Släktforskarnas årsbok (2011)

Från Wiki-Rötter

Släktforskarnas årsbok ’11 innehåller följande artiklar:

• Arbetarsmåbruk – en tid släktens levebröd av Irma Ridbäck. Ännu på 1930-talet levde föreställningen att ett eget jordbruk, om än litet, kunde trygga en familjs försörjning. Staten hjälpte till med fördelaktiga lån. Men utvecklingen gick i annan riktning.

• Ett förbund blir till och växer upp av Elisabeth Thorsell. Den 25 oktober 1986 bildades Sveriges Släktforskarförbund vid ett möte i Göteborg. Här får vi veta hur det gick till – förberedelserna hade pågått i flera år – och även följa förbundets utveckling fram till år 2000.

• Ifrån hednatid en talrik och hedrad släkt av Urban Sikeborg. Den norrländska Bureätten är ett imponerande släktbygge, skapat av Johan Bure på 1600-talet och senare utvidgat av åtskilliga andra. Men hur har bygget gått till och vad håller för en kritisk granskning?

• Hans hjärta kan ej längre se mitt lidande av Mats Pettersson. »Hon hade fått uppleva att först bli mor utan make, sedan under många år hustru utan man eller kanske snarare änka med man i livet.» Biskopsmodern Maria Sophia Thomées liv var allt annat än enkelt.

• Gravar i Stora Skedvi kyrka – ett bidrag till gravvårdsinventeringen av Leif Olofsson. I Stora Skedvi i Dalarna blev kyrkans viktigare gravvårdar dokumenterade redan på 1700-talet, och en del finns fortfarande i behåll. Här får vi veta mer om dessa personhistoriska dokument i sten och metall.

• Släkten Holm i Söderköping av Kristina Edström & Christian Juliusson. Borgaren Evert Holm levde i 1500-talets Söderköping och är väl känd för sin handelsverksamhet och politiska gärning. Men om hans familj och ursprung har mycket lite varit känt – tills nu.

• Familjeregister för Kuoksu by 1640–1900 av Erik Kuoksu. Det var antagligen på våren 1636 som Kuoksu fick sin första fasta invånare när Jöns Jönsson Pirkkoi bosatte sig där. Här får vi veta vad som senare har hänt i byn vid Torne älv.

• Bonden Anders Larsson i Harbro, Björnlunda av Michael Lundholm. När kyrkböckerna sviker – till följd av brand eller andra olyckor – måste släktforskaren tillgripa andra källor. Här har gamla kartor och bomärken nyttjats för att klarlägga en sörmländsk släktkrets.

• En dag på tinget anno 1644 av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Gamla rättegångsprotokoll vittnar inte bara om brott. Den som läser noggrant hittar mycket mer: människors tankevärld, vardagsliv, glädjeämnen och bekymmer – och inte minst släktuppgifter.

• Rötter i torpet Långhagen i Sya socken i Östergötland av Henrik Mosén. Torparsläkter på 1600-talet brukar inte gå att reda ut. Men ättlingarna till frälsetorparen Per Börjesson, död sensommaren 1648, har tur. Ett antal domboksnotiser klarlägger åtskilliga efterkommande.

• Filio Unico Moesta Mater. Ett studentöde av Carl Mikael Carlsson. »Att en äldre landsman nyss dött i tyfus var sorgligt men kom så till vida lägligt, att jag nu kunde få begagna hans möblerade rum», skrev akademiledamoten Böttiger långt senare om den stackars Isak Norberg.

•  »En kort Biographi (om mig sjelf)» av Curt Carlsson. Kyrkoherden Gustaf Westerlund blev inte bara far till sjutton barn, som alla blev vuxna, utan sammanställde också en självbiografi, lågmäld och underfundig, som ska ha omfattat tusen sidor.

• Corfitz Cronquist – olycklig skribent »Down Under» av Åke Adolfsson. Det blev inte bara ett par år i Australien för Corfitz Cronquist utan resten av livet. När han dog 1895 hade han både hunnit sitta i fängelse och i skrift plädera för en humanisering av fångvården.

• Sveriges Släktforskarförbund: Verksamhetsberättelse 2010

Se även

• Släktforskarnas årsbok (bokserie) (sammanställning över samtliga utgivna nummer)
• Släkthistoriskt Forum