Släktforskarnas årsbok (2007)

Från Wiki-Rötter

Släktforskarnas årsbok ’07 innehåller följande artiklar:

• Doktor Christofer Carlanders sjukjournaler av Gudrun Nyberg, Göteborg. Från 1793 till 1814 förde läkaren Christofer Carlander noggranna journaler över sina patienter i Göteborg. Ett unikt källmaterial som inte bara berättar om sjukdomar och död utan också om liv och leverne.

• »Hyvä Maunu Martinpoika» och hans släktkrets av Erik Kuoksu, Angered. Måns Mårtensson Karesuando var den mest framgångsrike av 1600-talets nybyggare i Torne lappmark. Ättlingarna behöll i ett par generationer en nästan oomstridd ledarställning bland Enontekis nybyggare.

• Att komplettera en halländsk mantalslängd av Andreas Karlsson & Anna Karlsson, Falkenberg. Trettioåriga kriget rasar i Europa. Men i Rolfstorp och Grimeton i Halland har man andra bekymmer, med den nya prästen. Protokollen från rättegången som följer är synnerligen givande för släktforskaren.

• Australiensvenskar på västfronten under första världskriget av Åke Adolfsson, Malmö. Det är snart tvåhundra år sedan Sverige befann sig i krig. Men svenska soldater har ändå deltagit i åtskilliga. Här får vi möta dem som stupade i Frankrike under första världskriget som stridande för – Australien.

• Adliga ätten Dufva i Västergötland än en gång av Nils Fredrik Beerståhl, Falköping. En utförlig levnadsbeskrivning över en nästan nittioårig kvinna i dödboken för Kinne-Vedums socken i Västergötland kastar nytt ljus över adliga ätten Dufva.

• Juveler, konst och tröga betalare av Stefan A. Nilsson, Asker. Att släkten Cletcher kom till Sverige har med de sköna konsterna att göra. Juveler och dyra tavlor. En bror dog bitter, medan en annan fann sig väl tillrätta i det nya landet som handelsman och bruksägare.

• Rika och fattiga i 1500-talets Ångermanland av Peter Sjölund, Härnösand. Sverige förlorade Älvsborgs fästning vid Göteborg till danskarna. Resultatet blev – för historiker och släktforskare – en utförlig skattelängd från 1571 som kan avslöja mycket mer om livet i Sverige än vi anar.

• En driftig mamsell i Fjällbacka på 1830-talet av Inger Rudberg, Lund. Johanna Hammar (1794–1834) slog sig ner i Fjällbacka i Bohuslän och startade det lilla fiskarsamhällets första handelsbod. En driftig kvinna som har varit bortglömd i Fjällbackas historia – tills nu.

• Släkten Fruncks äldre led av Michael Lundholm, Stockholm. Släkten Frunck, i äldre tid knuten till mässingsbruket i Skultuna, har varit föremål för släktforskares intresse sedan 1700-talet. Men allt har inte varit korrekt i äldre utredningar.

• En ny gren av ätten Lagerbielke av Martin Sunnqvist, Lund. Adliga ätten Lagerbielke dog ut 1937. Men en ny släktgren upptäcktes och sedan 2002 är ätten återupplivad av Riddarhuset. Här presenteras den nya släktgrenen.

• Arvet efter Isak Mackey av Stefan Simander & Henrik Ågren, Uppsala. Det här är en berättelse om Isak Mackeys barn och barnbarn och vad det blev av dem i livet. Och minst lika viktigt: Varför deras levnadsöden kom att gestalta sig som de gjorde.

• Christer Posse i Kongo 1883–86 av Lilian Mattisson, Malmö. Greve Christer Posse var tjugofem år när han begav sig till Kongo i Afrika, brutalt koloniserat av kung Leopold av Belgien. Vad han upplevde av »orättvisor och bedrägligheter» bekom honom illa.

• Länsmännen i Aspeland och deras relationer till häradsnämnden av Stig Östenson, Växjö. Det tog ungefär hundra år att förvandla den valde bondelänsmannen i Aspeland till en renodlad statstjänstemän. Hur denna utveckling närmare gick till berättas i denna artikel.

• Sven Olai Lincopensis och hans släktkrets av Tommy Petré, Vendelsö. Skomakarsonen Sven Olai Lincopensis (död 1681) var först pastorsadjunkt i Vårdnäs och slutligen komminister i Skönberga. Här klargörs hans ursprung och släktkretsen kring honom.

• Släkten Wallengren av Pontus Möller, Solna. Släkten Wallengren från Svinarp, Esarp och Wallby, Kyrkheddinge (Skåne län) med släktgrenen Möller leder sitt ursprung tillbaka till bonden på Svinarp nr 2, Per Hansson, född 1652/53 och död 1735.

• Kaparkaptenerna Gustav och Johan Ceder av Håkan Skogsjö, Mariehamn. Gustav Ceder, en ärrad karolin, avled 1764 på Åland »av blessyrer av skott och ålderdom». På äldre dagar verkar han ha bott i en torpstuga med hustrun och en dotter och mest ägnat sig åt att snickra.

• Efterskörd & Kommentarer. Stig Östenson: Gårdveda sockens sexmän 1664–67 (2006)

• Sveriges Släktforskarförbund: Årsredogörelse 2006

Se även

• Släktforskarnas årsbok (bokserie) (sammanställning över samtliga utgivna nummer)
• Släkthistoriskt Forum