Studentmatriklar

Från Wiki-Rötter

Hoppa till: navigering, sök
Uppsala universitets 400-års jubelfest : Efter studentkonserten den 7 september, sången i Karolina-palatsets trapphus, trappmarschen.

Studenter i äldre tider är väl dokumenterade. Förvånansvärt stor möda har lagts ner på att samla biografiska uppgifter om dem som varit inskrivna vid universiteten i Uppsala och Lund liksom om svenskar som studerat utomlands. Här nedan finns en förteckning över utgivna studentmatriklar.

Innehåll

Studenter

Förr eller senare kan man hitta en notis i husförhörslängden om att någon ana var ”student i Uppsala”, eller någon var präst, eller kunglig sekter, litterat rådman eller något annat, som kan få forskaren att misstänka att vederbörande varit inskriven vid något av universiteten i riket. Anfadern hade ”legat i Lund eller Uppsala”, som det hette förr, och kanske fortfarande.

Universitetet i Uppsala grundades ju som bekant av Jakob Ulfsson redan 1477, men fick under omvälvningarna under Gustav Vasas tid en nedgångsperiod och låg mest för fäfot. I slutet av 1500-talet insåg de styrande behovet av att det fanns högre undervisning inom landet, för utbildning av renläriga präster och tjänstemän för kronans behov, och återupprättade universitetet.

Ett universitet var också ett bra instrument för försvenskning av nya provinser och därför grundades universitetet i Dorpat 1632, och det i Lund 1668.

Studenterna, som inskrivits vid universitetet, organiserade sig i sällskap efter hemorten, i så kallade nationer, ett begrepp som hämtats från de stora universiteten på kontinenten. Det blev obligatoriskt att tillhöra någon nation, om man inte var av adel eller liknande. Detta nationstvång finns fortfarande i Lund och Uppsala, även om man kan kringgå detta i Uppsala genom att bli medlem i en närmast fiktiv nation, Skånelandens nation.

Nationens uppgift är att ta hand om landsmännen (medlemmarna) både andligen och fysiskt, genom att t.ex. erbjuda samvaro i olika sällskap och spex, ha ett bibliotek med kurslitteratur m.m., bygga studentbostäder, och kanske ha en lånekassa för behövande.

Vilken nation man ska tillhöra, kan bero på var man är född eller var man gått i skola, det finns varierande bestämmelser om detta.

Nationerna har fört matriklar över medlemmarna, då det var viktigt att se till att det enbart var de egna landsmännen som kunde ta del av nationens verksamhet. Dessa matriklar kan starta mycket långt tillbaks i tiden, och utgör ett förnämligt personhistoriskt material, då de ofta också innehåller uppgifter om studentens fortsatta karriär.

Detta insågs av tidiga personhistoriker och redan på 1800-talet utgavs ett antal av dessa matriklar i tryck, och har sedan under 1900-talet följts av flera.

Dessa tryckta matriklar är i allmänhet inte enbart ett avtryck av nationens matrikel, utan studenterna har försetts med rikhaltiga biografiska uppgifter, födelsedata, föräldrar, syskon, fruar och barn och inte sällan mindre släktutredningar, om fler medlemmar av samma släkt läst vid universitetet. Då finns förstås hänvisningar från de olika personerna till varandra.

Att hitta studenten

Om man inte vet vid vilken nation en upsaliensisk anfader var inskriven, så kan man konsultera det omfattande Personregistret till Uppsala universitets matrikel 1595-1817, som utarbetats av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971), där hitta namnet man söker, så se i själva matrikeln, som också finns tryckt, vilken natin han tillhörde. Nationsbeteckningen är oftast på latin, men det behöver inte innebära några svårigheter, wermelandus och uplandus genomskådas lätt.

I Uppsala är det väl främst matriklarna över de småländska studenterna, Smolandi Upsalienses, som man är tacksam över. De är utarbetade av Gösta Gideon Molin och Paul Wilstadius, och är mycket givande; även om inget arbete av den här arten är 100% tillförlitligt, så ligger nog detta på ca 99.8%.

Ett annat bra arbete är det över Västgöta nation, som utarbetats av Bo V:son Lundqvist.

Tyvärr är uppgiften att göra en sådan här matrikel ett mastodontjobb, att ta fram alla dessa upgifter om tusentals personer måste kräva ett alldeles speciellt intresse och massor av tid, varför det numera är glest mellan nyutgivningarna. Därför är det desto mer glädjande att Gösta Thimon för något år sedanm lyckades slutföra del II av Stockholms nations studenter i Uppsala, som går fram till 1750. Boken är passande nog utgiven av Kommittén för Stockholmsforskning, och är oumbärlig för den som är intresserad av det tidiga 1700-talets stockholmare.

I Lund

För Lunds del betade den tydligen ytterst idoge stadsfogden Carl Sjöström av de flesta nationerna i början av seklet. Landsarkivet i Göteborg, som tidigt insåg vikten av goda register, utarbetade i slutet av 1930-talet ett generalregister över studenterna i Lund, d.v.s Sjöströms matriklar samt Setterdahls över östgötarna, som sedan kopierats i en mindre upplaga och finns på arkiven bl.a.

Som tidigare nämndes fanns det enstaka studenter som av olika orsaker inte tillhörde någon nation, och för Lund finns då Barbro Edlunds förträffliga matrikel över dessa.

Uppsala

Lund

Åbo

Dorpat

Rostock

Wittenberg


(Artikeln är också publicerad i Släkthistoriskt Forum 2/1998.)

Externa länkar

Hämtad från "http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Studentmatriklar"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda