Kyrkans organistation

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Kyrkans organsiationsstruktur från 1600-talets hälft till 1900-talets början. Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.


Svenska kyrkans organisation från 1600-talets hälft till 1900-talets början.

  1. Kunglig Majestät
    Det högsta beslutande organet inom den kyrkliga organisationen var sedan reformationen Kunglig Majestät.
  2. Stift
    Stiften styrdes av respektive biskop (i vissa stift och under en viss period var benämningen superintendent) och ett råd, domkapitel (kallades även konsistorium). Stiften styrde även över den skolform som benämndes gymnasium som var ett mellansteg mellan de enklare trivialskolorna och universiteten. Sedermera omdanades denna ordning och trivialskolan och gymnasierna uppgick i läroverk, även de underställda stiftet.
  3. Kontrakt
    Kontrakt var en förvaltningsenhet bestående av ett antal pastorat under ledning av en kontraktsprost.
  4. Pastorat
    Ett pastorat bestod av en, två eller ibland flera församlingar och leddes av en kyrkoherde. Till sin hjälp hade kyrkoherden ofta ytterligare en präst benämnd komminister (ibland kallad kaplan). Dessa bodde ofta i den så kallade moderförsamlingen. De andra församlingarna i pastoratet kallades annexförsamlingar.
  5. Församling
    En församling, eller det mer geografiskt knutna uttrycket en socken med dess invånare, är den grupp människor som är kopplade, territoriellt eller icke territoriellt till en och samma kyrka.

Källor

Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)