Skillnad mellan versioner av "Centrala ämbetsverk"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(kategoriserade)
 
Rad 1: Rad 1:
 +
[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]
 
'''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket ''central förvaltningsmyndighet''. Ämbetsverken har sitt ursprung i de ''kollegier'' som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.
 
'''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket ''central förvaltningsmyndighet''. Ämbetsverken har sitt ursprung i de ''kollegier'' som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.
  

Nuvarande version från 29 december 2010 kl. 15.39

Lilla riksvapnet.png

Centralt ämbetsverk är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket central förvaltningsmyndighet. Ämbetsverken har sitt ursprung i de kollegier som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.

De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:

  • Svea hovrätt, med riksrådets formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
  • Krigskollegiet, med riksmarsken i riksrådet som chef.
  • Amiralitetskollegiet, med riksamiralen som chef.
  • Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
  • Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.