Kyrkböcker

Från Wiki-Rötter
(Omdirigerad från Kyrkbok)
Hoppa till: navigering, sök

Kyrkbok är benämning på register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.

Innehåll

Historia

I Europa finns det anteckningar över dop, vigslar och begravningar bevarade tidigast från 1300-talet. Det är sällsynt med kompletta register över samma församling. De äldsta noteringarna finns i Frankrike och Italien, och äldst är en förteckning över begravna i den lilla staden Givry, i östra Frankrike, med början 1334. Uppteckningar för åren före 1500 är sällsynta. I länderna norr och västerut i Europa är de äldsta uppteckningarna från slutet av 1400-talet, och mycket sällsynta. I Norden finns inga kända medeltida kyrkböcker.

År 1497 presenterade kardinalen Francisco Ximénez de Cisneros ett dopregister i Toledo, Spanien, detta blev modellen för den registrering som den katolska kyrkan senare skulle införa i resten av Europa. Vid det tridentinska kyrkomötet år 1563, ålade den romersk-katolska kyrkan, som en del av motreformationen alla sina präster att fortsättningsvis föra dop- och vigselregister i sina församlingar.

Norden

De första bestämmelserna om ministerialböcker i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1573 och är från Hjordkær på södra Jylland. Den innehåller dop- och begravningsanteckningar men även vigselanteckningar från 1597. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623.

Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för Västerås stift av biskop Johannes Rudbeckius under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade.

Släktforskning i kyrkböcker

Kyrkböcker utgör grunden för nästan all släktforskning världen över. Kyrkböckerna har avfotograferats i många länder, varför man numera kan läsa dem som mikrofilm i särskilda läsapparater, eller här i Norden, som digitala bilder på Internet.

Svenska typer av kyrkböcker

Vissa typer av kyrkböcker kallas "ministerialböcker". Skatteverket definierar dessa på följande vis:

"Ministerialbok: Gemensamt namn på födelse- och dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och vigselbok (numera äktenskapsbok) samt död- och begravningsbok, vilka förr vanligen fördes av prästen (på latin minister) själv utan biträde samt innehöll anteckningar om hans ämbetshandlingar".

Ministerialböcker

Övriga kyrkböcker

Se även