Skillnad mellan versioner av "Adel"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med 'Vapenrulla från Hyghalmen i Tyskland '''Adel,''' en samhällsgrupp som äger ''lagstadgade'', vanligtvis ''ärftliga'' ''privilegier'' av...')
 
(hänvisning)
 
(2 mellanliggande versioner av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
:''(Se även artikel [[Svensk adel]] med information om förhållanden i Sverige.)''
 
[[Fil:Vapenrulla.jpg|right|thum|350px|Vapenrulla från Hyghalmen i Tyskland]]
 
[[Fil:Vapenrulla.jpg|right|thum|350px|Vapenrulla från Hyghalmen i Tyskland]]
 
'''Adel,''' en samhällsgrupp som äger ''lagstadgade'', vanligtvis ''ärftliga'' ''privilegier'' av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet kan vara förenat med titlar och särskilda [[Heraldik|heraldiska]] rangtecken. Adelsprivilegier kan vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom militären.
 
'''Adel,''' en samhällsgrupp som äger ''lagstadgade'', vanligtvis ''ärftliga'' ''privilegier'' av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet kan vara förenat med titlar och särskilda [[Heraldik|heraldiska]] rangtecken. Adelsprivilegier kan vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom militären.
Rad 22: Rad 23:
 
== Nutid ==
 
== Nutid ==
 
Adeln i Sverige har som sådan aldrig avskaffats. Däremot upphörde adelns privilegier den 1 juli 2003.<ref name="Riddarhuset">[http://www.riddarhuset.se/jsp/admin/archive/sbdocarchive/Adelns_offrstatus.pdf Riddarhuset]</ref> Detta hade dock inte någon praktisk betydelse, främst då de flesta av rättigheterna i privilegierna sedan länge utsträckts till alla invånare som till exempel rätten att bedriva handel utanför städerna eller rätten att resa utomlands.<ref name="Riddarhuset"/> Samtidigt avskaffades [[Riddarhuset]]s offentligrättsliga ställning och blev därmed juridiskt likställd med vilken förening som helst. Nyadlande förekommer alltjämt i Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.<ref>''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], 16 oktober 2009, uppslagsord: ''adel''</ref> I Sverige avskaffades formellt kungens nobiliteringsrätt i samband med antagandet av 1974 års regeringsform. Den siste att adlas blev ''Sven Hedin'' 1902.
 
Adeln i Sverige har som sådan aldrig avskaffats. Däremot upphörde adelns privilegier den 1 juli 2003.<ref name="Riddarhuset">[http://www.riddarhuset.se/jsp/admin/archive/sbdocarchive/Adelns_offrstatus.pdf Riddarhuset]</ref> Detta hade dock inte någon praktisk betydelse, främst då de flesta av rättigheterna i privilegierna sedan länge utsträckts till alla invånare som till exempel rätten att bedriva handel utanför städerna eller rätten att resa utomlands.<ref name="Riddarhuset"/> Samtidigt avskaffades [[Riddarhuset]]s offentligrättsliga ställning och blev därmed juridiskt likställd med vilken förening som helst. Nyadlande förekommer alltjämt i Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.<ref>''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], 16 oktober 2009, uppslagsord: ''adel''</ref> I Sverige avskaffades formellt kungens nobiliteringsrätt i samband med antagandet av 1974 års regeringsform. Den siste att adlas blev ''Sven Hedin'' 1902.
 +
 +
==Se även==
 +
:* [[Frälse]]
 +
:* [[Svensk adel]]
 +
:* [[Riddarhuset]]
 +
:* [[Spansk adel]] ([[Hidalgos]])
 +
:* [[Sveriges ridderskap och adels kalender]]
 +
:* [[Den introducerade svenska adelns ättartavlor]]
 +
:* [[Äldre svenska frälsesläkter]]
 +
:* [[Ointroducerad adel]]
 +
:* [[Kalender över Ointroducerad adels förening]]
 +
 +
:Det finns även information om diverse olika länders adel under respektive lands sida, t.ex. [[Nederländerna]], [[Storbritannien]], etc.
 +
  
  

Nuvarande version från 20 december 2010 kl. 14.09

(Se även artikel Svensk adel med information om förhållanden i Sverige.)
Vapenrulla från Hyghalmen i Tyskland

Adel, en samhällsgrupp som äger lagstadgade, vanligtvis ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet kan vara förenat med titlar och särskilda heraldiska rangtecken. Adelsprivilegier kan vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom militären.

