Skillnad mellan versioner av "Assyrier/Syrianer"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Syrianskaflaggan.svg.png|250px|right|Syrianska flaggan]]
+
[[Fil:Syrianskaflaggan.svg.png|thumb|250px|right|Syrianska flaggan]]
[[Fil:Assyriskaflaggan.png|250px|right|Assyriska flaggan]]
+
[[Fil:Assyriskaflaggan.png|thumb|250px|right|Assyriska flaggan]]
 
'''Assyrier/syrianer/kaldéer''' (Syriska: ܐܬܘܪܝܐ ܣܘܪܝܝܐ ܟܠܕܝܐ, Āṯūrāyē Sūryāyē Kaldaye), är en kristen etnisk folkgrupp som delar gemensam kultur, religion, ursprung och talar en variant av arameiska. De är ursprungligen från [[Irak]], [[Turkiet]], [[Iran]], [[Syrien]] och [[Libanon]]. På senare tid har många av dem flytt till USA, Kanada, Australien, Ryssland, Jordanien och till Europa; främst till Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, England, Österrike och Schweiz. Idag lever hundratusentals assyrier/syrianer/kaldéer i [[diaspora]]. '''I Sverige''' lever i storleksordningen '''90 000 - 120 000''' assyrier/syrianer/kaldéer <ref>''Migrationsverkets siffror'' för år 2007</ref> och är således en av de största [[Invandringen till Sverige|invandrargrupperna]] i landet.
 
'''Assyrier/syrianer/kaldéer''' (Syriska: ܐܬܘܪܝܐ ܣܘܪܝܝܐ ܟܠܕܝܐ, Āṯūrāyē Sūryāyē Kaldaye), är en kristen etnisk folkgrupp som delar gemensam kultur, religion, ursprung och talar en variant av arameiska. De är ursprungligen från [[Irak]], [[Turkiet]], [[Iran]], [[Syrien]] och [[Libanon]]. På senare tid har många av dem flytt till USA, Kanada, Australien, Ryssland, Jordanien och till Europa; främst till Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, England, Österrike och Schweiz. Idag lever hundratusentals assyrier/syrianer/kaldéer i [[diaspora]]. '''I Sverige''' lever i storleksordningen '''90 000 - 120 000''' assyrier/syrianer/kaldéer <ref>''Migrationsverkets siffror'' för år 2007</ref> och är således en av de största [[Invandringen till Sverige|invandrargrupperna]] i landet.
  

Versionen från 16 september 2013 kl. 14.45

Syrianska flaggan
Assyriska flaggan

Assyrier/syrianer/kaldéer (Syriska: ܐܬܘܪܝܐ ܣܘܪܝܝܐ ܟܠܕܝܐ, Āṯūrāyē Sūryāyē Kaldaye), är en kristen etnisk folkgrupp som delar gemensam kultur, religion, ursprung och talar en variant av arameiska. De är ursprungligen från Irak, Turkiet, Iran, Syrien och Libanon. På senare tid har många av dem flytt till USA, Kanada, Australien, Ryssland, Jordanien och till Europa; främst till Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, England, Österrike och Schweiz. Idag lever hundratusentals assyrier/syrianer/kaldéer i diaspora. I Sverige lever i storleksordningen 90 000 - 120 000 assyrier/syrianer/kaldéer [1] och är således en av de största invandrargrupperna i landet.

För mer allmän information om folkgruppen assyrier/syrianer/kaldéer se Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Syrianer

Assyrisk-syriansk släktforskning

Släktträd över den syrianska släkten Mnayarji från staden Mardin i provinsen Tur Abdin i nuvarande sydöstra Turkiet (på arabiska).

De assyrier/syrianer som har utvandrat från Turkiet bör teoretiskt kunna återfinna sina förfäder i folkbokföringen MERNIS[2], där de turkiska medborgarna registrerats sedan bildandet av republiken 1923. Folkräkningar har genomförts ännu tidigare, den första 1904, och bör inkludera många personer som föddes under den andra halvan av 1800-talet. En betydande del av den assyrisk/syrianska befolkningen utraderades dock under de s.k. "Svärdets år" (Seyfo)[3], mitt under det pågående första världskriget, då det Osmanska riket passade på att utföra etniska rensningar riktade mot de kristna minoriteterna. Detta, och det faktum att folkmordet fortfarande förnekas av Turkiet, kan försvåra sökandet efter kristna förfäder. Ett visst hopp står dock att finna i det faktum att Turkiet ansökt om att få komma med i EU, vilket gynnar demokratiseringen av landet.

De assyrier/syrianer som har utvandrat från Syrien och Libanon kan söka sina närmaste förfäder i de civilregister av fransk modell som infördes i den del av det osmanska riket som tillföll Frankrike efter 1:a världskriget. Se vidare under Syrien och Libanon.

De kristna kyrkor som det assyriska/syrianska folket tillhör har fört kyrkböcker på samma sätt som kyrkan i övrigt. Under de mångåriga förföljeserna har dock mycket förlorats då många kyrkor bränts ner. En del arkiv blev dock räddade och flyttade till bl.a. Deyr ul-Zafaran[4] (Saffransklostret), ett syrisk-ortodoxt kloster, där de ännu ligger kvar[5].

Ett första initiativ till organiserad släktforskning för syrianer i Sverige

Den 11 augusti 2011 höll Syrianska kulturföreningen i Örebro ett seminarium om släktforskning, dit det kom cirka 25 personer. Det var det första resultatet av en tids samarbete mellan Sveriges Släktforskarförbunds projekt Släktforskning för invandrare, Arkivcentrum i Örebro och Syrianska Kulturföreningen i samma stad. Tanken med seminariet var att ha ett relativt opretentiöst utbyte av kunskaper åt båda hållen, då släktforskarna delade med sig av teknik och metodik, medan de syrianska deltagarna delade med sig av sin kunskap om sin kultur och sina traditioner. Arkivcentrum i Örebro berättade om sitt projekt med att dokumentera invandrares släktberättelser och hur man kan använda arkivet för att också lagra minoriteters historia. Syftet var att i det långa loppet att locka fler syrianer att börja intressera sig för släktforskning och kanske också dokumentation av släktberättelser, så att framtida generationer kan ta del av dem. Projektet, som kommer att fortsätta med regelbundna möten, leder förhoppningsvis till bildandet av en syriansk släktforskarförening.

Assyrisk-syrianska kyrkor

Anna Erdis med en översikt på sin syrianska släkt, Örebro 2010.

Källor:

  1. Migrationsverkets siffror för år 2007
  2. Turkiska statens egen web-info (engelska): http://www.nvi.gov.tr/English/Mernis_EN,Mernis_En.html
  3. Av Sveriges Riksdag 2009 erkänt osmanskt folkmord på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget.
  4. Deyr ul-Zafaran-klostret (Syrianska: ܕܝܪܐ ܕܡܪܝ ܚܢܢܝܐ, Dairo d-Mor Ḥannanyo) - Saffransklostret är en viktig syriansk-ortodoxt kloster nära staden Mardin i Turkiet.
  5. Enl. skr. uppg. fr. Alexi Mnayarji, Sollentuna, 2010-09-20