Claes Lorentz Grill

Från Wiki-Rötter
Version från den 19 april 2011 kl. 13.36 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Claes Lorentz Grill

Claes Lorentz Grill föddes den 24 maj 1817 på Mariedamm i Lerbäcks församling, Örebro län, som son av protokollssekreteraren och brukspatronen Fredrik Vilhelm Grill och hans hustru Regina Kristina Nordenfelt. Han vigdes den 26 februari 1854 i Linköping vid Henrietta Charlotta Catarina Lidman (1825 - 1906), dotter av domprosten Sven Fredric Lidman och hans hustru Ebba Margaretha Annerstedt. Claes Lorentz Grill dog den 17 juni 1907 på Godegårds bruk i Godegårds församling, Östergötlands län, 90 år gammal.

Efter privat undervisning i hemmet inskrevs Grill den 8 juni 1830 vid Uppsala Universitet, vilka studier så småningom resulterade i examina i levande språk, 1844 i Uppsala och 1853, inför Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Han avlade artilleriofficersexamen 1831 och genomgick högre artilleriläroverket å Marieberg 1838 - 1841. Grills militära karriär markeras av följande utnämningar: underlöjtnant vid Göta artilleriregemente den 7 september 1836, löjtnant den 2 augusti 1844, och kapten vid samma regemente den 20 juni 1855, major i armén och generalstaben den 23 februari 1858 och överstelöjtnants avsked den 3 september 1867 med rätt att kvarstå över stat i generalstaben.

Grill var 1846 - 1850 gymnastiklärare vid Göteborgs gymnasium och elementarläroverk. Efter sin avgång ur krigstjänst var han verksam som förvaltare och delägare i Godegårds bruk, Östergötlands län, och Mariedamms bruk, Örebro län.

Claes Lorentz Grill var under hela sitt liv mycket aktiv såsom skribent och han publicerade under tiden 1854-1898 ett mycket stort antal arbeten, broschyrer, tidningsartiklar och tidskriftsuppsatser i militära, politiska och sociala ämnen (se Svenskt biografiskt lexikon (SBL), del 17, sid 290), t ex Handbok för Kongl Götha artilleri-regementes instruktörer i sabelhuggning 1845, Några erinringar vid det nya "Förslaget till stafflag" 1863, Anteckningar om Godegårds socken och Godegårds gods i äldre och nyare tider 1866, Förslag till ordnande af Sveriges Försvarsväsende af en äldre militär 1870, Om superiet och brännvinsförfattningarne 1877, Utur minnet och dagboken. Sjelfbiografi och anteckningar om Godegårds bruk och gods 1898. Hans skrifter ger bilden av en starkt konservativ militär, motståndare till centralförsvarstanken och varm anhängare av indelningsverket.

Mest känd för eftervärlden och fr a släktforskare är Claes Lorentz Grill såsom författare till det omfattande arbetet om det svenska indelningsverket. Hans "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, eller tabellariska förteckningar öfver arméens boställen samt öfver samtlige rusthåll och rothåll i riket" utkom 1855-1858 i fyra delar med titlarna "Rusthålls-regementerne" (1855), "Rothålls-regementerne" (1856), "Båtsmans-kompanierne" (1858) och "Extra roteringen" (1857). Arbetet omfattar sammanlagt 682 sidor späckade med fakta rörande indelningsverkets organisation vid mitten av 1800-talet. Verket utarbetades för militärt bruk såsom en översikt över arméns boställen och hela indelningen i rusthåll och rotar. Indelningsverket, som genomfördes systematiskt av Karl XI på 1680-talet som en organisation för avlöning av en stående svensk armé, byggd på roteringen och rusthållet, varigenom soldaterna tillförsäkrades underhåll såväl i freds- som krigstid, var mycket stabilt till sin uppbyggnad och förblev i stort sett oförändrat intill sitt upphörande 1901, då det successivt avvecklades. Vid utgivningen av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" utgavs del I i två upplagor, varav upplaga 1 omfattade Inledning: Kort öfversigt af Svenska Indelningsverket samt Kavalleriet med sidnumrering 1 - 247 samt upplaga 2 endast Kavalleriet med sidnumrering 1 - 149. Upplaga 2 var tydligtvis avsedd att utgöra en handbok för praktisk användning.

Källor

Se också