En adelsman är en mansperson med en adlig titel. Motsvarigheten på damsidan är en adelsdam. Adelsdam är den kvinna som antingen är född i en adlig familj, eller genom giftermål blivit upptagen i en adelsätt, eller själv blivit adlad.

Innehåll

Etymologi

Ordet adel kommer från lågtyskan och betyder 'härkomst', 'börd'. I svenska språket kom det in som lånord mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän", "frälset", "adeln" och "ridderskapet". Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt. Liknande skattefrihet åtnjöt även kyrkans män och kvinnor. Personer som inte tillhörde någon av dessa grupper kallades för ofrälse.

Historia

Antiken

Olika slags adelskap har funnits inom de flesta kulturer ända sedan de gamla egyptierna. Redan under arkaisk tid fanns det i de grekiska stadsstaterna grupper i samhället som hade högre status än övriga medborgare; i Aten behärskade de så kallade eupatriderna det politiska maskineriet suveränt före tyrannernas maktövertagande och demokratins införande. I det gamla Rom utgjordes adeln av patricierna, de enda invånarna i den tidiga republiken som hade full medborgarrätt. Senare, då de högsta ämbetena som en följd av ståndsstriderna öppnats för plebejer, framväxte med tiden en ny patricisk-plebejisk adel, nobilitas, vars medlemmare benämndes nobiles. Senrepublikens politiska gruppering optimates, som bekämpade de så kallade populares, dominerades av denna ämbetsaristokrati.

Medeltiden

På 800-talet under den europeiska medeltiden växte feodalstater fram i Europa. I början handlade det mest om att förläningar av jord delades till riddare. Riddaren var sen oftast skyldig att ställa upp med soldater när fursten behövde det. När det frankiska riket uppstod under ledning av ett allt mäktigare kungadöme fick kungens tjänare snart en ansedd och upphöjd ställning och bildade så en tjänsteadel som sammansmälte med den gamla bördsadeln. Inom andra europeiska länder gjordes på samma sätt. Längre fram fanns länsväsendet, det vill säga en form av avlöning för krigstjänsten till häst, vilket utbredde sig till hela adeln.

Förhållanden

Adeln slapp ursprungligen att betala statlig skatt mot att man satte upp beridet krigsfolk åt kungen (staten). I vissa fall kunde adeln också själv driva in skatt till olika lokala ändamål. Adeln hade även andra privilegier. Tidvis var det bara adliga personer som kunde bli officerare i krigsmakten, varför förtjänta underofficerare som skulle höjas upp till officerare adlades till exempel Silfverlood på Västgöta Ryttare eller Erik Dahlberg. Adeln hade länge ensamrätt på jakt och fiske, något som kung Gustaf III ändrade på. I vissa byar så kunde bara adeln äga en kvarn som andra fick betala avgift för när de ville använda.

Förändring

Adelns betydelse och inflytande ändrades successivt med början under den senare delen av medeltiden. Det första steget var under den så kallade militära revolutionen. Adelns skyldighet att ställa upp med trupper försvann successivt när stater började skapa egna arméer. Med de ekonomiska förändringarna under renässansen och framväxten av rika handelsmän och borgare förändrades adelns inflytande ytterligare, vilket fortsatte och förstärktes av den industriella revolutionen. De adelsfamiljer som tog del i den nya tidens former för ekonomisk tillväxt behöll och rent av förstärkte sin särställning i staten.

Nutid

Adeln i Sverige har som sådan aldrig avskaffats. Däremot upphörde adelns privilegier den 1 juli 2003.[1] Detta hade dock inte någon praktisk betydelse, främst då de flesta av rättigheterna i privilegierna sedan länge utsträckts till alla invånare som till exempel rätten att bedriva handel utanför städerna eller rätten att resa utomlands.[1] Samtidigt avskaffades Riddarhusets offentligrättsliga ställning och blev därmed juridiskt likställd med vilken förening som helst. Nyadlande förekommer alltjämt i Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.[2] I Sverige avskaffades formellt kungens nobiliteringsrätt i samband med antagandet av 1974 års regeringsform. Den siste att adlas blev Sven Hedin 1902.

Se även

Det finns även information om diverse olika länders adel under respektive lands sida, t.ex. Nederländerna, Storbritannien, etc.



  1. 1,0 1,1 Riddarhuset
  2. Nationalencyklopedin, på internet, 16 oktober 2009, uppslagsord: adel