Släktforskarnas årsbok (2005)

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Årsbok2005.jpg

Släktforskarnas årsbok ’05 innehåller följande artiklar:

  • Hund-Fias härstamning. Om de resandes ursprung av Bo Lindwall, Vadstena. De resandes (»tattarnas») ursprung har varit föremål för diskussioner under flera decennier. Först ansågs de vara zigenarättlingar, senare inte. Men tack vare genealogisk forskning har bilden ändrats på nytt.
  • En ryttarhustrus medeltida rötter av Peter Eriksson, Torsten Berglund & Sven Wallerstedt. I början av 1700-talet levde ryttarhustrun Margareta Tuvesdotter Lindwall i sörmlandska Bettna. Men länge var hennes ursprung okänt. När det väl klarlades visade det sig mer spännande än någon kunnat ana.
  • »Senta har gått till en bättre värld.» av Lisa Qviberg, Stockholm. Kärlek, drömmar och en förtidig död. Vi möter Senta Zamore, en helt vanlig flicka, född för hundra år sedan, som växte upp i Stockholm och som dog i Argentina, nygift och gravid.
  • Carl Hindersson. Kring ett epitafium i Mariefreds kyrka av Sölve Bengtsson, Mariefred. I våra kyrkor hänger många gamla porträtt av bemärkta sockenbor, så kallade epitafier, de flesta från 1600-talet. I Mariefred finns exempelvis en praktfull minnestavla över Carl Hindersson. Men vem var han?
  • Släkten Fotmeijer av Michael Lundholm & Anita Stolt, Stockholm. Släktnamnet Fotmeijer är ovanligt och känns osvenskt. Var kan släktens ursprung finnas? I Tyskland? Holland? Eller kanske Flandern? Nej, forskningen visade något helt annat – och mer överraskande.
  • På fröken Henriettas tid. Ett fotoalbum berättar av v Jan Erik Hallström, Sundbyberg. Henrietta Söderholm, född 1864 i Söderala, samlade porträttfoton av släktingar och vänner i ett album. Det gör att vi fortfarande kan närma oss en hälsingländsk personkrets i slutet av 1800-talet.
  • Unnesläkten från Västra härad i Småland av Nils Hård af Segerstad, Bromma. Med hjälp av gamla rättegångsprotokoll och skattelängder är det ofta möjligt att utförligt kartlägga allmogesläkter så tidigt som under 1500- och 1600-talet. Fast det krävs mycket arbete – och en del tur.
  • ’Sara Baders’ och Ulrich Bader på Stormaktstidens Europamarknad av Christina Dalhede, Göteborg. I en bok från 1737 uppges att Arbogahandelsmannen Nicolaus Pemers mor hette Sara Baders. Men vem var hon? Arkivforskningar i Tyskland och Belgien visade ett annat ursprung än hennes namn antyder.
  • Ett skånskt nattmanspar på 1700-talet av Alan Dufberg, Limhamn. Nattmannen hade inga roliga arbetsuppgifter. Han tömde latrin och skar ner självmördare, flådde hästar och hundar och hjälpte bödeln vid avrättningar. På den sociala rangskalan befann han sig i botten.
  • Hjulstaätten. En utredning med ett litet bidrag till Gripsholms historia av Kaj Janzon, Stockholm. Den så kallade Hjulstaätten – som har getts sitt namn efter sätesgården Hjulsta i Uppland – utreds här. Ätten var liten, bara en handfull manliga medlemmar, men via kvinnliga led finns åtskilliga ättlingar.
  • Malmösläkten Ekebergh av Pontus Möller, Solna. Malmösläkten Ekebergh leder sitt ursprung till Blekinge, där den äldsta kände stamfadern var stenhuggaren Jonas Ekberg i Karlskrona, gift med en klockardotter från Skåne.
  • Ursprungslistan av Magnus Bäckmark, Täby. Varifrån härstammar släkterna i Svenska släktkalendern? Det har varit svårt att få överblick över – ända till nu. I »Ursprungslistan» ser du snabbt vilka släkter som kommer från trakterna där du forskar mest.
  • Om kungliga antavlor, »kändisanor» och antavlesamlingar av Bo Lindwall, Vadstena. En exposé över den europeiska antavlelitteraturen – och då inte minst den kungliga. Här får du tips om vilka böcker du kan lita på – och vilka som mest innehåller fel och fantasier.
  • Stellan Mörners åländske son av Håkan Skogsjö, Mariehamn. På Åland fanns under senare delen av 1600-talet en bonde med det för tiden sannolikt unika namnet Olof Stellansson. Kan han ha något samband med landshövdingen Stellan Mörner, som dog 1645?

Se även