Skillnad mellan versioner av "Båtsmanshåll"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med 'Ett '''båtmanshåll''' var i Indelningsverket en gård som indelats till flottan. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en militärt utrustad sjöman....')
 
Rad 1: Rad 1:
Ett '''båtmanshåll''' var i [[Indelningsverket]] en gård som indelats till flottan. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en militärt utrustad sjöman. Kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler osv) Roten stod för båtsman, uniform och övrig utrustning.
+
Ett '''båtmanshåll''' var i [[Indelningsverket]] en gård som indelats till flottan. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en militärt utrustad sjöman. Kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler, osv) och [[rote]]n stod för [[båtsman]], uniform och övrig utrustning.
  
För att täcka utgifterna för detta var båtmanshållet befriat från skatt med ett fastställt belopp, lika för alla båtmanshåll inom regementet. Om skatten gården skulle betala inte nådde upp till den summan, och skattebefrielsen alltså inte täckte utgifterna, så fick båtmanshållet ekonomiskt bidrag från en, eller flera, gårdar. Dessa gårdar kallades augmenteshemman. Dessa augmentshemman (dvs gårdar) var indelta till ett bestämt båtmanshåll och en viss del av deras skatt gick till rotehållaren. Men augmentshemmanets ägare eller brukare räknades inte själv som rusthållare. En båtsmanhållare som inte fullgjorde sina förpliktelser, dvs hade en fullt rustad båtsman på plats, kunde han riskera att förlora äganderätten och besittningsrätten till sin gård, som då drogs in till kronan. Detta gällde även skattehemman.  
+
För att täcka utgifterna för detta var båtmanshållet befriat från skatt med ett fastställt belopp, lika för alla båtmanshåll inom regementet. Om skatten gården skulle betala inte nådde upp till den summan, och skattebefrielsen alltså inte täckte utgifterna, så fick båtmanshållet ekonomiskt bidrag från en, eller flera, gårdar. Dessa gårdar kallades [[augmenteshemman]]. Dessa augmentshemman (dvs gårdar) var indelta till ett bestämt båtmanshåll och en viss del av deras skatt gick till rotehållaren. Men augmentshemmanets ägare eller brukare räknades inte själv som rusthållare. En båtsmanhållare som inte fullgjorde sina förpliktelser, dvs hade en fullt rustad båtsman på plats, kunde han riskera att förlora äganderätten och besittningsrätten till sin gård, som då drogs in till kronan. Detta gällde även skattehemman.  
  
 
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]]
 
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Versionen från 27 november 2013 kl. 11.04

Ett båtmanshåll var i Indelningsverket en gård som indelats till flottan. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en militärt utrustad sjöman. Kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler, osv) och roten stod för båtsman, uniform och övrig utrustning.

För att täcka utgifterna för detta var båtmanshållet befriat från skatt med ett fastställt belopp, lika för alla båtmanshåll inom regementet. Om skatten gården skulle betala inte nådde upp till den summan, och skattebefrielsen alltså inte täckte utgifterna, så fick båtmanshållet ekonomiskt bidrag från en, eller flera, gårdar. Dessa gårdar kallades augmenteshemman. Dessa augmentshemman (dvs gårdar) var indelta till ett bestämt båtmanshåll och en viss del av deras skatt gick till rotehållaren. Men augmentshemmanets ägare eller brukare räknades inte själv som rusthållare. En båtsmanhållare som inte fullgjorde sina förpliktelser, dvs hade en fullt rustad båtsman på plats, kunde han riskera att förlora äganderätten och besittningsrätten till sin gård, som då drogs in till kronan. Detta gällde även skattehemman.