforskningsärenden. De kyrkliga register som normalt ligger till grund för släktforskning har omhändertagits av Statens Arkiver och tillgängliggörs på landsarkiven eller via arkivens Internet-baserade databaser. Folketellingarna (folkräkningarna) har genomförts av statliga myndigheter, och har inget med kyrkans register att göra, även om registreringen skett på sockenbasis.

Släktforskning i Danmark

Allmän information

Slaegten.jpg

Danmark har mycket att erbjuda för dem som söker sina rötter där. Precis som i Sverige har kyrkan fört böcker över sina församlings- medlemmar i varje socken sedan 1600-talet. Det man bör känna till är i vilken församling som ens anfäder tillhörde. Tillsammans med kyrkböcker, folkräkningar (folketellinger) och bouppteckningar finns stora möjligheter att finna svar. Känner man bara till ungefär när en person avlidit och namnet på församlingen är kyrkböckerna och bouppteckningar de rätta källorna.

Hur börjar man?

Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de digitaliserade folketellinger (folkräkningar), som man kommer åt genom Dansk Demografisk Database. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med släktnamn, men det går att hitta personer med patronymikon, även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.

Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. DIS-Danmark har en sida med tips om hur man kommer igång: Introduktion til slægtsforskning och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter Slægtsforskning over Øresund.

För den som föredrar att läsa böcker, finns en bra introduktionsbok som går att få tag på här i Sverige; På Sporet af Slægten av Charlotte S.H Jensen, Arbejdsbog for Slægtsforskning, Utgiven av Statens Arkiver i samarbete med DR år 2002.

Några korta råd

Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.

Byggskylt.jpg

Kyrkböcker

Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.

Civil folkbokföring

Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.

Folkräkningar

Om det har gjorts folkräkningar i landet, redovisar du för dem här. Berätta vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att inhämta ur dessa.

Invandring/Utvandring

Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.

Invandrarregister

Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)

Passagerarregister

Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.

Militära register

Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.

Mormonerna

Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.

Aristokrati

Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.

Religiösa minoriteter

Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.

Namnskick

Det faktum att det i Danmark existerar ett annat namnskick än i Sverige kan få släktforskare att tro att personer som fått namn efter samtida "kändisar" faktiskt hör till dennes släkt. Således finns det i Danmark åtskilliga "Tomas Kingo" med åtföljande patronymikon, som inte alls är släkt med den populäre biskopen och psalmdiktaren Thomas Kingo, utan bara har fått biskopens för- och efternamn som sina förnamn. Tomas Kingo Rasmussen kan således mycket väl heta Tomas Kingo i förnamn och Rasmussen i efternamn. Många danskar har dessutom två efternamn, till exempel Poul Nyrup Rasmussen. Det första efternamnet, som ofta är moderns efternamn och formellt kallas för mellannamn, kan användas vid tilltal, men det är det andra som sorterar bäraren i telefonkatalogen och är det "riktiga" efternamnet.

Genealogiska organisationer och internetresurser

  • Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger är i grund och botten motsvarigheten till det svenska riksförbundet SSf. Man har 37 lokalföreningar över hela Danmark: Brønderslev, Djursland, Grindsted, Hedeboegnen, Herning, Hjørring, Nordvestjysk Slægthistorisk Forening, Horsensegnen Slægtsforskere, Hvidovre, Kolding, Korsør, Løgstør, Mors, Nordsjælland, Odderegnen, Odense, Randers, Roskilde, Ry, Rødovre, Silkeborg, Skibby, Storkøbenhavn, Slægthistorisk Forening Guldborgsund, Sydkystens Slægtsforkerforening i Gersagerparken, Sydsjælland, Sæby-Saltlandet, Sønderjylland, Thy, Trekantområdet, Vejle, Vestegnen-Glostrup, Vestlolland, Viborg, Ø.V.N. Horne Herred, Ålborg, samt Århus.
  • DIS-Danmark är motsvarigheten till DIS i Sverige och har sju lokalföreningar som kan återfinnas i DIS-Danmarks hemsida Slægt & Data. Dessa är: Ålborg, Faxe, Helsingør, København-Nord, Odense, Slagelse-Sorø och Syd-Fyn.

Källor:

  1. Se t.ex. berättelsen om Pelle Erövraren av Martin Andersen Nexø.