Skillnad mellan versioner av "Civilförvaltningens organisation"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Påbörjat en ny artikel)
 
Rad 12: Rad 12:
 
=== Centrala ämbetsverk ===
 
=== Centrala ämbetsverk ===
 
Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:
 
Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:
*''[[Svea hovrätt]]'', med [[Riksrådet i Sverige|riksrådet]]s formellt främste ledamot, juristen [[riksdrots]]en som ordförande (chef)
+
*''[[Svea hovrätt]]'', med [[Riksrådet i Sverige|riksrådet]]s formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
*''[[Krigskollegiet]]'', med [[riksmarsk]]en i riksrådet som chef,
+
*''[[Krigskollegiet]]'', med riksmarsken i riksrådet som chef.
*''[[Amiralitetskollegiet]]'', med [[riksamiral]]en som chef,
+
*''[[Amiralitetskollegiet]]'', med riksamiralen som chef.
*''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten [[skattkammare]]n eller kammaren som Gustav Vasa inrättade; ordet ''[[kameral]]'' har uppstått ur namnet på detta ämbetsverk), med [[riksskattmästare]]n som chef; samt
+
*''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
*''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande [[regeringskansliet]]) med [[rikskansler]]n som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
+
*''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
 
+
  
 
=== Länsstyrelser ===
 
=== Länsstyrelser ===
 +
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades länsstyrelserna. En landshövding tillsattes som chef i varje län och som blev konungens befallningshavare i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta polismyndighet, övervaka att lag och rätt skipades av domstolarna, mota oro och uppror, söka undersåtarnas bästa, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "Konungens befallningshavare" och länet kallades "Hövdingadömet".
  
 
==Landsbygd==
 
==Landsbygd==
  
 
=== Fögderier ===
 
=== Fögderier ===
 
+
'''Fögderi''' avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]]. År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande [[Riksskatteverket]] (RSV) till det nya [[Skatteverket]]. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. [[mantalsskrivning]], [[taxering]] och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 [[fogde]]n, eller [[kronofogde]] som denne också kallades. Vidare fanns även en [[häradsskrivare]], vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera [[Kronolänsman|kronolänsmän]], vilka hade [[Fjärdingsman|fjärdingsmän]] som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida [[slottslän]]en, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken [[Förläning|förlänades]] slottets [[hövitsman]] då rätten att uppbära skatt från traktens bönder.
  
 
=== Länsmansdistrikt ===
 
=== Länsmansdistrikt ===

Versionen från 8 november 2010 kl. 12.25

Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.

Byggskylt.jpg

Innehåll

Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början.

Kunglig Majestät

Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var Kunglig Majestät.

Centrala ämbetsverk

Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:

  • Svea hovrätt, med riksrådets formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
  • Krigskollegiet, med riksmarsken i riksrådet som chef.
  • Amiralitetskollegiet, med riksamiralen som chef.
  • Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
  • Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.

Länsstyrelser

När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades länsstyrelserna. En landshövding tillsattes som chef i varje län och som blev konungens befallningshavare i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta polismyndighet, övervaka att lag och rätt skipades av domstolarna, mota oro och uppror, söka undersåtarnas bästa, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "Konungens befallningshavare" och länet kallades "Hövdingadömet".

Landsbygd

Fögderier

Fögderi avsåg förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive länsstyrelse. År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande Riksskatteverket (RSV) till det nya Skatteverket. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. mantalsskrivning, taxering och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 fogden, eller kronofogde som denne också kallades. Vidare fanns även en häradsskrivare, vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera kronolänsmän, vilka hade fjärdingsmän som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida slottslänen, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken förlänades slottets hövitsman då rätten att uppbära skatt från traktens bönder.

Länsmansdistrikt

Fjärdingsmansdistrikt

Städer

Rådhusrätter och magistrater

Källor

Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)