Släktforskarnas årsbok (2012)

Från Wiki-Rötter

Släktforskarnas årsbok '12 innehåller följande artiklar:

• Latinsk-svensk ordlista för släktforskare av Urban Sikeborg. Den som läser arkivhandlingar stöter snart på latinska ord och uttryck: Ibidem, ut supra och testes, känner de flesta släktforkare till. Men S.T. och rem in re är klurigare. Då behövs en bra ordlista.

• Ateneumseminaristernas brevböcker av Lars Helgöstam. I många år skrev klasskamraterna - småskollärarinnor runt om i Sverige - om sina liv i sju brevböcker. Men vart tog böckerna sedan vägen? Efter tre års letande återfanns de - i tryggt förvar.

• Hinsing från Landeryd, en spridd men kortlivad släkt av Sven Wallerstedt & Lars Hasselblad. På 1600-talet levde en häradsskrivare och rusthållare i östgötska Landeryd som hette Erik Persson, men som också kallade sig Hinsing. Här får vi stifta bekantskap med släkten som han blev stamfar till.

• Skilsmässoprotokoll – vägen till 1500-talet av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. I dag är skilsmässor varken ovanliga eller uppseendeväckande. Annat var det på 1600-talet. Genom en volym i Lunds domkapitels arkiv får vi en god inblick i den dåtida synen på det heliga äktenskapet.

• Släkten Stukat av Kjell Lindblom. Vilket ursprung har egentligen Närkesläkten med det märkliga namnet Stukat? Här framförs hypotesen att namnet är vallonskt och att släktens stamfar är kolaren Jean le Cet som kom till Sverige 1616.

• »Tikeföljet» på Rispetorp av Magnus Bäckmark. En söndag 1716 rann sinnet på kyrkoherden, hela predikan ägnade han åt att skälla ut familjen Gyllenbreider. Själv blev han avsatt, men sentida släktforskare kan glädja sig åt nya rön i de gamla protokollen.

• »Fordeliorum familia» av Tiina Miettinen. Släkten Fordell, mest verksam i Finland, har sedan 1500-talet varit föremål släktforskarnas intresse. Här presenteras för första gången en samlad redogörelse för forskningsläget rörande släktens äldre led.

• Anor inför rätta av Bo Lindwall. Gamla rättegångsprotokoll är spännande för släktforskaren. Mustiga tidsbilder blandas med nya släktuppgifter. Och nu blir denna dignande källa successivt alltmer tillgänglig via Internet.

• Ugglor från 1600-talet med fokus på Sörmland och Jönåker av Sven Wallerstedt, Peter Eriksson & Peter Bernhardsson. Släktnamnet Uggla bärs av en rad olika släkter och enskilda personer runt om i Sverige. Här nystas några 1600-talsfamiljer med anknytning till Södermanland upp och nya rön presenteras.

• Värmländska utställare i Köpenhamn 1872 av Per-Ola (Pelle) Räf. Den stora industriutställningen i Köpenhamn 1872 lockade besökare från hela Norden, bland dem många företagssamma värmlänningar. Från Karlstad anordnades till och med en sällskapsresa »med bantåg».

• Bidrag till släkten Fruncks äldre led av Michael Lundholm. En artikel om släkten Frunck i Släktforskarnas årsbok 2007 fick fart på intresset för släkten. Här presenteras de många nya rön som framkommit sedan dess och som rätar ut åtskilliga frågetecken.

• En småländsk torparson i livets berg- och dalbana av Mats Pettersson. Torparsonen Johan Andersén (1807–94) arbetade sig upp i livet och blev ägare till stora jordegendomar i Blekinge. Men förlorade allt efter den Hamiltonska kraschen på 1860-talet.

• Var smedsläkten Stadigbror en del av Vallonflätan? av Jörgen Vessman. Det märkliga namnet Stadigbror har lockat till spekulationer att släkten skulle ha vallonskt ursprung. Ett de Pont Sur (säker bro) skulle ha försvenskats till Stadigbro. Men kan det stämma?

• Sveriges Släktforskarförbund »Årsredogörelse för 2011.»

Se även

• Släktforskarnas årsbok (bokserie) (sammanställning över samtliga utgivna nummer)
• Släkthistoriskt Forum