Skillnad mellan versioner av "Centrala ämbetsverk"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(kategoriserade)
 
(En mellanliggande version av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]
 
'''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket ''central förvaltningsmyndighet''. Ämbetsverken har sitt ursprung i de ''kollegier'' som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.
 
'''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket ''central förvaltningsmyndighet''. Ämbetsverken har sitt ursprung i de ''kollegier'' som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.
  
Rad 10: Rad 11:
  
 
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
 
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
 +
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Nuvarande version från 29 december 2010 kl. 15.39

Lilla riksvapnet.png

Centralt ämbetsverk är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket central förvaltningsmyndighet. Ämbetsverken har sitt ursprung i de kollegier som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.

De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:

  • Svea hovrätt, med riksrådets formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
  • Krigskollegiet, med riksmarsken i riksrådet som chef.
  • Amiralitetskollegiet, med riksamiralen som chef.
  • Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
  • Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.